< Izikeli 20 >

1 Hagi Babilonima kinama huta mani'nonkeno 7nima hia kafumofo, namba 5fu ikamofona 10ni knazupa Israeli ranra vahe'mo'za Ra Anumzamofontegati antahintahi erinaku navuga emani'naze.
καὶ ἐγένετο ἐν τῷ ἔτει τῷ ἑβδόμῳ ἐν τῷ πέμπτῳ μηνὶ δεκάτῃ τοῦ μηνὸς ἦλθον ἄνδρες ἐκ τῶν πρεσβυτέρων οἴκου Ισραηλ ἐπερωτῆσαι τὸν κύριον καὶ ἐκάθισαν πρὸ προσώπου μου
2 Ana hazageno Ra Anumzamo'a amanage huno nasmi'ne,
καὶ ἐγένετο λόγος κυρίου πρός με λέγων
3 Vahe'mofo mofavremoka, Israeli ranra vahetamina amanage hunka zamasamio, Mikozama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a huno, tamagra Nagri nagenoka huta antahintahi erinaku e'nazo? Nagra kasefa hu'na mani'noa Ra Anumzamo'na huankita, tamagra nagenoka huta antahintahia e'origahaze.
υἱὲ ἀνθρώπου λάλησον πρὸς τοὺς πρεσβυτέρους τοῦ Ισραηλ καὶ ἐρεῖς πρὸς αὐτούς τάδε λέγει κύριος εἰ ἐπερωτῆσαί με ὑμεῖς ἔρχεσθε ζῶ ἐγὼ εἰ ἀποκριθήσομαι ὑμῖν λέγει κύριος
4 Hagi kagra keaga huzmantenka refko huzmanto, vahe'mofo mofavremoka, keaga huzmantenka zamafahe'mofo hi'mnage avu'ava zama zamavariri zama nehaza zana eri ama' huge'za negenagenka,
εἰ ἐκδικήσω αὐτοὺς ἐκδικήσει υἱὲ ἀνθρώπου τὰς ἀνομίας τῶν πατέρων αὐτῶν διαμάρτυραι αὐτοῖς
5 amanage hunka zamasamio, Mikozama Kegava Hu'nea Anumzamo'a amanage huno hie, Israeli vahe'ma Nagri vahe manigahaze hu'nama huhampri'noa kna zupa, Isipi mopafi Jekopu mofavreramina huvempa huzmante'na Nagra Ra Anumzanamo'na tamagri Anumza mani'noe hu'na huama hu'noe.
καὶ ἐρεῖς πρὸς αὐτούς τάδε λέγει κύριος ἀφ’ ἧς ἡμέρας ᾑρέτισα τὸν οἶκον Ισραηλ καὶ ἐγνωρίσθην τῷ σπέρματι οἴκου Ιακωβ καὶ ἐγνώσθην αὐτοῖς ἐν γῇ Αἰγύπτου καὶ ἀντελαβόμην τῇ χειρί μου αὐτῶν λέγων ἐγὼ κύριος ὁ θεὸς ὑμῶν
6 Hagi ana knarera Nagra Isipi mopafintira zamavare atirami'na kasefa mopama zamigahuema hu'na huhampri'noa mopafi zamavare'na vugahue. Ana mopafina ami rine tume rimo'enena avitegeno maka mopa agatere'nea mopagino knare'zantfa huno hentofaza hu'nea mopa me'ne.
ἐν ἐκείνῃ τῇ ἡμέρᾳ ἀντελαβόμην τῇ χειρί μου αὐτῶν τοῦ ἐξαγαγεῖν αὐτοὺς ἐκ γῆς Αἰγύπτου εἰς τὴν γῆν ἣν ἡτοίμασα αὐτοῖς γῆν ῥέουσαν γάλα καὶ μέλι κηρίον ἐστὶν παρὰ πᾶσαν τὴν γῆν
7 Hagi nagra amanage hu'na zamasami'noe, hi'mnage zama ante'nazana mago mago'mota eri netreta, Isipi vahe'mofo kaza osu havi anumzana monora hunteta tamagra'a tamazeri pehena osiho hu'noe. Nagra Ra Anumzana tamagri Anumza mani'noe hu'na zamasami'noe.
