Izikeli 16

1 Ra Anumzamo'a mago'ane amanage huno nasmi'ne,

Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

2 Vahe'mofo mofavremoka, Jerusalemi kumate vahe'mo'zama hi'mna vuno kasri'nea avu'ava'ma nehaza zana eri ama hunka nezmasaminka,

Du menniskobarn, uppenbara Jerusalems stad sin styggelse;

3 Jerusalemi kumapi vahera tamagra Kenani vahe'mofo mopafi fore hu'nazankino, neramafa'a Amori neki, neramarera'a Hiti a' mani'ne huno Ra Anumzamo'a hie hunka zamasamio.

Och säg: Detta säger Herren Herren till Jerusalem: Ditt fädernesland och ditt slägte är utaf de Cananeers land; din fader af de Amoreer, och din moder af de Hetheer.

4 Hagi fore'ma hu'nanana ama'na hu'ne, kasema kantea knarera mago vahe'mo'e huno kariko nofira taga huge, tinura koranka'a sese hugantege, hagea fregantege, tavravefina kazeri anovazi kantegera osu'ne.

Ditt slägte hafver icke skorit dig naflan bort, då du född vardt; så hafver man ej heller badat dig med vatten, att du måtte ren vordit, ej heller bestrukit med salt, ej heller bebundit med linda.

5 Ana nehazageno mago'a vahe'mo'za kasuntagi kante'za kazeri so'ea osu'nazanki, megia trazampi katre'naze. Na'ankure kasema negantege'za zamavaresra hugante'naze.

Ty ingen ömkade sig öfver dig, att han måtte förbarmat sig öfver dig, och bevist dig något af denna stycken; utan du vardt kastad ut på markena; så föraktad var din själ, då du född vardt.

6 Hige'na karanka enevu'na koana, kagra korampi ki'mu'nerenka mase'nanke'na, negage'na amanage hu'noe, ofri kasefa hunka manio! Hu'na nehu'na koranka'agura, ofri kasefa hunka manio hu'na hu'noe.

Men jag gick framom dig, och såg dig liggande i ditt blod, och sade till dig: Du skall lefva, då du så uti ditt blod lågst; ja, till dig sade jag, då du så i ditt blod lågst: Du skall lefva.

7 Kegava hugantogenka trazankna hunka marerinka ome nena hankeno, kavasasemo'a kagateregeno aminka'amo'a nena higeno, kavufafina kazokara tagi'neanagi, kukena osu kavapako mani'nane.

Och jag hafver uppfödt dig, och låtit dig stor varda, lika som en frukt på markene, och vast nu uppvuxen, och stor och dägelig vorden; din bröst voro växt, och du hade fått skönt långt hår; men du vast ännu nakot och blygelig.

8 Ana hanke'na karanka ete mago'ane enevu'na kagoana, ko ve eri avamente kavufga avapa'ma mani'nankena, tavraveni'a eme rutare'na refitegante'noe. Ana nehu'na, hunagru hugante'na Nagri su'a kagra mani'nanankina, a' erigantegahue hu'na Ra Anumzamo'na hu kase hugante'noe.

Och jag gick framom dig, och såg uppå dig, och si, du vast manväxt: Då bredde jag mina kjortels flik öfver dig, och öfvertäckte dina blygd; och jag trolofvade dig, och gaf mig uti förbund med dig, säger Herren Herren, att du skulle vara min.

9 Nagra tina fregante'na kavufgaretira korana sese hugantete'na, masavena fregante'noe.

Och jag tvådde dig med vatten, och utvaskade dig af ditt blod, och smorde dig med balsam;

10 Ana hute'na avasese'ane efeke zaza kukena eri'na hunegante'na, kagia nona kagafina hunegante'na, kasenirera knare tavrave anakinegente'na, knarezantfa hu'nea nakreku kavufgarera antanigante'noe.

Och klädde dig med stickad kläder, och drog sköna skor uppå dig; jag gaf dig skön kläder, och gaf dig silkesdok;

11 Ana nehu'na asana kazampina antani negante'na, pasesua knankempina hunegante'na zago'amo marerisa zanteti kavasasea hugante'noe.

Och beprydde dig med klenodier, och lade smide på dina armar, och kedjor uppå din hals;

12 Ana nehu'na maremarea kagonafi renegante'na, rinia kagesafinena renegante'na, kuinimo nentania hentofa fetori kasenifina antanigante'noe.

