< Zmavarene 14 >
1 Ra Anumzamo'a anage huno Mosesena asami'ne,
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 Zmasamige'za Israeli vahe'mo'za rukrehe hu'za vu'za, Pihahiroti kumamofo avuga Mikdoli kuma'ene hagerinke'namofo amu'noznifi, nona ome kinkeno mago kaziga Ba'al Sifoni kuma meno.
Tala med Israels barn, och säg att de vända om, och slå deras lägre tvärtemot den dalen Hyroth, emellan Migdol och hafvet, emot BaalZephon, och der tvärt öfver slå lägret vid hafvet.
3 Na'ankure Fero'ma agesama antahi'niana, Israeli vahe'mo'za ka'ma kokana agatere'za vugara osu'za, hazagre'za vano nehaze huno antahigahie.
Förty Pharao varder sägandes om Israels barn: De fara ville i landena; öknen hafver beslutit dem.
4 Nagrani'a Fero antahintahia eri hanaveti'nena, agri'ene sondia vahe'anena zamahe vagaresuge'za, Isipi vahe'mo'zama antahi'za ke'za hanazana, Nagrikura Ra Anumza mani'ne hu'za ra nagia namigahaze. Hige'za anante Israeli vahe'mo'za nona ki'za mani'naze.
Och jag vill förstocka hans hjerta, att han skall jaga efter dem, och vill vinna pris på Pharao och alla hans magt; och de Egyptier skola förnimma, att jag är Herren. Och de gjorde så.
5 Israeli vahe'mo'za hago atre'za vu'naze kema Isipi kini ne'mofoma eme asamizageno'a, Fero'ene eri'za vahe'amo'za antahi'zazmia ete rukrahe nehu'za, amazana naza hunke'za eri'zama erinerantaza zana zmatronke'za Israeli vahe'mo'za tatare'za vu'naze? hu'za hu'naze.
Och då det vardt sagdt för Konungenom i Egypten, att folket flydde, vardt hans och hans tjenares hjerta förvandladt emot folket, och sade: Hvi hafvom vi så gjort, att vi hafvom släppt Israel, att de icke skola tjena oss?
6 Anagema hute'za, kini ne'mo'a ha'ma hu'zana karisi'a retro nehuno, sondia vahe'a zamazeri retro,
Och han gjorde redo sin vagn, och tog sitt folk med sig;
7 nehuno 600'a knare'ma hu'nea karisiramina e'nerino, maka Isipi mopafima me'nea karesiramina erige'za, ana maka karisiramintera ugagota hu'naza sondia vahe'amo'za mareri'za manitere hu'naze.
Och tog sexhundrade utvalda vagnar, och hvad der eljest var för vagnar i Egypten, och höfvitsmän öfver allan sin här.
8 Hagi Ra Anumzamo'a Isipi kini ne' Ferona antahintahia eri hanavetigeno zmarotago huno vu'neanagi, Israeli vahe'mo'za korera osu muse hu'za vu'naze.
Ty Herren förstockade Pharaos hjerta, Konungens i Egypten, att han jagade efter Israels barn, hvilke dock voro genom höga hand utgångne.
9 Anantera maka Isipi vahe'mo'zane, Fero karisi ramine, hosiramina e'neri'za nevazageno, sondia vahe'mo'zanena zamarotago hu'za Pihahirotine Ba'ale Zefone avuga, koranke hageri ankenarega Israeli vahe'ma mani'nazare vu kofta hu'naze.
Och de Egyptier jagade efter dem, och hinde dem der de sig lägrat hade vid hafvet, med hästar och vagnar och resenärer, och med all Pharaos här, uti den dalenom Hyroth, tvärt emot BaalZephon.
10 Hagi Israeli vahe'mo'za kazageno'ma, Fero'ene sondia vahe'amo'zama vu tava'oma nehige'za, zamagra tusi zamagogogu nehu'za, zamazama hanigu Ra Anumzamofonku kezanke hu'naze.
Och då Pharao nalkades dem, hofvo Israels barn sin ögon upp, och si, de Egyptier kommo efter dem; och de fruktade sig storliga, och ropade till Herran;
11 Anantera anage hu'za Mosesena asami'naze, Isipia matira omnegenka frisunegura ama ka'ma mopafina tavrenka e'nano? Nagafare tavrenka ama ka'ma kopina e'nane?
