Tiuteronomi Kasege 4

1 Israeli vahe'mota ama kasegene tra kenema rempima huramisuana antahi so'e hiho. Hagi ama ana nanekema antahitama avaririsuta, knare huta nemanita, Ra Anumzana tafahe'i Anumzamo'ma huhampri ramante'nea mopa omerigahaze.

Och nu hör, Israel, de bud och rätter, som jag eder lärer, att I dem göra skolen, på det I män lefva, och inkomma, och intaga landet, som Herren edra fäders Gud eder gifver.

2 Hagi mago'a nanekea ama ana kasegerera erinte sotu huge, kasegefintira eritrege osuta, Ra Anumzana tamagri Anumzamofo kasegema avaririhoma hu'nama tamasamua kea avaririho.

I skolen intet lägga dertill, som jag eder bjuder; och skolen ej heller taga der något ifrå; på det I mågen bevara Herrans edars Guds bud, som jag bjuder eder.

3 Hagi Ra Anumzamo'ma Ba'al-Peori kumate'ma hu'nea zana tamavufinti ko ke'naze. Peori vahe havi anumza Balima mono'ma huntaza vahera tamagripintira Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a zmahehana hu'ne.

Edor ögon hafva sett hvad Herren gjort hafver med BaalPeor; ty alla de som efterföljde BaalPeor, dem hafver Herren din Gud förgjort ibland eder.

4 Hianagi Ra Anumzana tamagri Anumzamofoma, azeri hanavemati'naza nagara maka tamatregeta menina mani'naze.

Men I som höllen eder intill Herran edar Gud, I lefven alle på denna dag.

5 Keho, Ra Anumzana nagri Anumzamo'ma tamagriku'ma zamasmio huno'ma hu'nea kante ante'na kasegene tra kenena amama unefraza mopafima umani'neta avaririsagu rempi hunerami'noe.

Si, jag hafver lärt eder bud och rätter, såsom Herren min Gud mig budit hafver, att I så göra skolen i landet, der I inkommande varden till att intaga det.

6 Ana hu'negu ama ana kasegene tra kenena kegava nehuta avaririho. E'inama hanageno'a, knare antahi'zane maka'zama antahi ani'hu antahizamo tamagripina eama nehinke'za, ana mopafi vahe'mo'za ana kasegene tra ke'ma nentahi'za neramagesu'za zamagra amanage hugahaze, tamage ama vahera, mareri vaheki'za knare antahi'zane vahe mani'ne'za, maka zamofo antahi ani'hu vahe mani'naze hu'za hugahaze.

Så behåller det nu, och görer det; ty så varder edor vishet och förstånd berömd för all folk, när de hörande varda all denna bud, så att de skola säga: Si, hvilket vist och förståndigt folk detta är, och ett härligit folk.

7 Na'ankure ruga'a vahe'mokizmi anumzamo'a tagri Anumzanknara osu'ne. Ra Anumzana tagri Anumzamo'a tava'ontire mani'neno nunamuntia nentahie.

Ty hvad folk är så härligit, hvilko gudarna så nalkas, såsom Herren vår Gud, så ofta som vi åkalle honom?

8 Hagi ruga'a vahe'mokizmi tra kene kasegemo'a, tagri tra kene kasegenemo'ma fatgo hu'nege'na menima neramua kasegene tra kegnara osu'ne.

Och hvar är något så härligit folk, som så rättfärdiga seder och bud hafver, såsom all denna lagen, som jag eder på denna dagen föregifver?

9 Hagi kva hu'neta, Ra Anumzamo'ma huramante'nea zama tamagra tamavufinti'ma ke'naza zana tamagera okaniho. Hagi manita vanafina, anama ke'naza zana atrenkeno antahintahi tamifintira fananea osina, maka zupa mofavretamine tamagehe'inena zamasmitere hiho.

Så förvara dig nu och dina själ granneliga, att du icke förgäter hvad för din ögon skedt är, och att det icke gånger utu dino hjerta i alla dina lifsdagar; och skall förkunna dinom barnom, och dinom barnabarnom,

10 Hagi Sainai agonamofo agiafima Ra Anumzana tamagri Ra Anumzamofo avugama oti'nazageno amanage huno nasami'ne, Mosesega Israeli vahera zamavarenka amare ege'na nanekea zamasmi'nena antahite'za, Nagri'ma kore'ma hunanteno nagoraga'ama mani zana rempi nehu'za, ete mani'zama vanafina mofavre'zimia rempi huzamigahaze. E'i anagema hu'nea nanekea tamagera okaniho.