Och gaf dig, ett ännespann i ditt änne, och örnaringar i din öron, och en skön krono uppå ditt hufvud;

13 E'ina hu'na golireti'ene silvareti'ene konariria hunegante'na, knare huno zamana zamana hu'nea efeke tavravenu kukena hugante'noe. Hagi ne'zama kami'noana knare huno kne osi'osi hu flauaki, tume rima'agi, olivi masavenki hu'na kami'noe. Ana hugenka ra hunka konariri kamo'a kagateregenka kuini a'kna hu'nane.

Summa, du blefst beprydd med guld, och med silfver, och beklädd med bästa linnkläde, silke och stickad verk; du åt ock semlobröd, hannog och oljo, och vast öfvermåtton dägelig, och fick ett rike.

14 Hagi ana'ma hankeno'a, konariri zanka'amofo agenkemo'a maka kumatega haru haru hu'ne. Na'ankure marerifa zantmima kami'noa zamo konararika'a eri knarezantfa hu'ne, huno Anumzana Mikozama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.

Och ditt rykte gick vida ut ibland Hedningarna, för dina fägrings skull, den ganska fullkomlig var, genom sådana prydning, som jag uppå dig hängt hade, säger Herren Herren.

15 Hianagi kagraka'a konaririgu antahinkeno raza nesegenka, ra kagi e'nerinka savri avu'ava zana hu'nane. Inankna vahe'ma kante'ma evia vahe'enena savri nehunka, ana konariri zanka'a ana vahetami ome zami'nane.

Men du förlätst dig uppå dina fägring; och efter du så beprisad vast, bedref du horeri, så att du gjorde dig menliga hvarjom och enom, som framom gick, och gjorde hans vilja.

16 Hagi mago'a knare kukenaka'a erinka havi anumzantami kumatami avasasea hunezmantenka anampi savri avu'avara hu'nane. E'inahu avu'ava zana eri fore osuga avu'ava eri fore hu'nane.

Och du tog af din kläder, och gjorde dig brokot altare deraf, och bedraf ditt horeri deruppå, såsom aldrig någon tid skedt är, eller ske skall.

17 Hagi golireti'ene silvareti'enema marerisa konariri'ane zantmima tro'ma hugante'noana erinka ve havi anumzantami tro huzmantenka, ana havi anumzantamine savri avu'avara hu'nane.

Och du tog ock din sköna tyg, som jag dig af mitt guld och silfver gifvit hade, och gjorde dig mansbeläte deraf, och bedref ditt horeri med dem.

18 Hagi Nagrama kami'noa avasese'ane kukenanuti zamazantetima tro'ma hunte'naza havi anumzamofo kofinentenka, Nagrama kami'noa olivi masavene mnanentake'za insensinuti kre mna nevunka monora hunentane.

Och tog din stickade kläder, och betäckte dem dermed; och mina oljo och rökverk lade du fram för dem.

19 Hagi knare huno kne osi'osi hu flauaki, tume rima'agi, olivi masavenki hu'nama ne'zama nesana zanema hu'nama kami'noana, havi anumzamofo avuga knare mna vu'zane hunka ofa hu'nane huno Anumzana miko zama kegava hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.

Min mat, som jag dig gaf till att äta, semlor, oljo och hannog, lade du för dem till en söt rök; ja det kom dertill, säger Herren Herren.

20 Ana'ma hutenka Nagrama kami'noa ne'mofara zamahenka havi anumzantaminte kresramna vunte'nane. E'inahu monko avu'ava'ma huvavama hunka nevanana knare hunoganteo?

Du togst dina söner och döttrar, som du mig födt hade, och offrade dem, dem till spis; menar du nu, att det en ringa ting är med ditt horeri;

21 Hagi mofavreni'aramina zamahenka kaza osu havi anumzantaminte tevefi ofa Kresramana vu'nane.

Att du slagtar min barn, och låter dem för dem uppbränna?

22 Hagi ana kasri avu'ava'ma nehunka, savari hunka vanoma nehunka osi'ma mani'nenkama hu'nana kavukava zana kage kani'nano! Kagra kavufga kavapa'ma mani'nenkama kagra korampi'ma ki'mu'ma re'nana zankura kagesa nontahine.

Likväl hafver du, i all din styggelse och horeri, icke ens tänkt uppå dins ungdoms tid, huru blott och nakot du vast, och lågst i ditt blod.

23 Maka kefo avu'ava'ma hu'nana zantera, rama'a knazana kagritera efore hugahie, huno Anumzana mika'zama kegavama hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.

