Ezra 6

1 Hanki anante kini ne' Dariusi'ma ana avoma keteno'a, eri'za vahe'a huzmanteno, Babiloni vuta marerisa fenozama nentaza nompi, Sairusi'ma hu'nea ke'ma krente'nesaza avontafeku ome hakeho hige'za vu'naze.

Då befallde Konung Darios, att man söka skulle i cancelliet, uti Konungens skatthus, som i Babel låg.

2 Hagi ana avontafera Babiloni kumatera onke'naze. Hianagi Midia kaziga Ekbatana ran kumate mago avontafepi ana nanekea me'nege'za ome hake'za eri fore hute'za kazana, ana avontafepina amanahu naneke me'ne.

Då fann man i Ahmeta, på det slottet som i Meden ligger, ena bok, och derutinnan var ett sådana ärende beskrifvet:

3 Kini ne' Sairusi'ma eri agafa huno kinima mania kafufina, Ra Anumzamofo mono nona ete Jerusalemi kigahaze huno kini ne' Sairusi'a huvempa kea hu'ne. Ana nehu'za ana mono nompina, tevefi kre fananehu ofane, mago'a ofanena hugahaze. Hagi kotazana noma retrure tratamina, have tagahu'za asentegahaze. Ana mono nomofona soparega mareri'amo'a 27ni'a mita hina, asoparega zaza'amo'a 27ni'a mita hugahie.

Uti första årena Konungs Cores befallde Konung Cores uppbygga Guds hus i Jerusalem, på det rum der man offrar, och grundval lägga, till sextio alnars höjd, till bredden ock sextio alnar;

4 Hagi asopa noma azeri otisaza zana, tusinasi havea taga hu'za 3'afi erinte agofetu agofetu hu'za erinte fatgo hu'za mareneri'za, ana agofetura zafa erintetere hu'za mareri'naze. Ana mono nonte maka'zama mizaneseta eri'za vahe'ma mizama sezmantesazana, kini ne'mofo nompima zagoma nentafinti eritma mizana sezmantegahaze.

Och tre väggar af allahanda stenar, och en vägg af trä; och kosten skall gifven varda utaf Konungshuset.

5 Ana nehu'za Anumzamofo nompima eri'zama eri zantamima silvareti'ene golireti'enema tro'ma hu'naza zantamima Jerusalemima Anumzamofo mono nompinti'ma Nebukatnesa'ma erino Babilonima vu'nea zantamina ete eri'za Jerusalemi vu'za, Anumzamofo mono nompi ko'ma me'nere ome antegahaze.

Dertill de Guds hus gyldene och silfvertyg, som NebucadNezar uti templet i Jerusalem tagit, och till Babel fört hade, skall man igengifva, så att de skola igenförde varda uti templet i Jerusalem, i sitt rum, i Guds hus.

6 E'ina hu'negu Yufretisi rantimofo kantu zage fre kazigama kegavama hu'nana gavana ne' Tatenaigane, Setar Bozenaigane, eri'zama tanaza hu'za eneriza vahe'mo'zane mago'zana huo zmanteta zamatrenke'za, Ra Anumzamofo mono nona kiho.

Så farer nu långt ifrå dem, du Thathnai, landshöfdinge hinsidon vid älfven, och SetharBosnai, och deras Råd af Apharsach, som hinsidon älfven ären.

7 Hagi Juda vahe'mo'zama Anumzamofo mono noma negisnagetma mago'zana hutma eri'zana asevazi ozmantetma, zamatrenke'za Juda mopare gavana ne'ene, Juda kva vahe'mo'zanena zamagra'a Anumzamofo mono noma ko'ma me'nea marurera ete erioti'za kiho.

Låter dem arbeta på Guds hus, så att Judarnas höfvitsman och deras äldsta måga bygga Guds hus på sitt rum.

8 E'ina hu'negu mago'ene huvempa hu'na tamasamisuana, Juda kva vahera zamazahinke'za ana eri'zana enerisageta, Yufretisi rantimofo zage fre kazigama me'nea kumatamimpinti'ma, takisi zagoma zogita kinimofo nompima erintesaza takisi zagoreti, Ra Anumzamofo mono noma kisaza zantera mizase'za neginkeno eri'zamo'a vino.