καὶ εἶπα πρὸς αὐτούς ἕκαστος τὰ βδελύγματα τῶν ὀφθαλμῶν αὐτοῦ ἀπορριψάτω καὶ ἐν τοῖς ἐπιτηδεύμασιν Αἰγύπτου μὴ μιαίνεσθε ἐγὼ κύριος ὁ θεὸς ὑμῶν
8 Hianagi zamagra ha'renante'za ke'ni'a ontahi'naze. Ana nehu'za ana hi'mnage zama zamavugama ante'nazana zamefira huomi, Isipi vahe'mofo havi anumzantera monora hunte'za vu'naze. Ana nehazageno Nagrira tusi narimpa ahege'na, narimpa ahezmante'na Isipi mopafi zamazeri haviza hugahue hu'noe.
καὶ ἀπέστησαν ἀπ’ ἐμοῦ καὶ οὐκ ἠθέλησαν εἰσακοῦσαί μου τὰ βδελύγματα τῶν ὀφθαλμῶν αὐτῶν οὐκ ἀπέρριψαν καὶ τὰ ἐπιτηδεύματα Αἰγύπτου οὐκ ἐγκατέλιπον καὶ εἶπα τοῦ ἐκχέαι τὸν θυμόν μου ἐπ’ αὐτοὺς τοῦ συντελέσαι τὴν ὀργήν μου ἐν αὐτοῖς ἐν μέσῳ γῆς Αἰγύπτου
9 Hianagi umani'naza kumate vahe'mofo zamavufima huvempama hu'na, Isipiti'ma zamavare'na egahue hu'nama hu'noa zanku nagesa nentahi'na, Nagima eri haviza nehu'za nagazema erinami zanku'ene ana zana osu'noe.
καὶ ἐποίησα ὅπως τὸ ὄνομά μου τὸ παράπαν μὴ βεβηλωθῇ ἐνώπιον τῶν ἐθνῶν ὧν αὐτοί εἰσιν ἐν μέσῳ αὐτῶν ἐν οἷς ἐγνώσθην πρὸς αὐτοὺς ἐνώπιον αὐτῶν τοῦ ἐξαγαγεῖν αὐτοὺς ἐκ γῆς Αἰγύπτου
10 E'ina hu'negu Isipi mopafintira zamavare'na atirami'na, ka'ma kokampina e'noe.
καὶ ἐξήγαγον αὐτοὺς ἐκ γῆς Αἰγύπτου καὶ ἤγαγον αὐτοὺς εἰς τὴν ἔρημον
11 Nagra tra ke'ni'a nezami'na, kasegeni'a zamasmi'noe. Na'ankure ana kasegeni'ama amage'ma antesimo'a, ofri manigahie.
καὶ ἔδωκα αὐτοῖς τὰ προστάγματά μου καὶ τὰ δικαιώματά μου ἐγνώρισα αὐτοῖς ὅσα ποιήσει αὐτὰ ἄνθρωπος καὶ ζήσεται ἐν αὐτοῖς
12 Hagi ana nehu'na mani fruhu kna Sabatima zami'noana, Nagri'ene zamagri'ene amu'nompi mago avame'za me'nenige'za, Ra Anumzamo huhampri ranteno tazeri ruotge hu'nea vahe mani'none hu'za ke'za antahi'za hugahaze.
καὶ τὰ σάββατά μου ἔδωκα αὐτοῖς τοῦ εἶναι εἰς σημεῖον ἀνὰ μέσον ἐμοῦ καὶ ἀνὰ μέσον αὐτῶν τοῦ γνῶναι αὐτοὺς διότι ἐγὼ κύριος ὁ ἁγιάζων αὐτούς
13 Hianagi Israeli vahe'mo'za ka'ma kokampima ne-eza Nagri kea amage nonte'za, kasege'ni'ane tra ke'ni'anena zamefi humi'naze. Zamagrama tra keni'a amage'ma antazaresina knare hu'za manizasine. Sabati manigasa knani'a kegava osu'naze. E'ina hu'nagu ka'ma kokampima neazage'na narimpa ahezmante'na zamazeri haviza hugahue hu'noe.
