< Izikeli 8 >

1 Hagi namba 6si kafumofona namba 6si ikantera 5fu knazupa, Juda vahemokizmi ugagota vahe'tmina navuga manizage'na noni'afina mani'nogeno Ra Anumzamofo azamo'a nagrira nazerigeno hanave'amo'a nagrite e'ne.
Am fünften Tag des sechsten Monds im sechsten Jahr saß ich in meinem Haus und Judas Älteste vor mir. Da senkte sich auf mich die Hand des Herrn, des Herrn.
2 Ana hige'na koana vahe amema'agnaza ke'noe. Hagi ana vahe amema'agna zagamofo afafaretima urami'nefina teve anefakna higeno, afafareti'ma mareri anagamuma atre'nea avufgamo'a, ainireti'ma hiaza huno tusi tampretampare huno masanentake hu'ne.
Ich sah. Da war's, wie eine männliche Gestalt. Von dem, was seinen Hüften glich, war's abwärts wie ein Feuer. Von seinen Hüften aufwärts war's wie Strahlenglanz, wie Glanz von Silbergold.
3 Hagi ana vahekna zagamo'a azana rusuteno naseni nazokate nazeritege'na ava'nagnaza kogeno, Avamu'mo'a navresga huno monane mopane amu'nompi vuno, Jerusalemi mono kumapima unefraza kafama noti kazigama avugosama hunte'nerema havi anumzamofo amema'ama tro huntazageno me'neno Anumzamofoma azeri arimpama nehegeno kanivema nerere navareno vu'ne.
Er streckte etwas aus, wie eine Hand, und faßte mich an meines Hauptes Stirnlocke. Dann trug ein Wind mich zwischen Erd' und Himmel fort und brachte nach Jerusalem mich hin, in einem göttlichen Gesichte, zum Eingang in des inneren Hofes Tor, das gegen Norden schaut, wo sich das fürchterliche Bild befand, die Viehgestalt.
4 Anante'ma vu'nama koana navuga Israeli vahe Anumzamofo himamu masa'a Kebar timofo tavaonte'ma me'nege'nama ke'noankna huno me'nege'na kogeno,
Da war zu sehn die Herrlichkeit des Gottes Israels gleich dem Gesicht, das ich im Tal geschaut.
5 Anumzamo'a nagrikura amanage hu'ne, Vahe'mofo mofavremoka noti kaziga kavua ko. Anage hige'na noti kaziga navua kesga hu'na kogeno, noti kazigama kuma kafa tava'onte'ma kresramna vu itama me'nea tava'ontera havi anumzamofo amema'a me'negeno, Anumzamo'ma arimpagu'ma nehuno kanivema nerea havi anumzamofo amema'a me'negena ke'noe.
Er sprach zu mir: "Du Menschensohn! Gen Norden richte deine Augen!" Da richtete ich meine Augen gegen Norden, und siehe, nördlich von dem Tore zum Altar stand jenes fürchterliche Bild am Eingang.
6 Anama negogeno'a Anumzamo'a amanage hu'ne, Vahe'mofo mofavremoka, Israeli vahe'mo'zama kasrino hi'mnagema hu'nea avu'ava'ma nehu'za mono noni'afinti'ma afete'ma nahenati netrazana negampi? Hianagi ete mago'ene tusi'a hi'mnage huno kasri avu'ava zana kegahane.
Er sprach zu mir: "Du Menschensohn! Siehst du, was jene treiben? Gar große Greuel sind's, die hier das Haus von Israel verübt, um mich aus meinem Heiligtum zu treiben. Du schaust jedoch noch größere Greuel."
7 Hagi anantetira mono kumamofo kafante navareno vige'na koana, ana kumamofo have keginafina mago kamo hagro hunege'na ke'noe.
Er brachte mich zum Vorhofstore. Da sah ich in der Wand ein Loch.
8 Negogeno Anumzamo'a amanage hu'ne, Vahe'mofo mofavremoka, have keginafima hagro hu'negenkama ke'nana kana kafio higena kafina koana mago kafa me'negena ke'noe.
Er sprach zu mir: "Jetzt, Menschensohn! Zwäng dich durch diese Wand!" Da zwängte ich mich durch die Wand und schaute eine Tür.
9 Anama negogeno'a Anumzamo'a anage huno nasami'ne, Vunka agu'a ufrenka kasrino hi'mnage'ma hu'nea avu'avazama nehaza zantamina ko!
Er sprach zu mir: "Tritt ein und schau die argen Greuel, die sie an diesem Orte treiben!"
10 Hige'na anampinkama ufre'na koana, ana nomofo agu'afina rugaraga asoparega ruzahu ruzahu zagama zamasaguregati'ma regrarohe'zama vanoma nehaza zagaramimofo amema'ane, agru osu zagaramimofo amema'aramine, Israeli vahe'moma kaza osu havi anumzama mono'ma hu'nentaza anumzantmimofo amema'aramine tro hunte'za evu'nazage'na ke'noe.
