Ezra 4

1 Hanki Judane Benzameni naga'mokizmi ha' vahe'mo'zama antahizama, kinafinti'ma atre'za e'naza vahe'mo'za Ra Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzamofo mono noma ete eme negize nanekema nentahi'za,

Då nu Juda och BenJamins motståndare hörde, att fängelsens barn byggde Herranom Israels Gud templet,

2 zamagra Zerubabelinte'ene Israeli naga nofite'ma ugagotama hu'naza vahete vu'za amanage hu'naze, Asiria kini ne' Esarhadoni'ma tavreno ama mopafima eme tantegetama mani'nonteti'ma eno meninte'ma eana, tamagrama nehazaza huta tamagri Anumzantera monora hunenteta, Kresramana vunentonanki, tatrenketa tamaza huta mono nona kimaneno.

Kommo de till Serubbabel, och till öfversta fäderna, och sade till dem: Vi vilje bygga med eder; förty vi söke edar Gud lika som I; och vi hafve offrat allt ifrå den tid EsarHaddon, Konungen i Assur, förde oss hitupp.

3 Hianagi Zerubabeli'ene Jeshua'ene Israeli naga nofite'ma ugota hu'naza kva vahe'mo'zanena amanage hu'za zamasami'naze, tagri Ra Anumzamofo mono nona taza huta onkigahaze. Pesia kini ne' Sairusi'ma hurante'nea kante amage anteta, Ra Anumzana Israeli vahe'mota Anumzamofo mono nona tagrake'za kigahune.

Men Serubbabel och Jesua, och de andre öfverste fäder i Israel, svarade dem: Det betämmer sig icke, att vi och I bygge vår Guds hus; utan vi vilje allena bygga Herranom Israels Gud, såsom Cores, Konungen i Persien, budit hafver.

4 Hagi anagema hazage'za ana mopafima ko'ma mani'naza vahe'mo'za, Juda vahera zamarimpa eri haviza hu naneke nehu'za, mono no onkisazegu zamazeri koro hu naneke agafa hu'za hu'naze.

Då hindrade folket i landena Juda folks hand, och afskräckte dem af byggningene;

5 Ana nehu'za Pesia kini ne' Sairusi'ma kinima manino egeno, Dariusi'ma agri noma erino kinima efore'ma hia knare'ma ege'za, Juda vahera antahintahi zami'za erizazmia eri savri hanazegu, Pesia kamani eri'za vahera masave hu kazigati zago zamiza zamavare'naze.

Och lejde rådgifvare emot dem, och förhindrade deras råd, så länge Cores, Konungen i Persien, lefde, intill Darios regemente, Konungens i Persien.

6 Hagi Ahasuerusi'ma agafa huno kinima mania knafina, ha' vahe'zamimo'za Judama nemaniza vahe'ene Jerusalema nemaniza vahekura mago havige avonkre'za kini ne' Ahasuerusina ami'naze.

Men då Ahasveros vardt Konung, uti hans rikes begynnelse, skrefvo de ett klagomål emot dem af Juda och Jerusalem.

7 Hanki henka Pesia kini ne' Artserksisi'ma kinima mania knafina, Bislamu'ma Mitredati'ma Tabeli'ene, zamagranema magokama eri'zama eneriza naga'enenki hu'za, kini ne' Artserksisina mago avonkremi'naze. Ana avoma kre'nazana Aramu zamagerupi kre'nage'za, hamprima amiza vahe'mo'za, Pesia vahe'mokizmi zamagerupi rekrahe humi'naze.

Och uti Arthahsasta tid skref Bislam, Mithredath, Tabeel, och de andre af deras Råd, till Arthahsasta, Konungen i Persien; och skriften i brefvet var på Syrisk skrifven, och vardt på Syrisk uttydd.

8 Hagi ana mopama ugagota huno kegavama hu'nea gavana ne' Rehumu'ene avoma kre eri'zama eneria ne' Simsaikea Jerusalema nemaniza vahe'ma keagama huzmante avona amanage huke kre atrakeno Pesia kini ne' Artserksisintega vu'ne.