Och sade till Mose: Voro icke grafvar i Egypten, att du måste bortföra oss, att vi skulle dö i öknene? Hvi hafver du så gjort oss, att du hafver fört oss utur Egypten?
12 Isipima mani'neta ko kasamita anage hu'none, tataregeta Isipi vahe kazokzo eri'za e'nerita manimneno hu'none. Na'ankure Isipi vahe'mokizmi kazokzo eri'zama e'nerita manusina knare hisinagi, ama ka'ma mopafima fri'zamo'a knarera osu'ne.
Är icke nu detta det, som vi sade dig i Egypten: Låt blifva oss, att vi må tjena de Egyptier? Ty det vore oss ju bättre tjena de Egyptier, än dö i öknene.
13 Hianagi Mosese'a anage huno Israeli vahera zamasami'ne, Korora osuta Anumzamo'ma menima tamagu'ma vazisia zana oti hanavetineta keho! Na'ankure Isipi vahera menina nezmagazankita, mago'enena ozmagetfa hugahaze.
Mose sade till folket: Frukter eder intet, står och ser till, hvilken en salighet Herren varder görandes i dag med eder; ty dessa Egyptier, som I sen i dag, dem skolen I aldrig mera se i evig tid.
14 Hagi tamagra akoheta mani'nenkeno, Ra Anumzamo tamagritega anteno hara hugahie.
Herren varder stridandes för eder, och I skolen stå stilla dertill.
15 Anante Ra Anumzamo'a Mosesena anage huno asami'ne, Nahigenka Nagritega krafagea nehane? Zmasamige'za Israeli vahe'mo'za viho.
Herren sade till Mose: Hvad ropar du till mig? Säg Israels barnom, att de draga fram.
16 Hagi kagra azompaka'a erisga hunka, hagerintega kazana rusutegeno, hagerimo'a rupapa huno vuno eno hinkeno, hagege mopa fore hinke'za, Israeli vahe'mo'za viho.
Men du häf din staf upp, och räck dina hand öfver hafvet, och skilj det åt, att Israels barn måga gå der midt igenom på det torra.
17 Hagi Nagra Isipi vahe'mokizmi antahintahia eri hanavetisuge'za, tamarotago hu'za tamefi nevanage'na, Ferone maka sondia vahe'ane, hosima e'neri'za vahe'ene, karisizmine, zamahe refitesua zanteti, Nagra Ra nagia erigahue.
Si, jag vill förstocka de Egyptiers hjerta, att de skola följa efter eder; så vill jag vinna pris på Pharao, och alla hans magt, uppå hans vagnar och resenärer.
18 Ana'ma hu'na Ferone maka sondia vahe'ane, hosima e'neri'za vahe'ene, karisizmine, zamahe refitesuge'za Isipi vahe'mo'za nege'za, Nagrira Ra nagi namigahaze.
Och de Egyptier skola förnimma, att jag är Herren; när jag hafver pris vunnit på Pharao, och hans vagnar och resenärer.
19 Anantera Anumzamofo ankeroma, Israeli vahe'ma ugagotama huzmanteno'ma nevia ankeromo'a zmagefi'ma evigeno'a, ana zanke huno ugagotama huno'ma nevia hampomo'a' zamagefi eme refite'ne.
Då upphof sig Guds Ängel, den som för Israels lägre gick, och gaf sig bakom dem; och molnstoden gaf sig ock utu deras ansigte, och gick bakom dem;
20 Ana kenagera Israeli vahe'ene Isipi vahe'mokizmi amu'nompina ana hampomo'a me'neno, Isipi vahe'mokizmi kaziga rehani nehuno, Israeli vahe'mokizmi remsa huzmantege'za Isipi vahe'mo'za erava'o osu'naze.
Och kom emellan de Egyptiers och Israels lägre; och det var ett mörkt moln, och upplyste nattena, så att desse och hine i den hela nattene icke kunde komma tillsamman.
21 Anante Mosese'a hagerintega azana rusutegeno, Ra Anumzamo'a zage hanatitegati zaho huntegeno, ana kenagera zaho erino hagerina eri rupapa huno vuno eno higeno, mopamo'a hagege hu'ne.
