< Zmavarene 12 >
1 Hagi Ra Anumzamo'a anage huno Mosesene Aronikiznia Isipi mopafina znasami'ne,
Le Seigneur dit aussi à Moïse et à Aaron dans la terre d’Egypte:
2 Tamagritera ama ikamo'a ese ika eri agafa hiankino, mago kafumofona ese ika megahie.
Ce mois sera pour vous le commencement des mois: il sera le premier dans les mois de l’année.
3 Hagi maka Israeli vahera anage hutma zmasamiho, ama ikamofo 10ni zupa magoke magoke naga'mofo amente nezmafa'a sipisipi anenta avretere hino.
Parlez à toute l’assemblée des enfants d’Israël, et dites-leur: Au dixième jour de ce mois, que chacun prenne un agneau par chacune de ses familles et de ses maisons.
4 Hagi osi'a naga'ma mago nompina manine'za mago sipisipi anenta'ma nehana huga'ma osu'nesu'za, osi'a naga'ma tava'ozmire nemasaza naga'ene refko hu'za neho.
Mais si le nombre est trop petit pour qu’il puisse suffire à manger l’agneau, il prendra son voisin qui est proche de sa maison, selon le nombre des âmes qui peuvent suffire à manger l’agneau.
5 Anama ahesnaza ve sipisipio meme afu anentamo'a, mago kafuma hu'nesigeno, afuhe afahe osu'nesia su'za azerigahaze.
Or l’agneau sera sans tache, mâle, ayant un an. Conformément à ce rite vous prendrez aussi un chevreau.
6 Hagi zamagra ana afutamina kegavahume vu'za ama ana ikamofona 14ni knare'ma uhanatinu'za, maka Israeli vahe'mo'za kinaga zagema unefrea knare ahegahaze.
Et vous le garderez jusqu’au quatorzième jour de ce mois; et toute la multitude des enfants d’Israël l’immolera vers le soir.
7 Ana nehu'za ana afu'ma nesaza nozmimofo kantigma kafa zafarera mago'a korana tagi'za nefre'za, anagamu kaziga kafa zafarera fregahaze.
Ils prendront de son sang, et ils en mettront sur les deux poteaux et sur les linteaux des maisons, en lesquelles ils les mangeront.
8 Zamagra ana kenageke afura tevefi kre'za aka nasene nene'za, isti onte bretinena negahaze.
Et ils mangeront cette nuit-là les chairs rôties au feu avec des pains azymes et avec des laitues sauvages.
9 Hagi onte'nenia afuro, kavofima kre'nesaza afura onetma, aseni'ane, agigo'ane agusu agese zama'anena, maka tevefinke kregahaze.
Vous n’en mangerez rien cru, ni cuit dans l’eau, mais seulement rôti au feu; vous en mangerez la tête avec les pieds et les intestins.
10 Hagi ana afu'ma kreta neneta atresazama'a me'nenkeno masa osino. Hianagi neneta atre'nazama'a, kora otu'nena tevefinke kre vagareho.
Il n’en demeurera rien jusqu’au matin: s’il y a quelque reste, vous le brûlerez au feu.
11 Hagi ana ne'zama nenenutma, amanahu hutma retrora hiho. Kukenatamia eri atupa nehutma, tamagia anona nevazita, azompanena tamazampina eri'neta ame'ama hutma ana ne'zana neho. E'i ana ne'zana Ra Anumzamo'na ontamahe'na tamagateresua ne'zane.
Or c’est ainsi que vous le mangerez: Vous ceindrez vos reins; et vous aurez votre chaussure à vos pieds, tenant un bâton en vos mains, et vous mangerez à la hâte; car c’est la Pâque, (c’est-à-dire) le passage du Seigneur.
12 Na'ankure Nagra maka Isipi mopafi ana kenagera nevu'na, mago'mago nagapintira ese zamagonesa ne' mofavrea zamahe nefri'na, maka afutamimofo ese' ve anentara zamahe'noa Ra Anumza mani'noanki'na, maka havi anumzantamina refko huzmante'na, zamazeri haviza hugahue.