Ich ging hinein und schaute; da gab es allerlei Gebilde von Gewürm und greuelhaften Tieren, und alle Götzen, die das Haus Israel besaß; sie waren ringsum in die Wand gegraben.
11 Hagi ana zamofo zamavuga Israeli ranra vahera 70'a otizageno, Safani nemofo Zasania'a amunoznifina oti'nege'na ke'noe. Hagi ana 70'a vahe'mo'za, mananentake'za negraza zuompa zamazampi eritere hu'za oti'nageno tevegumo'a zamasenirega marenerige'na ke'noe.
Vor ihnen standen siebzig Männer aus den Ältesten des Hauses Israel, darunter auch Jazanja, Saphans Sohn. Sein Rauchfaß hatte jeder in der Hand, und Wohlgeruch in Weihrauchwolken stieg empor.
12 Hagi anante Anumzamo'a amanage huno nasami'ne, Vahe'mofo mofavremoka, mago mago Israeli ranra vahe'mo'za'ma hanimpima keonke zagaramimofo amema'ama tro'ma hunte'nazafinkama nehaza avu'ava zana negano? Na'ankure zamagra hu'za Ra Anumzamo'a ama mopa amagena humi'neankino nontage hu'za nehaze!
Er sprach zu mir: "Du Menschensohn, siehst du, was da die Ältesten des Hauses Israel im Finstern treiben, ein jeder in der Kammer seines Bildes? Sie sagen ja: 'Es sieht der Herr uns nicht.' 'Es hat der Herr das Land verlassen.'
13 Anage nehuno amanage huno nasmi'ne, Menina mago'ane tusiza huno kasrino havizanfta hu'nea avu'ava nehanagenka zamagegahane.
Er sprach zu mir: "Noch ärgere Greuel, die sie treiben, sollst du schauen."
14 Anage nehuno navareno Ra Anumzamofo mono nomofona noti kaziga kafante vige'na, koana anampinka a'neramimo'za Tamusi havi anumzankura tusi zavi netazage'na ke'noe.
Er brachte mich zum Eingang in das Tor zum Tempel, der gegen Norden liegt. Da saßen Weiber, die um Tammuz weinten.
15 Anama negogeno'a Anumzamo'a amanage huno nasami'ne, Vahe'mofo mofavremoka, ama zana negano? Hianagi menina mago'ane kasrino havizanfta hu'nea avu'ava zana kaveri hugahue.
Er sprach zu mir: "Siehst du dies, Menschensohn? Du sollst noch ärgere Greuel sehn als diese."
16 Anage nehuno navareno Ra Anumzamofo nomofona agu'afinka ufrege'nama koana, Ra Anumzamofo mono nomofo kafantera ko noma kinte'naza nomofone, kresramnama vu itamofo amu'nompina 25'a venenemo'za ana mono nona zamefi humiza zage hanati kaziga zamavugosa huntene'za kepri hu'za zagemofonte monora hunentazage'na ke'noe.
Er brachte mich zum Eingang in das Tor zum Tempel. Da waren an dem Eingang zu dem Tempel des Herrn, dort zwischen Halle und Altar, wohl gegen fünfundzwanzig Männer. Ihr Rücken war dem Heiligtum des Herren zugekehrt, ihr Antlitz gegen Osten. So beteten sie dort, nach Osten hin, die Sonne an.
17 Anama negogeno'a Anumzamo'a huno, Vahe'mofo mofavremoka negano? Juda vahe'mo'za kasrino haviza hu'nea kefo avu'ava'ma nehazana, kagrama antahinana osi'za nehazafi? Hagi zamagra ana nehu'za ama mopafi vahe'ma ha'ma omerente emerente nehu'za, ohefri ahefri hu avu'avaza hu'za ama mopa eri antevite'za nazeri narimpa ahe'za nehazo? Ko, zamagra kefo avu'ava'ma nehaza zamo'a, Nagrira antahionami'za zafa azankuna hantagi'za zamagonare antazankna nehaze.
Er sprach zu mir: "Siehst du es, Menschensohn? Ist's nicht, als wär's dem Judahaus zu wenig, die hier verübten Greuel selbst getan zu haben, daß sie das Land mit Grausamkeit erfüllen? Sie reizten mich schon wiederholt zum Unmut. Jetzt schau, wie sie die Ranke an die Nase halten!
18 E'ina hu'negu tusi narimpa ahezmante'na zamazeri haviza hugahue. Hagi nasunkura huzmante'na magomofona otregahue. Antahina zamazama hanuegu'ma ranke hu'za kezankea hugahazanagi, kezankezmia ontahigahue.
Nun will auch ich im Grimm verfahren; mein Auge soll kein Mitleid haben. Ich kenne keine Schonung mehr. Und schrein sie überlaut mir in die Ohren, ich hör sie nicht."

< Izikeli 8 >