< Esta 1 >
1 Hagi Serksisima (Ahasurusi'ma) kinima mani'neana India mopareti eri agafa huteno, vuno Itiopia (Cush) mopare ome atre'nea kumatmima 127ni'a provinsirami kegavama hu'nea knafina, amanahu'za fore hu'ne.
I Ahasveros' tid -- den Ahasveros' som regerade från Indien ända till Etiopien, över ett hundra tjugusju hövdingdömen --
2 Hagi ana knafina kini ne' Serksisi'a kini tra'are ran kumapi Susa mani'ne.
under den tiden, medan konung Ahasveros satt på konungatronen i Susans borg, tilldrog sig följande.
3 Hagi 3'a kafuma kinima nemanino'a, ranra kva vahetamine eri'za vahe'aramimofona tusi ne'za krezmante'ne. Hagi Pesiane Media sondia vahete kva vahetamine, ranra eri'za vahetamine, gavana vahe'mo'zanena anampinke mani'naze.
I sitt tredje regeringsår gjorde han ett gästabud för alla sina furstar och tjänare, varvid Persiens och Mediens härförare och hans förnämsta män och furstarna i hövdingdömena voro samlade inför honom.
4 Na'ankure 6si'a ikamofo agu'afi agrama kegavama hu'nea mopafi zago-fenona eriama nehuno, hihamu konariria erinte ama huno zamaveri hu'ne.
Och han lät dem under många dagar se sin konungsliga härlighet och rikedom och sin storhets glans och prakt -- under ett hundra åttio dagar.
5 Hagi ana knaramima evutegeno'a, kini ne'mo'a Susa rankumapima atru hu'nea vahetmimofo ne'zana tusi ne'za kreno retro huzmante'ne. Na'ankure ana maka vahe'ma atruma hu'nazana, osi eri'za vaheteti vuno ra eri'za vahete vu'ne. Hagi ana ne'zana kini ne'mo'a agra kumapima me'nea knagune hozafi retro hige'za 7ni'a knamofo agu'afi nene'za musena hu'naze.
Och när dessa dagar hade gått till ända, gjorde konungen ett sju dagars gästabud för allt det folk som fanns i Susans borg, både stora och små, i den inhägnade trädgård som hörde till konungapalatset.
6 Hagi ana knagune hozafima konaririma hunte'neana, efeke'ene fitunke tavraverami renteno evu'ne. Hagi ana tavraveramina efeke'ene fitunke nofitminu silvare rinifi alabasta have posirera ru marave'marave nehia haverami renteno evu'ne. Hagi mopafima ruzahu ruzahu havema rekamrente'za evu'naza agofetura golireti'ene silvareti'ma tro'ma hu'naza tratami ante'naze.
Där hängde tapeter av linne, bomull och mörkblått tyg, uppsatta med vita och purpurröda snören i ringar av silver och på pelare av vit marmor. Soffor av guld och silver stodo på ett golv som var inlagt med grön och vit marmor och med pärlglänsande och svart sten.
7 Hagi golireti'ma tro'ma hu'naza kapufi waini tina tagiza ru avamente avamente vahera nemizageno, kini ne'mo'a wainiramina rama'a ana vahera zami'ne.
Och dryckerna sattes fram i gyllene kärl, det ena icke likt det andra, och konungsligt vin fanns i myckenhet, såsom det hövdes hos en konung.
8 Hagi zamagima hige'za e'naza vahe'mo'za zamagra zamavesite waini tina ne'naze. Na'ankure waini tima tagino veva'ma hu vahetmina kini ne'mo'a zamasmino, mago magomofoma avesi'nia avamente waini tina tagita zamiho huno huzmante'ne.
Och när man drack, gällde den lagen att intet tvång skulle råda; ty konungen hade befallt alla sina hovmästare att de skulle rätta sig efter vars och ens önskan.
9 Hagi kini ne' Serksisima venenezagama zamazeri musema nehigeno'a, anahukna huno kini ne' kumapina kuini a' Vasti'a agranena zamazeri muse huno tusi'a ne'za a'neramimofona krezmante'ne.
Samtidigt gjorde ock Vasti, drottningen, ett gästabud för kvinnorna i konung Ahasveros' kungliga palats.
10 Hagi namba 7ni kna zupama waini timo'ma kini ne' Serksisi antahintahima azeri negima nenegeno'a, Mehumanima, Bazitama, Habonama, Bigtama, Abagtama, Zetarima, Kakasima huno zamagonknazama hari'nea 7ni'a eri'za vahe'aramima ana ne'zama nenaku'ma etruma hu'naza vahetmina huzmanteno,
När då på sjunde dagen konungens hjärta var glatt av vinet, befallde han Mehuman, Bisseta, Harebona, Bigeta, Abageta, Setar och Karkas, de sju hovmän som gjorde tjänst hos konung Ahasveros,
11 kuini a' Vastina ome avre'za esageno kuini fetori antanineno kini ne'mofo avuga enogu huzmante'ne. Hagi kuin' Vasti'a hentofa agi agonane a mani'neankino, kini ne'mo'a eri'za vahetmima'a zamaveri hunaku kuini a' Vastina kea hu'ne.
att de skulle föra drottning Vasti, prydd med kunglig krona, inför konungen, för att han skulle låta folken och furstarna se hennes skönhet, ty hon var fager att skåda.
12 Hianagi ana nanekema kini ne'mofo eri'za vahe'mo'zama ome asamizankea kuini a' Vasti'a ontahi'ne. Hagi ana'ma higeno'a, kini ne'mofona tusi rimpa ahegeno arimpama ahezamo'a agu'afina tevere'ne.