Då nu Mose räckte sin hand öfver hafvet, lät Herren drifva det bort genom ett starkt östanväder i den hela nattene, och gjorde hafvet torrt; och vattnet skiljdes åt.
22 Ana higeno hagerimo'a kantigma hihi huno vihu gna huno mreri'nege'za, Israeli vahe'mo'za ana hagerimofo amu'nompi hagege hu'nea mopare vu'naze.
Och Israels barn gingo derin, midt i hafvet på det torra; och vattnet var dem för en mur på den högra sidone, och den venstra.
23 Anante Isipi vahe'ma, Fero hosima e'neriza vahe'ma, karisima e'neri'za vahe'ma, sondia nena, zamazeri naku zmagefi zmarotago hu'za hagerimofo amu'nompi vu'naze.
Och de Egyptier följde, och gingo in efter dem, alle Pharaos hästar och vagnar och resenärer, midt in i hafvet.
24 Kotu masama nehigeno, Ra Anumzamo'a hampompine, tevefine mani'neno kefenkateno Isipi sondia vahe'ma nezmageno, antahintahizmia zamazeri savri hu'ne.
Som nu morgonväkten kom, såg Herren uppå de Egyptiers lägre utur eldstodene och molnena; och gjorde en förskräckelse i deras lägre;
25 Ra Anumzamo'a karisizmia zamazeri ge'za ruti'zama vuzankura mragu'zati'za nevu'za, Isipi vahe'mo'za anage hu'naze, atrenketa Israeli vahera zmatreta framneno. Na'ankure Anumzamo'a zamaza huno ha' hunerante.
Och stötte hjulen ifrå deras vagnar, och störte dem väldeliga omkull. Då sade de Egyptier: Låt oss fly ifrån Israel; Herren strider för dem emot de Egyptier.
26 Hagi Ra Anumzamo'a anage huno Mosesena asami'ne, Kazana hagerintega rusutegeno, hagerimo'a ete evuno Isipi vahe'ene karisizmine hosima eneri'za vahe'enana refitezmanteno.
Men Herren sade till Mose: Räck ut dina hand öfver hafvet, att vattnet igenfaller öfver de Egyptier; öfver deras vagnar och resenärer.
27 Higeno Mosese'a ko'matigeno'a hagerintega azana rusutegeno, hagerimo'a evuno ru hamprigeno, Isipi vahe'mo'za ete rukrehe hu'za koro frenaku hazanagi hagerimofo agika frazageno, Ra Anumzamo'a hageri amu'nompi zmaheno refite'ne.
Då räckte Mose sina hand ut öfver hafvet, och hafvet kom åter för morgonen i sin ström igen; och då de Egyptier flydde, mötte dem vattnet; och Herren inhvärfde dem midt i hafvena;
28 Hagi maka hosima e'neriza vahe'ene, maka Fero sondia vahe'ene karisi zminena hagerimo'a zmaherefitegeno, mago'mo'e huno omani'ne.
Så att vattnet kom igen, och gick utöfver vagnar och resenärer, och alla Pharaos magt, som dem efterföljt hade in i hafvet; så att icke en af dem blef igen.
29 Hianagi Israeli vahe'mo'za hageri amu'nompina hagege hu'nea mopare vazageno hagerimo'a, kantigma kegina huzmanteankna hige'za amu'nompi vu'naze.
Men Israels barn gingo torre midt igenom hafvet; och vattnet var dem för en mur på högra sidone, och den venstra.
30 Ana zupa Israeli vahera Isipi vahe'mokizmi zamazampintira Ra Anumzamo'a zmagu'vazino zamaza hige'za, Isipi vahe'ma hagerinke'nafima fri'naza vahera Israeli vahe'mo'za zmage'naze.
Och så halp Herren Israel på den dagenom ifrå de Egyptiers hand; och de sågo de Egyptier döda på hafsstrandene;
31 Hagi Ra Anumzamo'ma havenentake zama tro'ma huno Isipi vahe'ma ha'ma huzmantea zama, Israeli vahe'mo'za nege'za, Ra Anumzamofona kore hunte'za zamentinti hunente'za, eri'za vahe'a Mosesenena zamentinti hunte'naze.
Och den stora hand, som Herren hade bevisat på de Egyptier. Och folket fruktade Herran, och trodde Herranom, och hans tjenare Mose.