Et je passerai par la terre d’Egypte cette nuit-là, et je frapperai tout premier-né dans la terre d’Egypte, depuis l’homme jusqu’au bétail, et sur tous les dieux de l’Egypte j’exercerai des jugements, moi le Seigneur.
13 Hagi tamagrama manisaza nontera kafante fre'naza koramo'a, mago avame'za me'nesige'na, Isipi vahe'ma zamazeri havizama hu'na enevu'na, ana korama eme kesu'na knazana tami'na tamazeri havizana osu'na tamagateregahue.
Or le sang sera un signe en votre faveur dans les maisons où vous serez; car je verrai le sang, et je passerai au-delà de vous; et la plaie de destruction ne vous atteindra pas lorsque je frapperai la terre d’Egypte.
14 Menina amagna Ra Anumzamo'na antahinamita, musema hutma ne'zama nesaza kna me'nena, fore hu anante anante hu'zama esaza vahe'mo'zanena trake me'nena, ama ana knarera ne'zana kre'za nene'za musena hunante'za vugahaze.
Ce jour sera pour vous un monument, et vous le célébrerez dans vos générations comme consacré au Seigneur par un culte éternel.
15 Hagi 7ni'a knamofo agu'afina zo-ore bretige negahazankita, ese knazupa nompintira zore bretia eri atregahaze. Na'ankure ana 7ni'a knamofo agu'afima zore bretima nesimofona, Nagri vahepintira ahe megi'a atregahaze.
Pendant sept jours vous mangerez des azymes: dès le premier jour il n’y aura point de levain dans vos maisons; quiconque mangera du pain levé, depuis le premier jour jusqu’au septième jour, son âme périra du milieu d’Israël.
16 Hagi ese kna zupa atru hutma monora hunenanteta, nampa 7ni knare'enena monora hunantegahaze. Ana tarega knarera eri'zana e'origahazanagi, ne'zama nesaza zanke retrora hugahaze.
Le premier jour sera saint et solennel, et le septième jour sera vénérable par la même solennité: vous ne ferez aucun travail en ces jours-là, excepté ce qui regarde la nourriture.
17 Hagi istima onte bretima nenaza knagura antahita musenkase hugahaze. Na'ankure ama ana knare tamagri Isipiti tamavre'na atirami'noe. E'ina hu'negu ama ana knagura maka knafina fore hu anante hunante hu'zama esaza vahe'mo'za tra kegura zmagera okanitfa hiho.
Vous observerez donc la fête des Azymes; car c’est en ce même jour que je conduirai votre armée hors de la terre d’Egypte: ainsi vous garderez ce jour en vos générations par un rite perpétuel.
18 Hagi ese ikamofo 14tini knamofo kinaga, isti onte bretia agafa hutma nenenkeno vuno ana ikamofona 21ni knare kinaga uhanatiho.
Au premier mois, le quatorzième jour du mois, vers le soir, vous mangerez des azymes jusqu’au vingt-unième jour du même mois, vers le soir.
19 Ana 7ni'a knamofo agu'afina, magore huno zore bretia nontamifina omaneno. Na'ankure istima ante bretima Israeli vahepintiro megi'a vahe'ma tamagranema mani'nesaza vahepinti'ma nesimofona, vahe'ni'afintira zamahe anati atreho.
Sept jours durant, on ne trouvera point de levain dans vos maisons: celui qui mangera du pain levé, son âme périra du milieu de l’assemblée d’Israël, qu’il soit étranger ou naturel du pays.
20 Tamagra zore bretia onegahaze. Hagi mika nompina zo-ore bretige neho.
Vous ne mangerez rien de fermenté; dans toutes vos habitations vous mangerez des azymes.