Öfver alla dessa dina ondsko, ack ve! ve dig, säger Herren Herren;

24 Hagi rankumamofo amu'nompina kaza osu havi anumzantmimofo mono'ma hunte kumatamina avasese huntetere hu'nane.

Byggde du dig bergkyrkor, och gjorde dig bergaltare på alla gator;

25 Hagi kumamofo kamo'ma maka vuno enoma hu'nerega havi anumzatmimofo mono hunte kumatami tro husga huntetere nehunka, konaririka'a azeri hi'mnage nehunka kante'ma enevaza vahe'enena savarira nehane.

Och främst på alla vägar byggde du dig bergaltare, och gjorde dina fägring till en styggelse; du neg med din ben för alla de der framgingo, och bedref stort boleri.

26 Hagi kagri'ma negage'za tusiza hu'zama kavesinegantaza Isipi vahe'ene savrira hunka nevunka, nazeri narimpa nehane.

Först bedraf du boleri med dinom grannom, Egypti barnom, hvilke stort kött hade, och brukade stort boleri, till att reta mig.

27 E'ina hu'negu nazana rusute'na hara renegante'na, mopaka'a eri osi hu'noe. Ana nehu'na zamagraguke'ma antahi ha' vahetami, Filistia mofa'neramomofo zamazampi kavrentoge'za, kefo monko kavukva zankura tusi antri nehu'za zamagogogu hu'naze.

Men jag räckte mina hand ut emot dig, och styrde sådana ditt sätt, och öfvergaf dig uti dina fiendars vilja, de Philisteers döttrars, hvilke skämdes för ditt skamlösa väsende.

28 Ana nehunka mago'ane Asiria vahe'enena savri hunka monko'zana hu'nane. Na'ankure monko zama hana zamo'a onkagare'ne. Hagi ana vahe'enema monkozama hanana onkagaretfa hu'ne.

Sedan bedref du boleri med Assurs barnom, och kunde dess icke mätt varda; ja, då du hade bedrifvit boleri med dem, och dess icke mätt varda kunde,

29 Ana nehunka mago'ane Babiloni vahe'ene ana savri monko avu'ava zana ome hu'nananagi, ana monko avu'ava zamo'a onkagaretfa hu'ne.

Förökade du ändå ditt boleri med köpmän af Chaldeen; så kunde du ändå der, med icke mätt varda.

30 Hagi kagu'afina monko avu'avamo aviteno kri kami'ne. Na'ankure zamagaze osu monko anemo'zama nehazaza hunka ana monko avu'avara nehane huna Miko'zama Kegavama Hu'noa Ra Anumzamo'na nehue.

Huru skall jag dock omskära ditt hjerta? säger Herren Herren, efter du sådana enes arga horos gerningar gör,

31 Hagi rankumamofo neone kamo'ma ometre emetre'ma hu'nerega havi anumzamofo mono'ma hunte kumatamina tro huntesga huntetere hu'nane. Hianagi kagra mago'a monko a'nemozama nosazaza hunka kagranema monko'zama hugantaza vahetetira zagoa e'ori'nane.

Dermed att du byggde dine bergkyrkor främst på alla vägar, och gjorde din altare på alla gator; dertill vast du icke såsom en annor sköka, den man med penningar köpa måste;

32 Kagra vere a'mo nevema atreno savri huno vano hiankna hunka, negave'ene hugazana kenka antahinka osu'nana vene'nene hunka vano nehane.

Eller som en horkona, som uti sins mans stad, tillåter en annan.

33 Hagi monko a'nemo'za zagore monko zana hu'za vano nehazanagi, kagra maka kazigati'ma aza vene'neramina zago nezaminka masave hunka zamavranke'za, kagri'enena eme monkozana nehaze.

Ty allom androm skökom gifver man penningar, men du gifver allom dinom bolarom penningar till, och begåfvar dem; att de allstädes till dig komma skola, till att bedrifva boleri med dig.

34 E'ina hu'negu kagra ruga'a monko a'mofaknara osu'nane. Hagi vene'nemo'za monko'za hanune hu'za zagoa kami'za kantahi onke'nazanki, kagra'a zagoa nezaminka ke hanke'za monko'zana kagri'enena eme hu'naze.

Och man finner i dig, i ditt horeri, tvärtemot det vandt är med andra qvinnor; efter man intet löper efter dig; utan du gifver ock penningar till, och man gifver dig inga penningar, alltså gör du då tvärtom.