καὶ εἶπα πρὸς τὸν οἶκον τοῦ Ισραηλ ἐν τῇ ἐρήμῳ ἐν τοῖς προστάγμασίν μου πορεύεσθε καὶ οὐκ ἐπορεύθησαν καὶ τὰ δικαιώματά μου ἀπώσαντο ἃ ποιήσει αὐτὰ ἄνθρωπος καὶ ζήσεται ἐν αὐτοῖς καὶ τὰ σάββατά μου ἐβεβήλωσαν σφόδρα καὶ εἶπα τοῦ ἐκχέαι τὸν θυμόν μου ἐπ’ αὐτοὺς ἐν τῇ ἐρήμῳ τοῦ ἐξαναλῶσαι αὐτούς
14 Hianagi negazage'nama Isipiti'ma zamavare'na atirami'nama e'noa vahe'mokizmi zamavufima, e'inahu'ma hanu'na Nagra'a nagima eri haviza huzanku Israeli vahera zamazeri havizana osu'noe.
καὶ ἐποίησα ὅπως τὸ ὄνομά μου τὸ παράπαν μὴ βεβηλωθῇ ἐνώπιον τῶν ἐθνῶν ὧν ἐξήγαγον αὐτοὺς κατ’ ὀφθαλμοὺς αὐτῶν
15 Hagi ka'ma kokampima neazage'na nazana erisga hu'na amanage hu'na huvempa hu'noe, miko mopama ageterenea mopama amirine tumerimo'enema avite'nea mopama zamigahuema hu'na huvempama hu'noa mopafina zamavare'na ovugosue hu'na huvempa hu'noe.
καὶ ἐγὼ ἐξῆρα τὴν χεῖρά μου ἐπ’ αὐτοὺς ἐν τῇ ἐρήμῳ τὸ παράπαν τοῦ μὴ εἰσαγαγεῖν αὐτοὺς εἰς τὴν γῆν ἣν ἔδωκα αὐτοῖς γῆν ῥέουσαν γάλα καὶ μέλι κηρίον ἐστὶν παρὰ πᾶσαν τὴν γῆν
16 Na'ankure zamagra keni'a amagera nonte'za, tra keni'a zamefi hunemi'za, Sabati knani'a kegava nosu'za, vahe'mo'za zamazanteti trohu'naza anumzantaminte monora hunte'naze.
ἀνθ’ ὧν τὰ δικαιώματά μου ἀπώσαντο καὶ ἐν τοῖς προστάγμασίν μου οὐκ ἐπορεύθησαν ἐν αὐτοῖς καὶ τὰ σάββατά μου ἐβεβήλουν καὶ ὀπίσω τῶν ἐνθυμημάτων τῶν καρδιῶν αὐτῶν ἐπορεύοντο
17 Hianagi zamavufima koana nasuntagige'na zamahe ofri'na, ka'ma kokampina zamazeri havizana osu'noe.
καὶ ἐφείσατο ὁ ὀφθαλμός μου ἐπ’ αὐτοὺς τοῦ ἐξαλεῖψαι αὐτοὺς καὶ οὐκ ἐποίησα αὐτοὺς εἰς συντέλειαν ἐν τῇ ἐρήμῳ
18 E'ina hu'negu mofavre naga'zmia amanage hu'na zamasmi'noe, tamafahe'mokizmi zamavu'zmavara novaririta, zamagrama hu'naza zana huta kaza osu havi anumzantamina monora hunteta tamazeri pehena osiho hu'na zamasami'noe.