21 Anantera Mosese'a maka Israeli kva vahera zamagi huno anage huno zamasami'ne, Vutma naga tamimofo avamente Anumzamo ozmaheno zamagateresia ne'zama kre sipisipi anentara ome huhampriho.
Or Moïse appela tous les anciens des enfants d’Israël et leur dit: Allez, et prenez un animal par chacune de vos familles, et immolez la Pâque.
22 Hagi hisopu zafa azankuna erita zompafima taginte'naza korampi reteta, kafamofo kantigama zafare nefreta, anagami kaziga zafare'ene nefreta mani'naza nona atreta megi'a oviho.
Trempez un bouquet d’hysope dans le sang qui est sur le seuil de la porte, et vous en aspergerez le linteau et les deux poteaux, et que nul de vous ne sorte hors de la porte de sa maison jusqu’au matin.
23 Na'ankure Ra Anumzamo'a kenage'ma Isipi vahe'mokizmi zmahenaku'ma enevanuno'a, ana korama kantigama kafa zafare'ene, anagamu kafa zafare'ma ke'nuno'a, ana nona agatereno nevanigeno, vahe'ma zamahe fri ankeromo'a ana nompi vahera ozmaheno zmagatereno vugahie.
Car le Seigneur passera frappant les Egyptiens; et lorsqu’il verra le sang sur le linteau et sur les poteaux, il passera au-delà de la porte de la maison, et il ne permettra pas que le destructeur entre dans vos maisons et vous frappe.
24 Hagi ama avu'avazamo'a mago kasege me'ne'na, tamagrane mofavretamine tamagehe'zanena amanahu avu'ava zana huvava huta vugahaze.
Garde cette parole comme une loi éternelle pour toi et pour tes enfants.
25 Hagi Ra Anumzamo'ma huvempama huno'ma taminaku'ma hu'nea mopafima umanisutma, Ra Anumzamo'ma ontameheno tamagatere'nea zankura ne'zana kretma nenetma muse nehutma tamagesa antahigahaze.
Et lorsque vous serez entrés dans le pays que le Seigneur doit vous donner, comme il a promis, vous observerez ces cérémonies.
26 Hagi henkama mofavretamimo'zama tamantahige'za, ama ne'zama kretama neneta musema nehunana, na'a agafarere hu'za tamantahigesageta?
Et quand vos enfants vous demanderont: Quel est ce culte religieux?
27 Tamagra anage huta zmasamiho, Isipi nontifima mani'nonkeno Ra Anumzamo'ma oraheno tagatereno enevuno, Isipi vahe'ma zamahe'negu antahimita musenkase huta nenona ne'zane hiho. Higeno vahe'mo'za antahite'za, mopafi zmare'nare'za Ra Anumzamofona mono hunte'naze.
Vous leur direz: C’est la victime du passage du Seigneur, quand il passa par-dessus les maisons des enfants d’Israël en Egypte, frappant les Egyptiens, et préservant nos maisons. Alors le peuple profondément incliné adora.
28 Anante Israeli vahe'mo'za vu'za, Mosesene Aronikiznima Anumzamo'ma hihoma huno znasami'nea kante ante'za ome retrotra hu'naze.
Et étant sortis, les enfants d’Israël firent comme le Seigneur avait ordonné à Moïse et à Aaron.
29 Hagi ana kenage amu'nompina, Ra Anumzamo'a maka Isipi mopafi vahe'mofo zmagonesa mofavre'zmine, kini trate'ma mani'nea ne' Fero agonesa mofavrereti vuno, kina nompima mani'naza vahe'mofo mofavrene, maka afu zagazmimofo ese anentatmintema vu'neana zamahe fri vagare'ne.
Or il arriva au milieu de la nuit que le Seigneur frappa tous les premiers-nés dans la terre d’Egypte, depuis le premier-né de Pharaon qui était assis sur son trône, jusqu’au premier-né de la captive qui était en prison, et tout premier-né des bêtes.