35 E'ina hu'negu monko a'moka Ra Anumzamo'ma nehiankea kama antahio!

Derföre, du sköka, hör Herrans ord.

36 Anumzana Mikozama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a amanage hie, Kagra vahe'mofoma azeri agafihe kavukva nehunka, oku kavufga zamaveri hunka monkozana hunka vano nehunka, kasrino hi'mnama vu'nea kaza osu havi anumzamofonte mofavreka'a ahenka korama'a ofa hunane.

Detta säger Herren Herren: Efter du så gerna gifver penningar till, och upptäcker dina skam igenom ditt boleri emot dina bolar, och emot alla dins styggelses afgudar, och utgjuter dina barnas blod, hvilka du dem offrar;

37 E'ina hunanku monkozama nehunka musema hunka vanoma nehanke'zama kavesima negantaza vahe'tamine, zamavaresrama hunegantaza vahetaminena maka zamavare atru hugahue. Maka zamavare atru hanuge'za manigagine'za negagesage'na kukenaka'a hatetresugenka kavufa kavapako mani'nesanke'za mika oku kavufga kegahaze.

Derföre, si, jag skall församla alla dina bolar, med hvilkom du hafver vällust bedrifvit, samt med allom dem som du för vänner håller, till dina fiendar, och jag skall församla dem båda emot dig allestäds, och skall upptäcka dina skam, att de alla dina skam se skola;

38 Ana nehu'na vema ante'naza a'nemo'za savri'ma hazage'za keaga huzmante'za knama nezami'zankna hu'na knazana negami'na, vahe'ma zamahe frizageno'ma nezamizankna knaza kamigahue. Ana nehu'na tusi narimpa ahegante'na kahe frigahue.

Och skall låta gå ene horos och blodsutgjuterskos rätt öfver dig, och skall utgjuta ditt blod med grymhet och nit;

39 Ana hute'na kavesima kante'za monko'zama hunegantaza vahe'mofo zamazampi kavre anta'nenke'za, ana vahe'mo'za kazeri haviza nehu'za, monkozama nehana kumatamine, havi anumzantamima mono'ma hunentana nontaminena kahe'za tagana vazitregahaze. Ana nehu'za kukenaka'ane kavasese zanka'anena kahe'za eri hatetresagenka kavufga avapako manigahane.

Och skall gifva dig uti deras händer, att de skola afbryta dina bergkyrkor, och din bergaltare nederrifva, och afkläda dig din kläder, och borttaga dig din sköna tyg, och låta dig sitta nakota och blotta.

40 Ana rama'a vahetami ke hanage'za e'za havenknonu eme kahe frite'za, bainati kazinknonu kavufga ru krakru hu osi'osi hutregahaze.

Och de skola låta komma emot dig stora hopar med folk, hvilka dig stena skola, och hugga dig alla sönder med sin svärd;

41 E'ina'ma hu'nana kavukva zantera rama'a a'nemo'za negagesage'za, ana vahe'mo'za nonka'a taginte'za knazana kamigahaze. E'ina hu'na monkozama nehana kavukavara asevazi kantesugenka, ete ru'enena monkozama hugante'nazegura vahera mizana osegahane.

Och uppbränna din hus med eld, och göra dig din rätt för många qvinnors ögon; alltså skall jag göra en ända med ditt horeri, att du icke mer skall gifva penningar till;

42 Ana hanugeno narimpama ahegante'noa zamo'a ome vagarenigeno, kanivema renegantoa zamo'a amne hina mago'enena narimpa aheogantegahue.

Och skall släcka min harm uppå dig, och mätta mitt nit uppå dig, att jag må tillfrids varda, och icke mer behöfva vredgas;

43 Na'ankure kote'ma osi'ma mani'nanke'nama knare'zama hu'na kegava krigante'na e'noa zankura kagesa ontahi, kefo avu'ava'zana hunka nazeri narimpa ahe'nane. E'ina hu'nanku kasrino hi'mnagema hu'nea avu'avazama hu'nana zantera nona hu'na knazana kamigahue huno Anumzana Mikozama Kegava Hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne. Ana hanugenka ko'ma hu'nana monko avu'ava zana kagra mago'ane agaterenka osugahane.

Derföre, att du icke ihågkom dins ungdoms tid; utan rette mig med allt detta; derföre vill jag ock lägga alla dina vägar uppå ditt hufvud, säger Herren Herren; ty du frågar der intet efter, att du så öfverdådeliga allehanda styggelse bedrifver.