Rehum cancelleren och Simsai skrifvaren skrefvo detta bref emot Jerusalem till Konung Arthahsasta:

9 Nagra gavana kva ne' Rehumu'nane, avoma kre eri'zama eneria ne' Simsai'ene, kema refkohu vahe'ene mago'a kagri eri'za vahe'ma tagranema eri'zama eneriza vahe'ene, Ereki vahe'ma Babiloni mopafima nemaniza vahe'ene, Elamu vahe'ma Susa ran kumate'ma nemaniza vahe'ene,

Vi Rehum canceller, och Simsai skrifvare, och andre i det Rådet; af Dina, af Apharsach, af Tharpelath, af Persien, af Arach, af Babel, af Susan, af Deha, och af Elam;

10 ko'ma hanavenentake kini ne' Asurbanipali'ma mago'a vahe'ma zamavareno Sameria ran kumapima eme zamantege'zama nemaniza vahe'ene, Yufretisi timofo kantu kazigama nemaniza vahe'mo'zane, ama avona kre atronkeno kagritega nevie.

Och de andre folk, hvilken den store och högprisade Asnappar försändt hade, och satt uti Samarie städer, och andre på desso sidon älfven, och i Canaan.

11 Hanki anama kremi'naza avona amanage hu'za kremi'naze, Kini ne' Artserksisiga kagri eri'zama eneruna vahe'ma Yufretisi timofo kantu kazigama nemanuna vahe'mota musenkea atrenegantone.

Och detta är brefvets lydelse, som de till Konung Arthahsasta sände: Dine tjenare, de män på desso sidona älfven, och Cheeneth.

12 Kinimoka amana nanekea antahio, Juda vahe'ma kagri kumatmimpima mani'nareti'ma atre'za aza vahe'mo'za ko'ma Jerusalemi kumapima mani'ne'za kema nontahi'za, havi zmavu'avazama hu'naza vahe'mo'za e'za Jerusalemi ran kumapina nona eme ki'naze. Noma azeri oti'za tra'ama kivagama nere'za, ku'ma kegina hago huvagare'za nehaze.

Kunnigt vare Konungenom, att de Judar, som ifrå dig hitupp till oss komne äro till Jerusalem, i den upproriska och onda staden, bygga honom upp, och göra hans murar, och låta uppgå dem af grunden.

13 E'ina hu'negu kinimoka amagea antahio, ama ana vahe'mo'za Jerusalemi ran kuma'ma keginama huvagaresu'za takisi zagoa onkamigahaze. Ana hanageno'a zagoma nentana nompina zagoa omnena zagogura atupa hugahane.

Så må nu Konungen veta, om denne stad uppbyggd varder, och murarna igen uppsatte, så varda de icke gifvande skatt, tull och årliga utskylder, och deras anslag varder kommandes Konungarna till skada.

14 Kagrama maka zampima tazama nehana zanku tagesa nentahita, vahe'mo'zama kagri'ma kagefenkamima atre'zankura tavenosigeta ana kazigati kinimoka amana nanekea negasamune.

Så, efter vi alle hafve varit med, och nederlagt templet, hafve vi icke länger kunnat se på Konungens föraktelse; derföre sände vi nu, och låtom det kungöra Konungenom,

15 Kafahe'za ko'ma tro hu'naza zama krente'naza avontafepima kesanana, Jerusalema nemaniza vahe'mo'za kea ontahi vahe mani'neza, kini vahera ha renezmantazage'za, e'i ana zamavuzmava zanku kumazmia eme eri havizantfa hageno vahera omanitfa hu'naza kuma me'ne.

Att man låte söka i dina fäders Chrönicor; så skall du finna i samma Chrönicor, och förfara, att denne staden är upprorisk, och Konungom och landom skadelig, och kommer desslikes andra till affall af ålder; derföre staden ock förstörd är.