καὶ εἶπα πρὸς τὰ τέκνα αὐτῶν ἐν τῇ ἐρήμῳ ἐν τοῖς νομίμοις τῶν πατέρων ὑμῶν μὴ πορεύεσθε καὶ τὰ δικαιώματα αὐτῶν μὴ φυλάσσεσθε καὶ ἐν τοῖς ἐπιτηδεύμασιν αὐτῶν μὴ συναναμίσγεσθε καὶ μὴ μιαίνεσθε
19 Hagi Nagra Ra Anumzana tamagri Anumza mani'noanki, keni'a amage nenteta tra keni'a amage anteho.
ἐγὼ κύριος ὁ θεὸς ὑμῶν ἐν τοῖς προστάγμασίν μου πορεύεσθε καὶ τὰ δικαιώματά μου φυλάσσεσθε καὶ ποιεῖτε αὐτὰ
20 Ana nehuta Sabati knani'aramina kegava hiho. Na'ankure amu'nontifina e'i ana knamo'a mago avame'za me'nena Ra Anumzamo'na tamagri Anumza manisugeta, tamagra Nagri vahe manigahaze.
καὶ τὰ σάββατά μου ἁγιάζετε καὶ ἔστω εἰς σημεῖον ἀνὰ μέσον ἐμοῦ καὶ ὑμῶν τοῦ γινώσκειν διότι ἐγὼ κύριος ὁ θεὸς ὑμῶν
21 Hianagi ana mofavreramimo'za ke'ni'a nontahi'za, ke'ni'a amagera nonte'za tra keni'a kegava nosu'za, ana kasegema amage'ma antazasina, ofri so'e hu'za manizasine. Hianagi anara osu'naze. Ana nehu'za Sabati knani'a kegava osu'naze. E'ina hazage'na ka'ma kokampina narimpa ahezmante'na zamazeri haviza hunaku hu'noe.
καὶ παρεπίκρανάν με καὶ τὰ τέκνα αὐτῶν ἐν τοῖς προστάγμασίν μου οὐκ ἐπορεύθησαν καὶ τὰ δικαιώματά μου οὐκ ἐφυλάξαντο τοῦ ποιεῖν αὐτά ἃ ποιήσει ἄνθρωπος καὶ ζήσεται ἐν αὐτοῖς καὶ τὰ σάββατά μου ἐβεβήλουν καὶ εἶπα τοῦ ἐκχέαι τὸν θυμόν μου ἐπ’ αὐτοὺς ἐν τῇ ἐρήμῳ τοῦ συντελέσαι τὴν ὀργήν μου ἐπ’ αὐτούς
22 Hianagi Nagra e'inara osu'noe. Na'ankure mago'a kumapi vahe'mofo zamavufima Isipiti'ma zamavare'na e'noa zanku nagesa nentahi'na, Nagima eri haviza hu'zanku'ene ana zana osu'noe.
καὶ ἐποίησα ὅπως τὸ ὄνομά μου τὸ παράπαν μὴ βεβηλωθῇ ἐνώπιον τῶν ἐθνῶν ὧν ἐξήγαγον αὐτοὺς κατ’ ὀφθαλμοὺς αὐτῶν
23 Ana nehu'na Nagra amanage hu'na ka'ma kokampina huvempa hu'na zamasami'noe, Israeli vahera zamahe panini hanuge'za hazagre'za mika mopafi vu'za e'za hu'za mago mago hu'za umani emani hugahaze hu'noe.
καὶ ἐξῆρα τὴν χεῖρά μου ἐπ’ αὐτοὺς ἐν τῇ ἐρήμῳ τοῦ διασκορπίσαι αὐτοὺς ἐν τοῖς ἔθνεσιν καὶ διασπεῖραι αὐτοὺς ἐν ταῖς χώραις
24 Na'ankure zamagra kasegeni'a amagera nonte'za, tra keni'a zamefi hunemi'za Sabati knani'a kegava nosu'za, zamazanteti tro hu'naza anumzantaminte'ma zamafahe'mo'zama mono'ma hunte'naza havi anumzante monora hunte'naze.
ἀνθ’ ὧν τὰ δικαιώματά μου οὐκ ἐποίησαν καὶ τὰ προστάγματά μου ἀπώσαντο καὶ τὰ σάββατά μου ἐβεβήλουν καὶ ὀπίσω τῶν ἐνθυμημάτων τῶν πατέρων αὐτῶν ἦσαν οἱ ὀφθαλμοὶ αὐτῶν
25 Ana hazage'na Nagra zamatroge'za zamasimuma eri'za omani tra kene, kasegene amage ante'naze.
καὶ ἐγὼ ἔδωκα αὐτοῖς προστάγματα οὐ καλὰ καὶ δικαιώματα ἐν οἷς οὐ ζήσονται ἐν αὐτοῖς
26 Ana nehu'na zamatroge'za musezazmia zamagonesa mofavrezmia zamahe'za Kresramana nevu'za, zamagra'a zamazeri pehena hu'naze. E'inama hu'noana Nagra zamazeri haviza hanuge'za Nagrikura Ra Anumza mani'ne hu'za ke'za antahiza hihogu anara hu'noe.