44 Hagi ko, maka vahe'mo'za kema hanafina kagrikura amanage hu'za hutere hugahaze, mofa'amo'a nererama nehia avu'ava nevaririe hu'za hugahaze.

Si, alle de som ordspråk pläga bruka, de skola detta ordspråket säga om dig: Dottren är såsom modren.

45 Kagra negrera mofa mani'nanankino, negrera'a nevenku'ene mofavre'araminkura zamagote'zmanteno avresra huzmante'nea a'mofo mofa mani'nane. Hagi kagra kanunknahe'mofo nezmaganaga mani'nanankinka, zamavenenehe'ine mofavre'zmigura zamagote'zmante'za zamavaresra hunezmantaza a'nemokizmi nezmaganaga mani'nane. Hagi negrera'a Hiti a' manigeno negafa'a, Amori ne' mani'ne.

Du äst dine moders dotter, hvilken ifrå sin man och barn lopp; och äst dina systrars syster, hvilka ifrå sina män och barn lupo; edor moder är Hetheisk, och edar fader en Amoreer.

46 Hagi nunakamofo agi'a Sameriakino, mofane'aramine noti kaziga manigeno, negagna'a Sodomukino sauti kaziga mofa'ne naga'ane mani'ne.

Samarien är din äldre syster, med sina döttrar, som bo på venstra sidone vid dig, och Sodom är din yngre syster, med sina döttrar, som bo på högra sidone vid dig.

47 Hagi kagra kefo avu'avazazmia nezmavaririnka, hi'mnage huno kasri avu'ava'ma nehazankna avu'ava zankera osu'nananki, zamagrira zamagaterenka maka kefo avu'ava zana hu'nane.

Ändock du likväl icke lefvat hafver efter deras väsende, eller gjort efter deras styggelse, der fattas icke mycket uti, att du icke slemmare ting gjort hafver än de, i allt ditt väsende.

48 Kasefa hu'na mani'noa Ra Anumzamo'na tamage hu'na huanki, Sodomu'ene mofane'aramimo'za osu'nazankna avu'ava hu'nane huno, Anumzana miko'zama kegavama hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.

Så sant som jag lefver, säger Herren Herren; Sodom din syster, samt med sina döttrar, hafver så icke gjort, som du och dina döttrar.

49 Hagi nunakamo Sodomu'a amanahu kumi hu'ne, agrane mofane'amozanena zamavufaga ra nehu'za, rama'a ne'za nene'za mago zankura atupara nosazanagi, zamunte omnege'za atupama hu'naza vahera zamaza osu'naze.

Si, det var dine systers Sodoms missgerning: högmod och all tings öfverflödighet, och god frid, den hon och hennes döttrar hade; men dem fattiga och torftiga gjorde de icke ( gerna ) hjelp;

50 Zamagra zamavufaga ra nehu'za hi'mnage zamavu'zmava Nagri navufina hu'naze. E'ina hu'nazagu mika vahera Nagra nezamage'na zamahe fri'noe.

Utan voro stolta, och gjorde styggelse för mig; derföre hafver jag ock bortkastat dem, då jag begynte se dertill.

51 Hagi Sameria'a kumira hu'neanagi, kagrira kagatereno rama'a kumira osu'ne. Na'ankure hi'mnage kumira kagra Sameriana agaterenka rama'a kumi hu'nane. Hagi tare nunaka'amokea kumira hu'na'anagi, osi'a knare hu'ne. Hianagi zanagrira zanagaterenka hi'mnage'ma hu'nea kumira hu'nane.

Så hafver ock Samarien icke gjort hälftena af dina synder; utan du hafver så mycket mer gjort dina styggelser än hon, att du hafver gjort dina systrar fromma emot all din styggelser, som du gjort hafver.

52 Hagi kagra tusi kagazegu huo, na'ankure kumi ka'amo'a kagateretfaza hu'ne. Hagi ana kumi'mo higeno nunaka'amokea kumi'zani'a omne vahekna hu'na'e.

Så bär ock nu dina skam, du som dina systrar fromma gör genom dina synder, i hvilkom du större styggelser, än de, gjort hafver, och hafver gjort dem frommare än du äst; så skäm dig nu, och bär din skam, att du dina systrar fromma gjort hafver.

