Zmavarene 5

1 Henka Mosese'ene Aronikea Feronte vuke amanage huke ome asmi'na'e, Ra Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzamo'a amanage nehie, zmatrege'za vahe'ni'amo'za vu'za kama mopafi ranagima nami ne'za ome retro hu'za neho.

Derefter gingo Mose och Aaron in, och sade till Pharao: Så säger Herren, Israels Gud: Släpp mitt folk, att de må hålla mig högtid uti öknene.

2 Hianagi Fero'a ke'nona huno, Ra Anumzana i'za mani'nesigu ke'a antahi'na Israeli vahera zamatresnuge'za vugahaze? Nagra Ra Anumzana ke'na antahi'na osu'noanki'na, nagra Israeli vahera zmatresuge'za ovugahaze!

Pharao svarade: Ho är Herren, hvilkens röst jag höra skall, och släppa Israel? Jag vet intet af Herranom, och vill ej heller släppa Israel.

3 Mosese'ene Aronikea huke, Hibru vahe'mofo Anumzamo eme tagrite eama huno, ka'ma kopi 3'a zagegnafi kana vuta, kresramna Ra Anumzantia hunteho hu'ne. Hanki anama osanunkeno'a knazantetiro, kazintetiro tahe frigahie.

De sade: De Ebreers Gud hafver kallat oss; så låt nu gå oss tre dagsresor in uti öknena, och offra Herranom vårom Gud, att oss icke öfvergå skall pestilentie eller svärd.

4 Hianagi Isipi kinimo'a, ete kenona huznanteno, Na'ante Israeli vahe'mokizmia eri'za zmifintira zmavre rurega atre'za neha'e? Eteta eri'zantaniare vi'o!

Då sade Konungen i Egypten till dem: Hvi gören I så, du Mose och Aaron, att detta folket öfvergifver sitt arbete? Går bort till edart arbete.

5 Mago'ane Fero'a huno, ke'o, ama Israeli vahe'mo'za rama'a nehzageta, tanagra eri'za zmifinti zmaretre'za neha'e.

Ytterligare sade Pharao: Si, folket är allaredo för mycket i landena; och I viljen ännu låta dem hålla upp af arbetena.

6 Fero'a ana zagefinke kazokzo eri'za vahe'mokizmi Isipi kva vahe'ene, eri'za kva hu'naza Israeli vahera zamasmino,

Derefter böd Pharao på samma dag fogdomen öfver folket, och deras ämbetsmän, och sade:

7 trazamofo rampa'a zamizage'zama mopanema eri havia hu'ne'za heru'za briki'ma tro nehaza zana mago'ane ozmiho, hagi zmatrenke'za trazamofo rampa'a, zamagra'a ome eritru hu'za eri'za eho.

I skolen icke härefter hemta strå tillhopa, och få folkena till att bränna teglet, såsom tillförene; låter dem sjelfva gå bort och hemta sig strå.

8 Hianagi korapara nama'a briki tro hutere nehaze, e'i ana kanteke tro hutere hugahaze. Hagi hinke'za erami'za osi'a trora osiho. Na'ankure zamagra feru vahe mani'nazagu, tatregeta vuta Anumzamofona ofa ome kresramna vuntamaneno hu'za krafa nehaze.

Och samma talet på teglet skolen I likväl lägga dem uppå, såsom tillförene, och intet mindre; förty de gå fåfänge. Derföre ropa de, och säga: Vi vilje gå och offra vårom Gud.

9 Ama ana vahera mago'ane knama hu'neni'a eri'za zaminke'za eneri'za, ama havige kemofona ontahiho!

Man må väl förtunga dem med arbete, att de något hafva till skaffa, och icke akta lögnaktigt tal.

10 Kazokzo eri'za vahe'mokizmi kva ne, erizante vugagota hu'naza vahe'mo'za, Israeli vahete vu'za amanage hu'za zamasami'naze, Fero'a amanage huno hu'ne, Nagra magore hu'na trazamofo rampa'a ontamigahue.

Då gingo fogdarne öfver folket och deras ämbetsmän ut, och sade till folket: Så säger Pharao: Man skall intet strå få eder.

11 Tamagra'a vuta inantegatiro trazamofo rampa'a ome haketa eriho. Hianagi korapa'ma tro'ma nehaza avamenteke brikia tro hinkeno brikimofo nampamo'a evuoramino.

Går sjelfve bort och hemter eder strå, hvar I det finna kunnen; men af edart arbete skall intet afslås.