Men drottning Vasti ville icke komma, fastän konungen befallde henne det genom hovmännen. Då blev konungen mycket förtörnad. och hans vrede upptändes.
13 Ana higeno kini ne'mo'a, kuini a' Vasti'ma hunte'nea zanku nentahino antahintahi eri'naku knare antahintahine vahetami zmantahige'ne. Na'ankure kini vahe' zamavu'zmavara knare antahintahine vahe'ma antahigeno antahintahima eri zamavu'zmava me'negu anara hu'ne.
Och konungen frågade de vise som voro kunniga i tidstecknens tydning (ty konungens ärenden plägade så läggas fram för alla i lag och rätt kunniga;
14 Hagi knare antahi'zane vahetmima kini ne'mofo tava'oma'are'ma nemaniza vahetmina Kasenaki, Setaki, Adamataki, Tasisiki, Meresiki, Masenaki, Memukani'e. Hagi ama ana 7ni'a vahetmina Pesiane Media kamanimofo ranra kva vahetminkino, maka zupa kini ne' eme ketere nehaza vahe mani'naze.
och han hade vid sin sida Karsena, Setar, Admata, Tarsis, Meres, Marsena och Memukan, de sju furstar i Persien och Medien, som voro konungens närmaste män och innehade främsta platsen i riket); han frågade:
15 Hagi kini ne' Serksisi'a anage huno ana vahera zamasami'ne, eri'za vahe'niaramima huzmante'na Kuini a' Vastima kehinkeno enoma huge'za ome asamizageno'a, kuini a' Vasti'a ke'ni'a ontahianki, na'a huntegahufi kasegefina keta nasamiho.
"Vad skall man efter lag göra med drottning Vasti, då hon nu icke har gjort vad konung Ahasveros befallde genom hovmännen?"
16 Higeno kini ne'mofo avugane ranra kva vahetmimofo zamavuga Memukani'a kenona huno, kuini a' Vasti'a kini ne'tekera ama ana avu'avara huonteanki, maka ranra kva vahetamine, maka vahetmima kini ne'mo'ma kegavama hu'nea mopafima mani'naza vahete'ene ama ana avu'avara huzmante.
Memukan svarade inför konungen och furstarna: "Icke mot konungen allena har drottning Vasti gjort illa, utan mot alla furstar och alla folk i alla konung Ahasveros' hövdingdömen.
17 Na'ankure ama ana kema vuno eno'ma hina maka a'nemo'zama antahinu'za, kuini a' Vasti'a kini ne' Serksisi'a ke hiana ke'a antahino ome'ne hu'za nehu'za, zmavenanehe'mofona zamage fenkami netre'za kezmia ontahigahaze.
Ty vad drottningen har gjort skall komma ut bland alla kvinnor, och skall leda till att de förakta sina män, då de ju kunna säga: 'Konung Ahasveros befallde att man skulle föra drottning Vasti inför honom, men hon kom icke.'
18 Hagi menima Pesiane Media ranra kva vahetmimofo a'nemo'zama kuini a' Vastima kini ne'ma huntea avu'avazamofo agenkema antahisu'za, ana zanke hu'za kini ne'mofo ranra kva vahetmina zamage fenkami netre'za, kezmia ontahisage'za tusi zamarimpagu hugahaze.
Ja, redan i dag skola furstinnorna i Persien och Medien, när de få höra vad drottningen har gjort, åberopa detta inför alla konungens furstar, och därav skall komma förakt och förtret mer än nog.
19 E'ina hu'negu ama ana kere'ma kini ne'mokama muse hanunka mago kasege krenka, kuini a' Vasti'a nagri navuga omegahie, hunka negrenka mago knare aku kenka erigeno kuini Vasti nona erino kuinia manino.
Om det så täckes konungen, må han därför låta en kunglig befallning utgå -- och må denna upptecknas i Persiens och Mediens lagar, så att den bliver orygglig -- att Vasti icke mer skall få komma inför konung Ahasveros' ansikte; och hennes konungsliga värdighet give konungen åt en annan, som är bättre än hon.
20 Hagi e'inama hunka kasegema tro hanankeno ana nanekemo'ma maka kagrama kegavama hu'nana mopa atupare'ma vuno eno'ma hinkeno, maka agima omne' a'nereti vuno agima me' nea a'neraminte'ma vaniana a'nemo'za, zmavenanehe'i kea nentahiza zamage sga hugahaze.
När så den förordning som konungen utfärdar bliver kunnig i hela hans rike, så stort det är, då skola alla kvinnor giva sina män tillbörlig ära, både stora och små."
21 Hagi kini ne'ene ranra eri'za vahetmimo'za Memukani'ma hia antahintahirera mago zamarimpa hu'za muse hu'naze. Ana hazageno Memukani'ma antahintahima amia kante anteno kini ne'mo'a ana zana hu'ne.
Detta tal behagade konungen och furstarna, och konungen gjorde såsom Memukan hade sagt.
22 Hagi kini ne'mo'a avona kreno maka agrama kegavama hu'nea kumatmintega atregeno vuno eno hu'ne. Hagi mago mago kumategama avoma kre atre'neana zamagrama negraza avompinti kre atre'ne. Hagi ana avompina amanage huno krente'ne, mago mago naga'mofona vemo vugota kva manigahie huno kretre'ne.
Skrivelser blevo sända till alla konungens hövdingdömen, till vart hövdingdöme med dess skrift och till vart folk på dess tungomål, att envar man skulle vara herre i sitt hus och tala sitt folks tungomål.