Zmavarene 3

1 Mosese'a nenemo, Jetro Midiani pristi ne'mofo sipisipi afu tamine meme afutami kva nehiankino, mago zupa, ana sipisipi afutamine meme afutami zamavareno ka'ma mopamofona mago kaziga asoparega afete vuno Anumzamofo agona, Horepi mago agi'a Sainaie nehaza agonare uhanati'ne.

Men Mose vaktade sins svärs Jethro får, Prestens i Midian; och han dref fåren bak in i öknena, och kom till Guds berg Horeb.

2 Anante Anumzamofo ankeromo'a, mago zafafina tevemo hagana hagana huno nerefi efore higeno, Mosese'ma keana tevemo'a hagana hagana huno te'neanagi, ana zafa tevea ore'ne.

Och Herrans Ängel syntes honom uti en brinnande låga utu buskanom. Och han såg, att busken brann af elden, och vardt dock icke förtärd.

3 Ana higeno Mosese'a amanage huno hu'ne, Ruzahu'za huno zafa tevea oreanki, anante vu'na ome kesue nehuno vu'ne.

Och sade: Jag vill gå dit, och bese denna stora synena, hvi busken icke uppbrinner.

4 Hagi Anumzamo'ma kegeno Mosese'ma kenaku vutava'o nehigeno'a, ana zafafinti Anumzamo'a kezatino, Mosesewe! Mosesewe! higeno Mosese'a ama mani'noe higeno,

Då Herren såg, att han gick åstad till att se, kallade Gud honom utu buskanom, och sade: Mose, Mose. Han svarade: Här är jag.

5 Anumzamo'a asmino, Mago'anena eravao osunka, kagia anona kazufe atro, na'ankure menima oti'nana mopamo'a ruotage hu'nea mopare oti'nane.

Han sade: Träd icke hit, drag dina skor af dina fötter; ty rummet, der du står uppå, är ett heligt land.

6 Anante mago'ane Anumzamo'a amanage hu'ne, Nagra kafahe'i Anumzane, Abrahamu Anumzane, Aisaki Anumzane Jekopu Anumza mani'noe, huno higeno Mosese'a Anumzamofoma ke'zanku koro huno avugosa refite'ne.

Och han sade ytterligare: Jag är dins faders Gud, Abrahams Gud, Isaacs Gud och Jacobs Gud. Och Mose skylde sitt ansigte; ty han fruktade se uppå Gud.

7 Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, tamage hu'na Isipi kumapi'ma vahe'niamo'zama mani'ne'za zmatazama e'neri'za zana, hago Nagra nege'na, zavi krafama hazana antahi'noe. Na'ankure kazokzo eri'za kva vahe zami'mo'za, zmatazama zamizazana ke'na antahi'na hu'noe.

Och Herren sade: Jag hafver sett mins folks jämmer uti Egypten, och jag hafver hört deras rop öfver dem, som drifva dem; jag hafver förnummit deras vedermödo;

8 E'ina hu'negu, Nagra erami'na Isipi vahe hanavefinti zamavre fegu'a zmatre'na, masavenke huno knare zantfa hu'nea mopama, kaomofo amirine tumerimo'ma avi'mate'nea mopa Kenani vahe mopama, Hiti vahe mopama Amori vahe mopama Perisi vahe mopama, Hivi vahe mopama Jebusi vahe mopa, ra mopa zamigahue.

Och är nederstigen till att frälsa dem utu de Egyptiers våld; och föra dem utu det landet, in uti ett godt och vidt land, som flytandes är med mjölk och hannog, såsom är på den platsen, som de Cananeer, Hetheer, Amoreer, Phereseer, Heveer och Jebuseer bo.

9 Menina antahio, Israeli vahe'mokizmi zavira nentahi'na, Isipi ma zamazeri havizama haza zana hago ke'na antahi'na hu'noe.

Så efter nu Israels barnas rop är kommet före mig, och jag dertill hafver skådat deras tvång, der de Egyptier dem med betvinga;

10 E'ina hu'negu menina ege'na huganta'nenkenka Feronte vunka, Israeli vahe'ni'a, Isipi kumapintira zmavrenka atiramigahane.

Så gack nu, jag vill sända dig till Pharao, att du skall föra mitt folk Israels barn utur Egypten.

11 Hianagi Mosese'a amanage huno Anumzamofona asmi'ne, Nagra iza'na Ferontera vu'na Isipitira, Israeli vahera zamavare'na atiramigahue?

Mose sade till Gud: Ho är jag, att jag gå skulle till Pharao, och föra Israels barn utur Egypten?

12 Anumzamo'a anage hu'ne, Nagra tamage hu'na kagrane manigahue. Nagrama Israeli vahe zmavrenka atiramiogu'ma hugantoa zamofo avame'zana, Israeli vahe'ma Isipiti'ma ome zmavrenka atiramisunka, Nagrira monora ama agonare eme hunantegahaze.

Han sade: Jag vill vara med dig, och detta skall vara dig för ett tecken, att jag hafver sändt dig; då du hafver fört mitt folk utur Egypten, skolen I offra Gudi på desso bergena.

13 Anante Mosese'a amanage huno Anumzamofona asmi'ne, Antahio, nagrama Israeli vahetegama vu'na, anage hu'na ome zmasamigahue, tamafahe'i Anumzamo tamagritega hunantege'na oema hanuge'zama nantahige'za, agi'a iza'ema hanage'na? na'ane hu'na zamasamigahue?