καὶ μιανῶ αὐτοὺς ἐν τοῖς δόμασιν αὐτῶν ἐν τῷ διαπορεύεσθαί με πᾶν διανοῖγον μήτραν ὅπως ἀφανίσω αὐτούς
27 E'ina hu'negu vahe'mofo mofavremoka amanage hunka Israeli vahera zamasmio, Miko'zama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a huno, Tamafahe'za anahu kna hu'za huhaviza hunante'za zamefi hunami'naze.
διὰ τοῦτο λάλησον πρὸς τὸν οἶκον τοῦ Ισραηλ υἱὲ ἀνθρώπου καὶ ἐρεῖς πρὸς αὐτούς τάδε λέγει κύριος ἕως τούτου παρώργισάν με οἱ πατέρες ὑμῶν ἐν τοῖς παραπτώμασιν αὐτῶν ἐν οἷς παρέπεσον εἰς ἐμέ
28 Hagi zamigahue hu'nama huvempama huzmante'noa mopafi zamavare'na oge'za, maka za'za agonafine maka anina kuronkuroma hu'nea zafa agafaramimpina ofazmia havi anumzazamirera Kresramana nevu'za nazeri narimpa nehe'za, mnanentake zana kre mna nevu'za, waini tina tagiza ofa hu'naze.
καὶ εἰσήγαγον αὐτοὺς εἰς τὴν γῆν ἣν ἦρα τὴν χεῖρά μου τοῦ δοῦναι αὐτοῖς καὶ εἶδον πᾶν βουνὸν ὑψηλὸν καὶ πᾶν ξύλον κατάσκιον καὶ ἔθυσαν ἐκεῖ τοῖς θεοῖς αὐτῶν καὶ ἔταξαν ἐκεῖ ὀσμὴν εὐωδίας καὶ ἔσπεισαν ἐκεῖ σπονδὰς αὐτῶν
29 Ana hazage'na Nagra zamantahige'na amanage hu'noe, Ina'na agonarega monora ome nehaze hu'na zamantahige'noe. Hagi ana kumakura Bamae hu'za menina agia nehaze.
καὶ εἶπον πρὸς αὐτούς τί ἐστιν Αβαμα ὅτι ὑμεῖς εἰσπορεύεσθε ἐκεῖ καὶ ἐπεκάλεσαν τὸ ὄνομα αὐτοῦ Αβαμα ἕως τῆς σήμερον ἡμέρας
30 E'ina hu'negu Israeli vahera amanage hunka zamasmio, Miko'zama Kegavama Hu'nea Ra Anumzamo'a amanage hie, Tamagri tamafahe'mozama hu'nazaza huta agoterafa havi anumzantera a'nemo ru vene savri hiankna huta monora hunenteta tamagra'a tamazeri pehena hu'naze.
διὰ τοῦτο εἰπὸν πρὸς τὸν οἶκον τοῦ Ισραηλ τάδε λέγει κύριος εἰ ἐν ταῖς ἀνομίαις τῶν πατέρων ὑμῶν ὑμεῖς μιαίνεσθε καὶ ὀπίσω τῶν βδελυγμάτων αὐτῶν ὑμεῖς ἐκπορνεύετε
31 Hagi havi anumzantega mofavretamia aheta ofa kresramna nevuta, vahe'mo'zama zamazanteti'ma antre'za tro'ma hunte'naza havi anumzantera monora hunenteta tamagra'a tamazeri pehena hume eta ama knarera ehanatize. Hagi Israeli vahera Nagra tamatre'nugeta nagritetira eta knare antahi'zana eme e'origahaze. Tamage Nagra kasefa hu'na mani'nena Miko'zama Kegavama Hu'noa Ra Anumzamo'na huanki'na, magore hu'na tamatre'nugeta eme nagenoka huta Nagritegatira antahintahia e'origahaze.
