Esta 4

1 Hagi ana maka zama haza nanekema Modekai'ma nentahino'a, kukena'a tagato tagatu nehuno, tanefa kateno nefreno rankuma amu'nompi nevuno ranke huno tusi zavi krafa huno vu'ne.

När Mordokai fick veta allt vad som hade skett, rev han sönder sina kläder och klädde sig i säck och aska, och gick så ut i staden och uppgav högljudda och bittra klagorop.

2 Hianagi kini ne'mofo kuma agu'afina uofre'neanki, ana kuma kafante umani'ne. Na'ankure zamasunku kukenama hu'ne'naza vahe'mo'za kini ne'mofo kumapina uofregahaze.

Och han begav sig till konungens port och stannade framför den, ty in i konungens port fick ingen komma, som var klädd i sorgdräkt.

3 Hagi kini ne'mo'ma hiankemo'ma maka kumate'ma vuno eno'ma hige'za Jiu vahe'mo'zama nentahi'za, ne'zana a'o hu'za nemani'za tusi zavi krafa hu'naze. Rama'a vahe'mo'za zamasunku kukena antanite'za tanefa kate'za nefre'za mani'naze.

Och i vart hövdingdöme dit konungens befallning och påbud kom blev stor sorg bland judarna, och de fastade, gräto och klagade, ja, de flesta satte sig i säck och aska.

4 Hagi ana nanekema Esta eri'za mofa'nene, eri'za vene'ne'amo'zama eme nesmizageno'a, Esta'a tusi antahintahi huno ome ru emeru nehuno, kukena antentegeno vu'neanagi Modekai'a ana kukena ontani'ne.

När nu Esters tjänarinnor och hovmän kommo och berättade detta för henne, blev drottningen högeligen förskräckt; och hon skickade ut kläder till Mordokai, för att man skulle kläda honom i dem och taga av honom sorgdräkten; men han tog icke emot dem.

5 Anante Esta'a, kini ne'mo'ma huntegeno'ma eme kegavama hunte'nea eri'za ne' Hatakina hunteno, Modekaia'ma zavi'ma netea zamofo agafa'a ome antahigenka ko hu'ne.

Då kallade Ester till sig Hatak, en av de hovmän som konungen hade anställt i hennes tjänst, och bjöd honom att gå till Mordokai, för att få veta vad som var på färde, och varför han gjorde så.

6 Higeno Hataki'a Modekaima rankuma amu'nompima kini ne'mofo kuma kafante'ma mani'nere vu'ne.

När då Hatak kom ut till Mordokai på den öppna platsen i staden framför konungens port,

7 Anama huno vigeno'a Modekai'a maka zama agrite'ma fore'ma hu'nea zamofo nanekea nesmino, Jiu vahe'ma zamahesire'ma Hamani'ma mizama sesigeno kini ne'mofo feno nompima ome antesaza zagomofo kea asami'ne.

berättade Mordokai för honom allt vad som hade hänt honom, och uppgav beloppet av den penningsumma som Haman hade lovat väga upp till konungens skattkamrar, för att han skulle få förgöra judarna.

8 Ana nehuno Susa rankumapima mani'naza Jiu vahe'ma zamahe hana'ma hanaza avoma kre'naza avontafe'enena Hatakina nemino anage hu'ne, erinka ama avontafera vunka omeri ani hunka Estana asmigeno, Esta'a vahe'amota tagri tagira erino kini netera vuno tazama hanigura nanekea ome huranteno.

Och en avskrift av det skrivna påbud som hade blivit utfärdat i Susan om att de skulle utrotas lämnade han honom ock, för att han skulle visa Ester den och berätta allt för henne, och ålägga henne att gå in till konungen och bedja honom om misskund och söka nåd hos honom för sitt folk.

9 Hagi Hataki'a Estante vuno Modekai'ma hiankea ome asmi'ne.

Och Hatak kom och berättade för Ester vad Mordokai hade sagt.

10 Higeno Esta'a Hatakina asmino, Amanage hunka Modekaina ome asmio.

Då bjöd Ester Hatak att gå till Mordokai och säga:

11 Kini ne'mofo eri'za vahe'mo'o, kini ne'mo'ma kegavama hu'nea kumateti vemo'o a'mo'ma, kini ne'mo'ma kema osunenifima kenaku'ma agri nompima esaza vahe'mofona magoke kasegege'za me'ne. E'i ana vahera ahe frigahaze. Hagi anama umrenerinigeno kini ne'mo'ma gorire azota'ama rusute amisia vahe ahe ofrigahie. Hagi kini ne'mo'a nagrikura eme nago huno osige'na hago 30'a kna mani'noe.

»Alla konungens tjänare och folket i konungens hövdingdömen veta, att om någon, vare sig man eller kvinna, går in till konungen på den inre gården utan att vara kallad, så gäller för var och en samma lag: att han skall dödas, såframt icke konungen räcker ut mot honom den gyllene spiran, till tecken på att han får leva. Men jag har icke på trettio dagar varit kallad att komma till konungen.»

12 Hagi ana nanekea Modekaina ome asamizageno,

När man nu berättade för Mordokai vad Ester hade sagt,

13 Modekai'a amanage huno kenona'a hu'ne. Kagra kini ne'mofo nompi mani'noankino mago zana navatera forera osugahie hunka kagesa ontahio. Maka Jiu vahe'motane kagri'enena tahe frigahaze.

sade Mordokai att man skulle giva Ester detta svar: »Tänk icke att du ensam bland alla judar skall slippa undan, därför att du är i konungens hus.

14 Hagi kagrama kema osuma mani'nankeno'a, Jiu vahe'ma zamazama hu'zamo'a ruregati egahie. Hianagi kagri'ene nagakanena otrekano tamino tahe vagaregahaze. Hagi kagra amanahu knafima tazama hananku kuinia mani'nane.

Nej, om du tiger stilla vid detta tillfälle, så skall nog hjälp och räddning beredas judarna från något annat håll, men du och din faders hus, I skolen förgöras. Vem vet om du icke just för en sådan tid som denna har kommit till konungslig värdighet?»

15 Anagema nentahino'a, Esta'a amanage huno Modekaina kenona hunte'ne,

Då lät Ester giva Mordokai detta svar:

16 Vunka Susa rankumapima mani'naza Jiu vahetmina ome zamavare atru hunka kini ne'ma ome kesuazankura 3'a knafina ne'zane tinena a'o huta mani'neta kenage'ene feru'enena nunamuna hiho. Nagri'enema nemaniza mofa'neramine nagranena anazanke huta ne'zana a'o hu'neta nunamuna hugahune. Ana hute'na kasegemo'a i'o hu'neanagi, vanugeno'ma nahe frisiana ha nahe frisianki, kini netera vugahue.

»Gå åstad och församla alla judar som finnas i Susan, och hållen fasta för mig; I skolen icke äta eller dricka något under tre dygn, vare sig dag eller natt. Jag med mina tärnor vill ock sammalunda fasta; därefter vill jag gå in till konungen, fastän det är emot lagen. Och skall jag gå förlorad, så må det då ske.»

17 Anage higeno Modekai'a vuno maka Estama huntea kante anteno ana ome hu'ne.

Och Mordokai gick bort och gjorde alldeles såsom Ester hade bjudit honom.