12 Ana higeno Israeli vahe'mo'za ana maka Isipi mopa'afina briki'ma tro'ma hu'zana traza rampa eri atru hanagu, vu'za e'za hu'naze.

Då förströdde sig folket kringom hela Egypti land, till att hemta sig stybbe, att de ju strå hade.

13 Kazokzo eri'za vahe'mokizmi kva vahe'mo'za, hu tutu huzmante'za, trazamofo rampama neramunketama mago zagefima eneriza avamente eri'zana eriho.

Och fogdarne drefvo dem, och sade: Fyller upp edart dagsarbete, lika såsom I haden strå.

14 Isipi kva vahe'mo'za, Israeli eri'za kva vahete vu'za ome nezmahe'za anage hu'naze, nahigeta okine meninena ko'ma tro'ma nehaza avamentera brikia trora osu'naze?

Och de ämbetsmän af Israels barn, hvilka Pharaos fogdar öfver dem satt hade, vordo slagne, och vardt sagdt till dem: Hvi hafven I icke hvarken i dag eller i går fullkomnat edart förelagda dagsarbete, såsom tillförene?

15 Israeli eri'za kva vahe'mo'za Feronte vu'za krafage ome nehu'za, nahigenka eri'za vahekamota amanahu kavu kvara hunerantane?

Då gingo de ämbetsmän af Israels barn in, och ropade till Pharao: Hvi far du så med dina tjenare?

16 Hanki eri'za vahekamota trazamofo rampa'a ontami'ne'za, brikia tro hiho huvava hunerantaze. Hanki ko, eri'za vahekamota sefu neramizanagi, hazenkea kagrika'a vahepi me'ne.

Dinom tjenarom gifves intet strå, och skola dock göra det tegel, som oss förelagdt är; och si, dine tjenare varda slagne, och syndas uppå ditt folk.

17 Hianagi Fero'a anage huno kenona huzmante'ne, Tamagra tusi'a tamavresrage vahere! E'ina hu'negu tamagra hutma, tatrenketa vuta Ra Anumzamofontera ome kresramna vuntamneno hutma nehaze.

Pharao sade: I ären fåfänge, fåfänge ären I; derföre sägen I: Vi viljom gå och offra Herranom.

18 Eteta eri'zantamirega ko viho. Magore hu'za trazamofo rampa'a ontamigosazanki, nama'a briki'ma troma huterema nehaze avamenteke maka brikia tro hugahaze.

Så går nu bort, och görer edor dagsarbete. Strå skall eder intet gifvas; men talet på teglet måsten I leverera ifrån eder.

19 Eri'zante'ma ugagota hu'naza Israeli kva vahe'mo'zama antahizageno, magoke magoke knare'ma tro'ma nehazankna avamente brikia tro hugahaze hige'za, hazenkefi manune hu'za hu'naze.

Då sågo ämbetsmännerne af Israels barn, att det vardt intet bättre, efter sagdt vardt: I skolen intet förminska af dagsarbetena på teglet.

20 Feroma atre'za nevu'za, Mosese'ene Aronikea zmavega anteke oti'nake'za ome nezanage'za,

Och då Mose och Aaron gingo ifrå Pharao, stodo de i vägenom före dem;

21 anante amanage hu'za ome znasmi'na'e, Ra Anumzamo neranegeno tanagrama ha'a avu'ava zantera kea huno refko huranantesie. Na'ankure tanagra Fero avufine eri'za vahe'amokizmi zamavufina, tazeri himna nevuta tazeri haviza huta, tahe frihogu zamazampi kazinkano erinteankna hu'na'e.

Och sade till dem: Herren se uppå eder, och döme det, att I hafven gjort vår lukt illa luktandes för Pharao och hans tjenarom, och fått dem svärdet i händerna till att dräpa oss.

22 Mosese'a ete Ra Anumzamofonte vuno amanage ome hu'ne, Ra Anumzamoka, na'a higenka Israeli vahera hazenkefina zmavrenentane? Na'a higenka vuo hunka hunantanke'na e'noe?

Mose kom igen till Herran, och sade: Herre, hvi gör du så illa emot detta folket? Hvi hafver du sändt mig?

23 Hanki Feronte'ma umahanati'na Kagri kagima he'na kema humanantana kema huanknareti'ma e'neana, agra Israeli vahera rama'a hazenkea zami'neanagi, Kagra magore hunka ana knazampintira zamaza osu'nane.

Ty ifrå den tiden jag ingick till att tala med Pharao i ditt Namn, hafver han ännu hårdare plågat folket; och du hafver icke frälst ditt folk.