30 Hagi Fero'ene maka eri'za vahe'ane, maka Isipi vahe'mo'za ana kenagera oti'za tusi'a zavite'naze. Na'ankure mika nompina zmagonesa mofavremo'za fri vagare'naze.
Et Pharaon se leva la nuit, et tous ses serviteurs et tout son peuple, et il s’éleva un grand cri en Egypte, car il n’était pas de maison dans laquelle ne gésît un mort.
31 Ana kenage amu'nompi Fero'a Mosesene Aronikizni ke higeke akeno, Atreta otita vi'o. Vahe'ni'afintira maka Israeli vahera zmavreta kema huna'a kante anteta, Ra Anumzamofona monora ome hunteho.
Pharaon ayant donc appelé Moïse et Aaron pendant la nuit, leur dit: Levez-vous, et sortez du milieu de mon peuple, vous et les enfants d’Israël; allez, sacrifiez au Seigneur, comme vous dites.
32 Hagi maka afu'zaga taminena avreta nevutma, asomu kea hunanteho.
Prenez aussi vos brebis et votre gros bétail, comme vous aviez demandé, et vous en allant, bénissez-moi.
33 Hagi Isipi vahe'mo'za Israeli vahera tutu huzmante'za, ru maka vahe'mota frisunki tatareta ama mopafintira atiramita ko viho.
Et les Egyptiens pressaient le peuple de sortir de leur pays promptement, disant; Nous mourrons tous.
34 Hagi Israeli vahe'mo'za istima onte'naza flaua zompafima herunte'nazana tavaravefi eri antegafi'za zamafunte erinte'naze.
Le peuple prit donc de la farine pétrie avant qu’elle fût levée, et la liant dans les manteaux, il la mit sur ses épaules.
35 Hagi Israeli vahe'mo'za Mosese'ma zmasami'nea kante ante'za, silvareti'ene golireti'ma tro hu'naza zantaminku'ene kukenagura Isipi vahera zmantahigazageno,
Alors les enfants d’Israël firent comme avait ordonné Moïse; et ils demandèrent aux Egyptiens des vases d’argent et d’or et beaucoup de vêtements.
36 Ra Anumzamo'a Isipi vahe'mofo zmavurera Israeli vahera zamazeri knare hige'za, nazankuro ome zmantahima kazazana Isipi vahe'mo'za ana maka zami'naze. Ana hige'za maka Isipi vahe'mofo zana eri vagare'naze.
Or le Seigneur fit trouver grâce au peuple devant les Egyptiens, pour qu’ils les leur prêtassent; et ils dépouillèrent les Egyptiens.
37 Hagi Israeli vahe'mo'za Ramasese kumara atre'za Sukoti kumate'ma uhanati'nazana, 600 tauseni'a naza vahera vu'naze. Anampina a'nene mofavreraminena ohampri'naze.
Et les enfants d’Israël partirent de Ramessès pour Socoth, environ six cent mille hommes de pied, sans les petits enfants.
38 Hagi Israeli vahekera ovu'nazanki, rama'a ru vahe'ene afu'zagane vu'naze.
Mais une foule innombrable de gens de toute espèce monta avec eux, ainsi que des brebis, du gros bétail et des animaux de divers genres en très grand nombre.
39 Israeli vahe'mo'za Isipiti'ma eri'za e'naza flauateti, zo-ore bretia kre'naze. Na'ankure Isipi vahe'mo'za tutu hu'za huzmantage'za, ne'zama retro'ma hukna omanege'za isti onte eri'za e'naza flauateti, zo-ore bretia kre'naze.
Ils firent cuire aussi la farine qu’ils avaient apportée d’Egypte déjà toute pétrie, et firent des pains azymes cuits sous la cendre; car il? ne pouvaient fermenter, les Egyptiens les forçant de partir, et ne leur permettant de prendre aucun délai; et ils n’avaient pas eu la facilité d’apprêter aucun aliment.