Är också af mig befaldt, hvad man de äldsta i Juda utfå skall, till att bygga Guds hus, nämliga att man skall fliteliga taga utaf Konungens drätsel, det är, af den ränto hinsidon älfven, och gifva männerna, och att man icke förhindrar dem.

9 Hanki monafinkama mani'nea Ra Anumzamofoma, Jerusalemima mani'naza pristi vahe'mo'zama tevefi kre fanane hu' ofama hunte'zanku'ma hanagetma, ve agaho bulimakaono rama sipisipi afuro, ve anenta sipisipi afura avre nezamitma, witifi, hagegupi, wainigupi, tine masave nazanku'ma hanagetma, kema hanaza avamente maka zupa zamiho.

Och om de behöfva kalfvar, lamb, eller bockar, till bränneoffer till himmelens Gud, hvete, salt, vin och oljo, efter Presternas sed i Jerusalem, skall man dem gifva dagliga hvad de behöfva; och att detta sker oförsummeliga;

10 Ana nehinke'za, monafinkama mani'nea Ra Anumzamofona avesisia ofa nehu'za, Ra Anumzamofontega nunamuna hanageno, nagri'ene ne' mofavre nagani'a kegava huranteno.

Att de måga offra till en söt lukt Gudi i himmelen, och bedja för Konungens lif, och hans barnas.

11 Hanki mago'enema hankave nanekema hanuana, mago vahe'mo'ma ama nanekema amage ontesiana, ana vahe'mofo noma'areti mago zafa avazu hu'za antregona hute'za, avufgafi resageno frigahie. Ana nehu'za ana ne'mofo nona eri taganavaziza magopi erintesageno moriri huno marerigahie.

Af mig är denna befallning gifven; och hvilken menniska denna orden förvänder, utaf hans hus skall man taga en bjelka, och resa honom upp, och hängan deruti, och hans hus skall skamliga förstördt varda för den gernings skull.

12 Hanki Anumzamo Agra'a Jerusalemi kumakura huhamprino Nagri nagimoke me'nesige'za eza monora hunantegahazema huno'ma hu'nea kumakino, mago kinimo'o mago vahe'mo'ma nagri ke'ma eri atrege, azana erisga huno Jerusalemima me'nea mono nona eri havizana osugahie. Nagra Dairusi'na ama huvempa kea nehuanki ama anankea avariri fatgo hiho.

Och Gud, som hafver låtit sitt namn bo der, förstöre alla Konungar, och folk, som sina hand uträcka, till att förstöra och nederslå Guds hus i Jerusalem; jag Darios hafver detta befallt, att detta skall ock så alldeles fullföljdt varda.

13 Hanki Yufretisi rantimofo kantu kazigama me'nea kuma'ma kvama hu'nea ne' Tetanai'ene eri'za ne'a Setar Bozenai'ene zanagranema magokama eri'zama eneriza vahe'mo'zanena, kini ne' Dariusi'ma huvempama huno kre'nea avoma hampari'za kete'za, avariri fatgo hu'naze.

Då gjorde det Thathnai landshöfdingen hinsidon älfven, och SetharBosnai med deras Råd, till hvilka Konung Darios sändt hade, fliteliga.

14 Hanki Juda kva vahe'mo'za Ra Anumzamofo mono no eri'zana knare hu'za eri'za vu'naze. Ana nehazageke tare kasnampa netre'na Hagai'ene Ido ne'mofo Zekaraiakea knare naneke zanasamike zamazeri hankave netike'za, eri'zana hankaveti'za eri'naze. Ana hume nevu'za Israeli vahe'mokizmi Ra Anumzamo'ma hu'nea kante amagenente'za, Pesia kini vahezaga Sairusi'ma, Dariusi'ma, Artaseksiski hu'zama hu'nazankea amage ante'za ana mono nona kivaga re'naze.

Och Judarnas äldste byggde, och det gick för handena, efter den Prophetens Haggai och Zacharia, Iddo sons, Prophetia. Och de byggde, och uppsatte, efter Israels Guds befallning, och efter Cores, Darios och Arthahsasta, Konungarnas i Persien, befallning;

15 Hanki Dariusi'ma kinima manino egeno 6sima hia kafumofona, Adarie nehaza ikamofona 3zupa, ana mono nona kivaga re'naze.