καὶ ἐν ταῖς ἀπαρχαῖς τῶν δομάτων ὑμῶν ἐν τοῖς ἀφορισμοῖς ὑμεῖς μιαίνεσθε ἐν πᾶσιν τοῖς ἐνθυμήμασιν ὑμῶν ἕως τῆς σήμερον ἡμέρας καὶ ἐγὼ ἀποκριθῶ ὑμῖν οἶκος τοῦ Ισραηλ ζῶ ἐγώ λέγει κύριος εἰ ἀποκριθήσομαι ὑμῖν καὶ εἰ ἀναβήσεται ἐπὶ τὸ πνεῦμα ὑμῶν τοῦτο
32 Hagi tamagrama antahi'zana, manigagi'naza ru mopafi vahe'mo'za nehazaza huta havere'ene zafare'ene antre'zama tro hunte'naza anumzantami monora hunteta vugahune huta tamagesa antahi'naze. Hianagi antahitahi tamifima retroma hu'naza antahintahimo'a eforera osugahie.
καὶ οὐκ ἔσται ὃν τρόπον ὑμεῖς λέγετε ἐσόμεθα ὡς τὰ ἔθνη καὶ ὡς αἱ φυλαὶ τῆς γῆς τοῦ λατρεύειν ξύλοις καὶ λίθοις
33 Hagi Nagra Ra Anumzana miko'zama kegava hu'noa Anumzamo'na kasefa Hu'na mani'noa Anumzanki'na hankavenentake nazana rusute'na narimpa aheneramante'na, kini mani'nena kegava huramantegahue.
διὰ τοῦτο ζῶ ἐγώ λέγει κύριος ἐν χειρὶ κραταιᾷ καὶ ἐν βραχίονι ὑψηλῷ καὶ ἐν θυμῷ κεχυμένῳ βασιλεύσω ἐφ’ ὑμᾶς
34 Hagi narimpa aheneramante'na tamahe panani'ma hugeta vahe mopafine kumapinema mago mago huta umani emanima hu'nazana, hankavenentake nazana rusute'na ete tamavre atru hugahue.
καὶ ἐξάξω ὑμᾶς ἐκ τῶν λαῶν καὶ εἰσδέξομαι ὑμᾶς ἐκ τῶν χωρῶν οὗ διεσκορπίσθητε ἐν αὐταῖς ἐν χειρὶ κραταιᾷ καὶ ἐν βραχίονι ὑψηλῷ καὶ ἐν θυμῷ κεχυμένῳ
35 Hagi ru vahe'mokizmi hagege kokampi tamavre'na vu'na, navugosafina negesage'na tamavugosafina nege'na keaga huramante'na knazana tamigahue.
καὶ ἄξω ὑμᾶς εἰς τὴν ἔρημον τῶν λαῶν καὶ διακριθήσομαι πρὸς ὑμᾶς ἐκεῖ πρόσωπον κατὰ πρόσωπον
36 Hagi kote'ma Isipi vahe hagege kokampima tamafahe'ima knazama zami'noaza hu'na tamagrira knazana tamigahue huno Miko'zama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.
ὃν τρόπον διεκρίθην πρὸς τοὺς πατέρας ὑμῶν ἐν τῇ ἐρήμῳ γῆς Αἰγύπτου οὕτως κρινῶ ὑμᾶς λέγει κύριος
37 Hagi e'ina hanugeta mago mago'mota azompani'amofo fenka kazigati ankarohu neramisage'na, huhagerafi huvempagea hu'na tamazeri hagerafigahue.
καὶ διάξω ὑμᾶς ὑπὸ τὴν ῥάβδον μου καὶ εἰσάξω ὑμᾶς ἐν ἀριθμῷ
38 Ana nehu'na amu'nontmifintira keni'ama nontahi'za, ha'ma renenantaza vahetamina zamahe fanane hugahue. Hagi anama umani'naza mopafintira zamavare'na atiramigahuanagi, Israeli mopafina eofregahaze. E'ina hanugeta Nagrikura Ra Anumza mani'ne huta keta antahita hugahaze.