53 Hianagi Sodomune mofane'aramimofo fenonema rohure'za eri'za vu'nazana, ete eri avite'nezmante'na, Sameriane mofane'aramimofo fenozmima rohu'ma re'zama eri'za vu'nazana ete erivite nezmante'na, kagri fenonena ana zanke hu'na eri avite'gantegahue.

Men jag skall omvända deras fängelse, nämliga desse Sodoms fängelse, och hennes döttrars, och desse Samaries fängelse, och hennes döttrars, och desse dins fängelses fångar, samt med dem;

54 Ana hanugenka tamage hunka kagra maka zama hu'nana zankura kagazegu hugahane. Nagrama kazeri havizama hanua zama nunakamokema negesukea muse hugaha'e.

Så att du måste bära dina skam och hån, för allt det du gjort hafver, och I ändå likväl tröstade varda.

55 Hagi Sodomu'ene mofane'aramimo'zane, Sameria'ene mofane'aramimo'zanena, ete ko'ma mani'nazankna hu'za knare hu'za manisagenka, kagrane mofanekanena ana huta koma mani'nazankna huta knare huta manigahaze.

Och din syster, denna Sodom, och hennes döttrar, skola omvända varda, lika som de tillförene varit hafva, och Samarien och hennes döttrar skola omvända varda, lika som de tillförene varit hafva; du också med dina döttrar skolen omvända varda, lika som I tillförene varit hafven.

56 Hagi ko'ma knare hunka mani'nenka kavufga rama hana knafina, Sodomuna kefenkami atrenka mago kea huomi'nane.

Och du skall icke mer prisa den samma dina syster Sodom, såsom på dins högmods tid;

57 Hianangi e'i ana kefo avu'ava zankamo'a eama hige'za maka vahe'mo'za ke'naze. Hagi menina Siria mofa'nemozane, agri tava'ontema manigagi'naza kumapi mofa'nemofozane, Filistia mofa'nemo'zanena hunte'za kagiza neraze.

Då din ondska ännu icke upptäckt var, såsom på den tiden då Syrie döttrar och de Philisteers döttrar allestäds skämde dig, och föraktade dig allt omkring;

58 Hagi monko avu'ava'ma hunka kasrino hi'mnagema hu'nea avu'ava'ma hu'nana zantera, mizama'a erigahane huno Ra Anumzamo'a hu'ne.

Då I måsten bära edra laster och styggelser, säger Herren.

59 E'ina hu'negu Ra Anumzana miko zama kegava hu'nea Anumzamo'a huno, kagrama hu'nana kavukva zante kazeri havi'zana hugahue. Na'ankure huvempama hunka Nagri'enema huhagerafi'nana kea ruhantagi'nane.

Ty så säger Herren Herren: Jag skall göra dig lika som du gjort hafver, att du föraktade eden och bröt förbundet.

60 Hianagi ko'ma osi'ma mani'nanke'nama kagranema huhagerafi'noa huvempa kegu nagesa nentahi'na, ana huhagerafi huvempagea eri hankaveti'nena mevava huhagerafi huvempage megahie.

Men jag vill tänka uppå, mitt förbund, som jag med dig gjort hafver i dins ungdoms tid; och skall göra ett evigt förbund med dig.

61 Hagi nunaka'amo'ene negagana'enema kagrite'ma ne-esakenka kagrama hu'nana avu'ava zanku kagesa nentahinka kagazegu hugahane. Hagi nunaka'amofone negagananena mofaka'ararenkna hu'na kamigahuanagi, huhagerafi huvempa kema hu'noa zantera onkamigahuanki, amne kamigahue.

Så skall du komma dina vägar ihåg, och skämmas; då du dina äldre och yngre systrar till dig tagandes varder, de jag dig till döttrar gifva skall, dock icke af ditt förbund;

62 Hagi huhagerafi huvempa kea kagri'ene eri kasefa hu'na hanugenka, Nagrikura Ra Anumza mani'ne hunka kenka antahinka hugahane.

Utan jag vill göra mitt förbund med dig, att du förnimma skall, att jag är Herren;

63 Hagi maka kumi'ma hu'nana kumika'ama atregantesugenka ana zanku'ma kagesama nentahisunka, kagazegu nehunka mago kea osu akohenka manigahane huno Anumzana miko zama kegava hu'nea Ra Anumzamo'a hu'ne.

På det du skall tänka deruppå och skämmas, och för skams skull icke djerfvas upplåta din mun, när jag dig förlåtandes varder allt det du gjort hafver, säger Herren Herren.