Och fullkomnade huset, intill tredje dagen i dem månadenom Adar, det var sjette året af Konung Darios rike.

16 Ana hute'za maka Israeli vahe'ma, pristi vahe'ma, Livae naga'ene mago'a kinafinti'ma e'naza Israeli vahe'mo'zanena musenkase nehu'za, Anumzamofo mono nona nunamu hu'za erinte ruotge hu'naze.

Och Israels barn, Presterna, Leviterna, och de andre fängelsens barnen, höllo Guds hus vigning med glädje;

17 Hanki Ra Anumzamofo mono noma musenkase nehu'za nunamuma hu'za renagi'za erinte ruotge'ma haza zupa, 100'a ve bulimakaogi, 200'a rama sipisipi afu'ene, 400'a ve sipisipi anentatami avre'za ana maka Ra Anumzamofona ofa hunte'naze. Ana nehu'za Israeli naga nofite mago meme huhamprintetere hu'za, 12fu'a ve meme afu avre'za mago mago naga nofi'mofo kumi'ma eri atre ofa hu'naze.

Och offrade i Guds hus vigning hundrade kalfvar, tuhundrad lamb, fyrahundrad bockar; och till syndoffer för hela Israel, tolf getabockar, efter slägternas tal i Israel.

18 Hanki ana nehu'za pristi naga'ene Livae nagara huhampri zmante'naza knare'ma, Ra Anumzamofo mono nompi Jerusalema eri'zama eriterema hanagu Mosese'ma krente'nea avontafepima me'nea kante amage ante'za huhampri zamante'naze. (Livitikas-Pristi Eri'zane 8:1-36, Exo-Utirami 29:1-37).

Och de satte Presterna i deras ordning, och Leviterna i deras vakt, till att tjena Gudi, som i Jerusalem är; såsom skrifvet står i Mose bok.

19 Hanki Babilonima kina hu'za mani'naza vahe'ma enaza vahe'mo'za, Ra Anumzamo'ma zamavareno atirami'nea (pasova) knagu antahimi'za, ana maka vahe'mo'za ese ikamofona 14ni zupa, ne'zana nene'za musenkasea hu'naze. (Ekso-Utiramine 12:1-28)

Och fängelsens barn höllo Passah på fjortonde dagen i dem första månadenom.

20 Hagi pristi vahe'mo'zane Livae naga'mo'za, Ra Anumzamofo avure'ma agruma hu' avu'avaza tro hu'za zamazeri agru hu'naze. Anama hute'za Livae naga'mo'za, Ra Anumzamo'ma ozmahe'ma zamagtere'nea knare'ma, ahe sipisipi afura ahe'za, zamagrare'ene pristi nagate'ene, ana maka vahe'ma Babiloni kinafinti'ma e'naza vahete'enena ofa hu'naze.

Ty Presterna och Leviterna hade renat sig, så att de alle rene voro, såsom en man; och de slagtade Passah för all fängelsens barn, och för deras bröder Presterna, och för sig.

21 Hanki ana maka Israeli vahe'ma kinafinti'ma e'naza vahe'mo'za, anama ofama haza afura nevagare'naze. Ana nehazage'za megi'a vahe'ma ana mopafima mani'naza vahe'mo'za, agru osu tavu tva'ma nehuna zana netreta, Ra Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzama amage'ma antesunema haza vahe'mo'zanena, ofama haza afu'mofo ame'a ne'naze.

Och Israels barn, som af fängelsen voro igenkomne, och alle de som sig till dem afskiljt hade ifrå Hedningarnas orenhet i landena, till att söka Herran Israels Gud, åto;

22 Hanki Israeli vahe'mo'za 7ni'a zagemofo agu'afina zo-ore bretima nenaza knagura tusi'a musenkase hu'naze. Na'ankure Ra Anumzamo'ma Siria kini ne'mofo antahintahima eri rukrahe higeno, zamaza hige'za Israeli vahe'mo'za Ra Anumzana zamagri Anumzamofo mono noma ete ki'naza zanku tusi musenkase hu'naze.

Och höllo osyrade bröds högtid i sju dagar med glädje; förty Herren hade gjort dem glada, och vändt Konungens hjerta af Assur till dem, så att deras händer styrkta vordo i verket på Guds hus, den Israels Gud är.