16 E'ina hu'negu kinimoka ama'na nanekea negasamune, zamagrama Jerusalemi ran kuma'ma eriso'ema nehu'za, kuma keginama huvagama resnagenka, Yufretisi ran timofo kantu kazigama me'nea kumatmina mago'ene kegava osugahane.

Ty gifve vi Konungenom till förstå, att, om denne stad uppbyggd varder, och dess murar uppsatte, så behåller du intet för dem på desso sidon älfven.

17 Hanki kinimo'ma ana avoma keteno'a, amanage huno nona'a avona kre atre'ne. Kavana ne' Rehumugane avontafe'ma kre eri'zama eneria ne' Simsaigane Sameriama mani'ne'za eri'zama zamazama nehaza vahe'ene, Yufretisi rantimofo kantu kazigama nemaniza vahera musenke atreramantoe.

Då sände Konungen ett svar till Rehum cancelleren, och Simsai skrifvaren, och de andra i deras Råd, som i Samarien bodde, och de andra på hinsidon älfvena: Frid och helso.

18 Hanki tamagrama kre atre'naza avona nagri navure hamprite'za rekrahe hazage'na antahi'noe.

Brefvet, som I till oss sändt hafven, är uppenbarliga läsit för mig.

19 Anama hute'na eri'za vahe huge'za, korapa'ma fore'ma hu'nea zama krente'naza avontafepima hake'zama ke'nazana, ko'ma maniza enazaregatira kini vahe'mofo kema ontahino zamagorgama omani zamavu'zmava zamo'a meno e'nea vahe mani'naze. Hankino meninena tamagerfa huno havi vaheke ana kumapina avite'naze.

Och är af mig befaldt, att man söka skulle, och är funnet, att denne stad af ålder hafver kastat sig upp emot Konungar; och uppror och affall sker deruti.

20 Hanki korapara hankave kini vahe'mo'za Jerusalemi kumara kegava nehu'za, Yufretisi ran timofo kantu kazigama me'nea kumatmina maka kva huzmante'nage'za, ruzante ruzante takisi zagoa zami'naze.

Hafva också mägtige Konungar varit i Jerusalem, som rådit hafva öfver allt det som hinsidon älfven är; så att dem hafver tull, skatt och årliga utskylder gifven varit.

21 E'ina hu'negu ana vahera hanavetita zamasaminke'za Jerusalemi rankuma'ma eri oti'zama negi'za zana atre'za amne mani'nesage'na, nagrake hu izo huge, i'o hu'na anazantera hugahue.

Så görer nu efter denna befallning: Förtager de samma män, att staden icke byggd varder, intilldess befallning af mig gifven varder.

22 Hanki tamarga ame huta vutma ome ke hinke'za ana eri'zana e'ori atreho. Na'ankure tamagrama anama osnage'zama, zamagrama ome knare'ma hanageta tagra kegava huzmantegara osugahune.

Så ser nu till, att I härutinnan icke försummelige ären, att Konungenom ingen skada häraf sker.

23 Hanki kini ne' Artserksisi'ma krema atre'nea avona eri'za vu'za, gavana ne' Rehumune, avontafe kre eri'zama eneria ne' Simsainte'ene, magoka eri'zama eneriza vahete'ene ana avona ome hamprizami'naze. Anama hazage'za ha'zana eri'ne'za ame hu'za Jerusalemi vu'za Juda vahemota nona onkita atreho hu'za hanaveti'za ome huzmante'naze.

Då nu Konungens Arthahsasta bref läset vardt för Rehum och Simsai skrifvarenom, och deras Råd, drogo de straxt upp till Jerusalem till Judarna, och förhindrade dem med arm och välde.

24 Anante Juda vahe'mo'za Ra Anumzamofo mono noma Jerusalema negiza eri'zana e'ori'za atrageno me'no eno, Pesia kini ne' Dariusi'ma kinima manino egeno nampa 2ma hia kafure ehanati'ne.

Då höll upp arbetet på Guds hus i Jerusalem, och blef tillbaka, allt intill det andra året Darios, Konungens i Persien.