< Ikrisiasatis 10 >

1 Mnanentake zama nentaza taferopima kosintamimo'zama fri'za mesu'za, kasri'za ana taferopima me'nea mnanentake'zana eri haviza hugahaze. Hagi e'ina hukna huno osi neginagi avu'ava zamo'a, knare antahi'zane knare agima vahe'mofoma amino husgama hunte'zana eri haviza nehie.
Onda flugor förderfva goda salvo; derföre är dårskap stundom bättre än vishet och ära.
2 Knare agu'agesane vahe'mo'a knare avu'avaza nehigeno, havi agu'agesane vahe'mo'a, neginagi avu'avaza nehie.
Ty dens visas hjerta är på hans högra hand; men dens galnas hjerta är på hans venstra.
3 Neginagi vahe'mofona kama vania avu'avate negenka, e'i neginagi vahere hunka hugahane.
Och ändå att den galne sjelf galen är i sin anslag, håller han likväl alla för galna.
4 Hagi kvakamo'ma arimpama aheganteno kema kasanigenka, eri'zana atrenka ovuo. Fru hunka mani'nenka kvakamofo kema antahisankeno'a, mago'ane arimpa aheogantegahie.
Derföre, om ens väldigs mans trug hafver framgång emot din vilja, så gif dig icke öfver; ty unddraga stillar mycket ondt.
5 Hagi mago kefo avu'ava zama ama mopafima koana, ugagota kva vahe'mo'za eri'zana eri havizana nehaze.
Det är ännu en usel ting, som jag såg under solene, nämliga oförstånd, det ibland de väldiga allmänneligit är;
6 Neginagi vahera marerirfa eri'zanke nezami'za, feno vahera evurami'nea eri'za nezamize.
Att en dåre sitter i stora värdighet, och de rike sitta nedre.
7 Hagi mago zama koana, kazokazo eri'za vahe'mo'za hosi afu agumpi vano nehazage'za, ugagota kva vahe'mo'za kazokazo eri'za vahekna hu'za mopafi vano nehaze.
Jag såg tjenare på hästar, och Förstar gå till fots, såsom tjenare.
8 Mago vahemo'ma agra'ama kafinte'nesia kerifina agra'a uramigahie. Hagi korapama me'nesia have keginama ahe fragu'ma vazisanana anampintira osifavemo'a kamprigahie.
Men den ena grop grafver, han skall sjelf falla deruti; och den en gård rifver, honom skall stinga en orm.
9 Hagi mago vahe'mo'ma havema frage eri'zama e'nerisigeno'a, ana havemo'a tamino hazenke amigahie. Hagi mago vahe'mo'ma zafama ape'ma nehanigeno'a, ana zafamo'a hazenkea amigahie.
Den der stenar bortvältar, han skall hafva der mödo med; den som ved klyfver, han varder sargad deraf.
10 Hagi osane'nenia sasumereti'ma eri'zama erisanana rama'a hankave atrenka eri'zana erigahane. Hianagi knare antahi'zama erinenia vahe'mo'a knare huno eri'zana erigahie.
Då ett jern slött varder, och mister skarphetena, så måste man med mödo hvässat igen; alltså följer ock visdom efter flit.
11 Ko'ma osifavemo'ma vahe'ma ampritesigeno'ma ana osifavema azeri agazonema haniana, ana osifavema azeri agazonema hania vahe'mofo eri'zamo'a amnezankna hugahie.
En lackare är icke bättre än en orm, som obesvoren stinger.
12 Knare antahi'zane vahe'mo'a vahekura asunku hunezamanteno knare mani'zankuke keaga nehie. Hianagi neginagi vahe'mo'a hazenke'za avreno nomani'zama'afima esiankege nehie.
De ord, som gå af ens vis mans mun, äro täckelig; men ens dåras läppar uppsvälja honom.
13 Neginagi vahe'mo'a neginagi kereti agafa huteno, neginagi avu'ava zanteti'ene kefo nanekereti'ene ome hu vagaregahie.
Begynnelsen på hans ord är dårskap, och änden är skadelig galenskap.
14 Naza henka fore hugahie mago vahe'mo'a antahino keno osu'neanagi, neginagi vahe'mo'a rama'a naneke huvava huno vugahie. Hagi henkama fore'ma hania zana iza asamigahie?
En dåre hafver mång ord; ty menniskan vet icke hvad varit hafver; och ho vill säga henne, hvad efter henne komma skall?
15 Neginagi vahe'mo'za eri'zana eri'sazanagi tusi zamavaresragu hugahaze. Na'ankure nozamiregama nevaza kana ke'za eri forera osugahaze.
De dårars arbete varder dem svårt, efter man icke vet gå in i staden.
16 Mago osi mofavremo'ma kini manino kegavama hu'nesia mopafima nemanisaza kva vahe'mo'za nanterama ne'zama kre'za nene'za musema hanaza mopafi vahe'mota, razampi haviza hugahazanki kva hiho.
Ve dig, land, hvilkets Konung barn är, och hvilkets Förstar bittida äta.
17 Mareri vahe'mofo mofavremo'ma kinima manino kegavama hu'nesia mopafi kva vahe'mo'za kna fatagore neginagi osu'are nezama nenesaza mopafi vahe'mota muse hugahaze.
Väl är dig, land, hvilkets Konung ädla är, och hvilkets Förstar äta i rättom tid, till styrko, och icke till vällust.
18 Eri'za e'ori feru vahe'mofo nomo'ma varivarima nehanigeno ko'ma eri so'ema osanigeno'a varivari huno nomofo agu'afi efreno eri haviza hugahie.
Ty för lättjas skull förfalla bjelkarna, och för försummeliga händers skull varder huset drypande.
19 Rama'a ne'zama kreno ne'zamo'a kiza zokagoma nehuno musenkasema huno mani'za avreno ne-enigeno, waini tima nezamo'a museza avreno neanagi, zagoretike makazana tro hugahane.
Det våller, att de bereda bröd till vällust, och vinet måste glädja de lefvande, och penningen måste dem allt uträtta.
20 Antahizanka'afina kini nera antahi havizana huonto. Nemsampinka maninenka feno vahera huhavizana huonto. Na'ankure osi namamo'a ana nanekeka'a erino ana vahera ome asmi'nigura ontahi'nane.
Banna icke Konungenom i ditt hjerta, och banna icke dem rika i dinom sängakammar; ty foglarna under himmelen föra dina röst, och de der vingar hafva, säga det efter.

< Ikrisiasatis 10 >