Mose sade till Gud: Si, när jag kommer till Israels barn, och säger till dem: Edra fäders Gud hafver sändt mig till eder; och de säga till mig: Hvad är hans namn? hvad skall jag säga dem?

14 Higeno Anumzamo'a amanage huno Mosesena asmi'ne, Nagra mani vava nehumo'na Nagrake Mani'noe, kagra amanage hunka Israeli vahera ome zamasamio, Nagre nehia ne'mo, hunantege'na tamagritega oe hunka huo.

Sade Gud till Mose: Jag skall vara den jag vara skall; och sade: Så skall du säga till Israels barn: Jag skall varat, han hafver sändt mig till eder.

15 Mago'ane Anumzamo'a Mosesena asmino, Israeli vahera amanage hunka ome zamasamio, Ra Anumzamo'na tamafahe'i Abrahamu Anumzane, Aisaki Anumzane, Jekopu Anumzamo'a tamagritega hunantege'na oe. Ama'i nagimo'a mevava hanigeno, henkama fore'ma hanaza vahe'mo'za ama ana nagimofona ahentesga hu'za antahinami vava hugahaze.

Och Gud sade ytterligare till Mose: Så skall du säga till Israels barn: Herren, edra fäders Gud, Abrahams Gud, Isaacs Gud och Jacobs Gud, hafver sändt mig till eder: Detta Namnet är mig evinnerliga; det skall vara min åminnelse ifrå barn och till barnabarn.

16 Israeli kva vahera ome zamazeri tru hunka zmasmio, Ra Anumzamo'a tamafahe'i Anumzane, Abrahamune Aisakine Jekopune Anumzamo efore huno amanage huno nasami'ne, Nagra tamage hu'na tamagrikura nentahi'na, Isipi vahe'mo'zama hurmantaza zana ke'noe.

Derföre gack åstad, och församla de äldsta af Israel, och säg till dem: Herren, edra fäders Gud, hafver synts mig, Abrahams Gud, Isaacs Gud och Jacobs Gud, och sagt: Jag hafver sökt eder, och sett hvad eder vederfaret är uti Egypten;

17 Ana hu'negu Nagra huvempa hu'noa ke amage ante'na Isipi kumapima mani havizama hu'nazafinti tamavre fegu'ate'na tamavre'na Keneni vahe'ma, Hiti vahe'ma, Amori vahe'ene, Perisi vahe'ma, Hivi vahe'ma Jebusi vahe'mokizmi mopa masevenke huno knare zanfta hu'negeno, kaomofo amirimo'ene tumerimo avite'nea mopafi tamavreno vugahie hunka ome zamasamio.

Och hafver sagt: Jag skall föra eder utu den Egyptiska jämmeren in uti de Cananeers, Hetheers, Amoreers, Phereseers, Heveers och Jebuseers land, uti det land, der mjölk och hannog uti flyter.

18 Kema hananana, Israeli kva vahe'mo'za ke ka'a antahigahaze. E'ina hnageta kagra Israeli kva vahe zamavrenka Isipi rankva nete vuta amanage huta asamiho, Ra Anumzana Hibru vahe'mokizmi Anumzamo tagrite eama hu'ne. Hagi muse hugantonanki knare tatrenanketa tagufa zagegnafina ka'ma kopina vuta Ra Anumzatimofontega ofa ome kre sramana vuntamaneno hutma asamiho.

Och då de höra dina röst, skall du och de äldste af Israel gå in till Konungen i Egypten, och säga till honom: Herren, de Ebreers Gud, hafver kallat oss. Så låt oss nu gå tre dagsresor in uti öknena, till att offra Herranom vårom Gud.

19 Hianagi Nagra antahi'noe, Isipi kini ne'mo'a tamatresnigeta ovugosaze. Hagi mago hankvenentake azamo'ma ha'ma rentesnigeno'a tmatresnigeta vugahaze.

Men jag vet, att Konungen i Egypten icke skall låta eder fara, utan genom stark under.

20 E'inama hanige'na Nagra nazana erisga hu'na maka ruzahu ruzahu kaguvazana eri fore amu'no zamifina ha'nenke'za, tamatresnigeta vugahaze.

Ty jag skall uträcka mina hand, och slå Egypten med allahanda under, som jag derinne göra skall; sedan skall han låta fara eder.

21 Nagra Isipi vahe zamufina rantamagi taminenketa Isipi vahe'ma zamatreta, vanuta amne tamavapara ovugahaze.

Och jag vill gifva desso folkena nåde för de Egyptier, att när I utfaren, skolen I icke utgå med tomma händer;

22 Hu'neanagi maka Israeli a'nemo'za no magote nemanisnaza a'nanene no zamifi nemsesnaza a'ne'mokizmia silvane golire'ma tro'ma hu'nesaza zantamine, kukenagu enena zmantahigesage'za tamisagetma, ne' mofatmimofona eri hankre zmanteho. E'inama hanutma Isipi vahe'mofona knare fenozazamia eri hana hutma vugahaze.

Utan hvar och en qvinna skall bedas af hennes grannqvinno och värdinno silfver och gyldene tyg, och kläder; dem skolen I lägga på edra söner och döttrar, och blotta de Egyptier.