καὶ ἐκλέξω ἐξ ὑμῶν τοὺς ἀσεβεῖς καὶ τοὺς ἀφεστηκότας διότι ἐκ τῆς παροικεσίας αὐτῶν ἐξάξω αὐτούς καὶ εἰς τὴν γῆν τοῦ Ισραηλ οὐκ εἰσελεύσονται καὶ ἐπιγνώσεσθε διότι ἐγὼ κύριος
39 Hagi Israeli vahe'motagura Miko'zama Kegava Hu'nea Anumzamo'a amanage hie, ke'ni'ama ontahisuta amne zamazanteti'ma antre'za havi anumzama tro hunte'nazana monora hunteho. Hianagi henka tamagra namagera nenteta, havi anumzantera monora hunteta ruotge'ma hu'nea nagia eri havizana osugahaze.
καὶ ὑμεῖς οἶκος Ισραηλ τάδε λέγει κύριος κύριος ἕκαστος τὰ ἐπιτηδεύματα αὐτοῦ ἐξάρατε καὶ μετὰ ταῦτα εἰ μὴ ὑμεῖς εἰσακούετέ μου καὶ τὸ ὄνομά μου τὸ ἅγιον οὐ βεβηλώσετε οὐκέτι ἐν τοῖς δώροις ὑμῶν καὶ ἐν τοῖς ἐπιτηδεύμασιν ὑμῶν
40 Na'ankure Nagri ruotge agonama, Israeli mopafima za'za agonama me'nere maka Israeli naga'mo'za atru hu'za monora hunantegahaze huno Miko'zama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne. Hagi e'i anante tamantahi kenugeta ofaramine, knare'nare muse zantamina erita enesage'na, antahi muse huramantegahue.
διότι ἐπὶ τοῦ ὄρους τοῦ ἁγίου μου ἐπ’ ὄρους ὑψηλοῦ λέγει κύριος κύριος ἐκεῖ δουλεύσουσίν μοι πᾶς οἶκος Ισραηλ εἰς τέλος καὶ ἐκεῖ προσδέξομαι καὶ ἐκεῖ ἐπισκέψομαι τὰς ἀπαρχὰς ὑμῶν καὶ τὰς ἀπαρχὰς τῶν ἀφορισμῶν ὑμῶν ἐν πᾶσιν τοῖς ἁγιάσμασιν ὑμῶν
41 Hagi ru vahepinti'ene ru vahe'mokizmi mopafinti'ma ete tamavre'na atirami'na esu'na, mnanentake zama kre mana vazage'na manama nentahi'na musema hunezmantoankna hu'na tamagrikura musena huramantegahue. Ana nehu'na tamagri amu'nompi ruotge navu'nava zani'a eriama hanuge'za, ru kumate vahe'mo'za kegahaze.
ἐν ὀσμῇ εὐωδίας προσδέξομαι ὑμᾶς ἐν τῷ ἐξαγαγεῖν με ὑμᾶς ἐκ τῶν λαῶν καὶ εἰσδέχεσθαι ὑμᾶς ἐκ τῶν χωρῶν ἐν αἷς διεσκορπίσθητε ἐν αὐταῖς καὶ ἁγιασθήσομαι ἐν ὑμῖν κατ’ ὀφθαλμοὺς τῶν λαῶν
42 Hagi ko'ma tamafahe'ima zamigahue hu'na nazama erisga hu'na huvempama hu'noa mopama Israeli mopafima tamavre'na ufresugeta, Nagrikura Ra Anumza mani'ne huta keta antahita hugahaze.
καὶ ἐπιγνώσεσθε διότι ἐγὼ κύριος ἐν τῷ εἰσαγαγεῖν με ὑμᾶς εἰς τὴν γῆν τοῦ Ισραηλ εἰς τὴν γῆν εἰς ἣν ἦρα τὴν χεῖρά μου τοῦ δοῦναι αὐτὴν τοῖς πατράσιν ὑμῶν
43 Hagi e'i anante kefo tamavu tamava'ma huta tamazeri pehanama hu'naza zankura tamagesa nentahita, kefo tamavu tamava'ma hu'naza zankura tamagra tamagazegu hugahaze.