40 Hagi Israeli vahe'mo'za Isipima mani'nazana 430'a kafu mani'naze.
Or l’habitation des enfants d’Israël pendant qu’ils demeurèrent en Egypte, fut de quatre cent trente ans.
41 Hagi 430'a kafuma vagamarea kna fatgore, Ra Anumzamofo vahe'mo'za Isipi mopa atre'za atirami'naze.
Lesquels accomplis, toute l’armée du Seigneur sortit le même jour de la terre d’Egypte.
42 Hagi anama Isipitima zamavreno'ma atirami'nea kenagemo'a, Ra Anumzamofo kenage me'nenkeno, mika Israeli vahe'mo'zane zamagripinti'ma fore hu anante anante'ma hu'zama vanaza vahe'mo'za, Ra Anumzamofo kenagere nehu'za, ne'zana kre'za nene'za monora huntegahaze.
Cette nuit doit être observée en l’honneur du Seigneur, quand il les retira de la terre d’Egypte, et tous les enfants d’Israël doivent l’observer dans leurs générations.
43 Hagi Ra Anumzamo'a anage huno Mosesene Aronikiznia zanasami'ne, ontamahe'na tamagatere'noa ne'zama ne'knamofo kasegemo'a amana hu'ne, megi'a vahe'ma tamagranema emanine'naza vahe'mo'za ana ne'zana onetfa hugahaze.
Et le Seigneur dit à Moïse et à Aaron: Voici le rite de la Pâque: Aucun étranger n’en mangera.
44 Hianagi maka ve kazokzo vahe'ma mizasetma avre'nesaza vahe'mokizmima zmavufama taga hu'nesaza vahe'mo'za amne negahaze.
Mais tout esclave acheté sera circoncis, et alors il en mangera.
45 Hagi megi'a vahero, zago eri'zama tamagrite'ma emenerisaza vahe'mo'zanena, ana ne'zana onegahaze.
L’étranger et le mercenaire n’en mangeront point.
46 Hagi ana ne'zana ana nompinke neneta mago'a avufga'a eritma megi'a atioramige, ana afumofo zaferinanena rufu otagigahaze.
C’est dans une même maison qu’on la mangera; et vous ne porterez point de sa chair au dehors, et vous n’en romprez aucun os.
47 Mika Israeli vahe'mo'za ne'zana kre'za nene'za, ana knagura musenkase hugahaze.
Toute l’assemblée d’Israël la fera.
48 Hianagi ru vahe'mo'zama tamagranema emani'nenamo'za, Ra Anumzamo'ma ontamahenoma tamagatere'nea knare'ma muse ne'zama nenaku'ma hanu'za, maka vene'nemo'za oku zmufga anoma'a tagahute'za, zamagra tamagrikna hu'za erava'o hugahaze. Hagi zamavufagama taga osu'nesaza vahe'mo'za, ana ne'zana onegahaze.
Que si quelqu’un des étrangers veut entrer dans votre colonie et faire la Pâque du Seigneur, tous ses enfants mâles seront circoncis auparavant, et alors il la célébrera selon le rite; et il sera comme un naturel du pays; mais si quelqu’un n’a pas été circoncis, il n’en mangera pas.
49 Hianagi megi'a vahe'ma tamagranema emani'nesaza vahe'mo'zane Israeli vahe'mo'zanena ana kasegea, amage antegahaze.
La même loi sera pour l’indigène et pour le colon qui séjournent chez vous.
50 Anante Ra Anumzamo'ma Mosesene Aronikiznima hihoma huno maka kema znasami'nea kante ante'za maka Israeli vahe'mo'za ana hu'naze.
Et tous les enfants d’Israël firent comme avait ordonné le Seigneur à Moïse et à Aaron.
51 Ana knazupage Ra Anumzamo'a Israeli vahera Isipi mopafintira nagate nofite, zamavareno atiramino vu'ne.
Et le même jour le Seigneur retira les enfants d’Israël de la terre d’Egypte, selon leurs bandes.