καὶ μνησθήσεσθε ἐκεῖ τὰς ὁδοὺς ὑμῶν καὶ τὰ ἐπιτηδεύματα ὑμῶν ἐν οἷς ἐμιαίνεσθε ἐν αὐτοῖς καὶ κόψεσθε τὰ πρόσωπα ὑμῶν ἐν πᾶσαις ταῖς κακίαις ὑμῶν
44 Hagi kefo avu'ava'ma nehuta havi avu'ava'ma hu'naza zantera, nagima eri haviza hu'zanku nagesa nentahi'na, Israeli vahe'mota tamazeri havizana osugahue. E'ina hanugeta nagrikura Mikozama Kegava Hu'nea Anumza mani'ne huta keta antahita hugahaze.
καὶ ἐπιγνώσεσθε διότι ἐγὼ κύριος ἐν τῷ ποιῆσαί με οὕτως ὑμῖν ὅπως τὸ ὄνομά μου μὴ βεβηλωθῇ κατὰ τὰς ὁδοὺς ὑμῶν τὰς κακὰς καὶ κατὰ τὰ ἐπιτηδεύματα ὑμῶν τὰ διεφθαρμένα λέγει κύριος
45 Hagi Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne,
καὶ ἐγένετο λόγος κυρίου πρός με λέγων
46 Vahe'mofo mofavremoka, sauti mopa kaziga kavugosa hunte'nenka sauti kaziga mopamofona sifna ahenentenka sauti kaziga Negevi mopafima me'nea zafaramimofona kasnampa kea hunka huhaviza huzmanto.
υἱὲ ἀνθρώπου στήρισον τὸ πρόσωπόν σου ἐπὶ Θαιμαν καὶ ἐπίβλεψον ἐπὶ Δαρωμ καὶ προφήτευσον ἐπὶ δρυμὸν ἡγούμενον Ναγεβ
47 Hagi sauti kazigama Negevi mopafima me'nea zafaramina amanage hunka zamasamio, Ra Anumzamofo nanekea kama antahio, Mikozama Kegava Hu'nea Anumzamo'a huno, antahiho, Nagra teve taginte'nugeno mika kasefa zafane osapa zafanema zafafima me'neana teno erihana hugahie. Hagi anama taginte'nua tevemo'a, asura osu anefa huno nereno maka sauti kazigama me'nea zafaramina tehana huno marerino, noti kazigama me'nea zafaraminena tehana hugahie.
καὶ ἐρεῖς τῷ δρυμῷ Ναγεβ ἄκουε λόγον κυρίου τάδε λέγει κύριος κύριος ἰδοὺ ἐγὼ ἀνάπτω ἐν σοὶ πῦρ καὶ καταφάγεται ἐν σοὶ πᾶν ξύλον χλωρὸν καὶ πᾶν ξύλον ξηρόν οὐ σβεσθήσεται ἡ φλὸξ ἡ ἐξαφθεῖσα καὶ κατακαυθήσεται ἐν αὐτῇ πᾶν πρόσωπον ἀπὸ ἀπηλιώτου ἕως βορρᾶ
48 Hagi Nagra Ra Anumzamo'na ana tevea taginte'noankino, asura osugahie hu'za maka vahe'mo'za ke'za antahi'za hugahaze.
καὶ ἐπιγνώσονται πᾶσα σὰρξ ὅτι ἐγὼ κύριος ἐξέκαυσα αὐτό καὶ οὐ σβεσθήσεται
49 Anage hige'na nagra amanage hu'noe, Mikozama Kegava hu'nana Anumzamoka, vahe'mo'za nagrikura hu'za, kagra nena raga'a omane fronka ke nehane hu'za nehaze.
καὶ εἶπα μηδαμῶς κύριε κύριε αὐτοὶ λέγουσιν πρός με οὐχὶ παραβολή ἐστιν λεγομένη αὕτη

< Izikeli 20 >