Den dagen, då du stod för Herranom dinom Gud vid berget Horeb, och Herren till mig sade: Församla mig folket, att jag skall låta dem höra min ord, och lära frukta mig i alla deras lifsdagar på jordene, och lära sin barn.

11 Anama Sainai agonamofo agafima eme oti'nazageno'a, ana agonafina tusi teve nereno hagana hagana nehigeno hokonke hampomo mona refite'negeno hanintiri hu'ne.

Och I gingen fram, och stoden neder under berget, och berget brann halfväges upp till himmelen; och der var mörker, moln och töckna.

12 Anama oti'nageno'a, Ra Anumzamo'a ana tevefinti nanekema neramasamigeta Agrira onke'nazanagi ageru'age antahi'naze.

Och Herren talade med eder midt utur elden; hans ords röst hörden I, men ingen liknelse sågen I, utan röstena.

13 Hagi Ra Anumzamo'a avaririhogu huhagerafi huvempa ke'a e'i 10ni'a kasege tare have tafete'ma kre'neana huama hu'ne.

Och han förkunnade eder sitt förbund, det han eder böd att göra; nämliga de tio ord, och skref dem på två stentaflor.

14 Hagi e'i ana knazupage Ra Anumzamo'a nasmino, Israel vahera ama kasegene trakenena rempi huzamige'za omeriza manisaza mopafima vanu'za avaririho huno nasami'ne.

Och Herren böd mig på samma tiden, att jag skulle lära eder bud och rätter, att I derefter göra skullen uti de lande, der I indragen till att intaga det.

15 Hagi Ra Anumzamo'ma teve amu'nompi mani'neno Sainai agonafinti'ma nanekema neramasamigeta, Agrira onke'nazagu tamagra kva huneta,

Så förvarer nu edra själar väl; ty I hafven ingen liknelse sett på den dagen, då Herren talade med eder utur elden på bergena Horeb;

16 havi anumzana tro hunteta monora hunenteta, tamagra'a tamazeri havizana osiho. E'i ana havi anumzana vemofo amema'arero a'mofo amema'arero,

På det I icke skolen förderfva eder och göra eder något beläte, det en man likt är eller qvinno;

17 mopafi vanoma nehaza zagagafamofo amema'o, hareno vano nehia namamofo amema'o,

Eller djure på jordene, eller fogle under himmelen;

18 mopafi regraroheno vano nehia zagamofo amema'o, timpima nemania nozamemofo amema'a tro huonteho.

Eller matke, som kräker på jordene, eller fiske i vattnena under jordene;

19 Hagi zagene ikane ofunema mika monafima me'neazama kesuta, monora huonteho. Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a ruga'a vahe'mo'za monora huntehogu tro hunte'ne.

Och att du icke heller upphäfver din ögon till himmelen, och ser solen, och månan, och stjernorna, hela himmelens här, och faller af, och tillbeder dem, och tjenar dem, hvilka Herren din Gud förskickat hafver allom folkom under hela himmelen.

20 Hianagi Ra Anumzamo'a Isipi vahe'mofo kinafintira tusi'a aini teve amuhofinti tamavreaza huno Agri vahe manihogu tamavreno atiramino egeta menina Agri vahe mani'naze.

Men eder hafver Herren upptagit, och fört eder utu jernugnen, nämliga utur Egypten, att I skullen vara hans arffolk, som det ock är i denna dag.

21 Hianagi tamagrama hazazanku Ra Anumzamo'a tusi rimpa ahenenanteno, knare mopama tamagri'ma tami'nea mopafina Jodani tina takahenka ovugosane huno huvempa hunante'ne.

Och Herren vardt vred på mig för edra gerningars skull, så att han svor, att jag icke skulle komma öfver Jordanen, eller i det goda landet, som Herren din Gud dig till arfvedel gifva skall;

22 E'ina hu'negu nagra Jodani tina takahe'na ovu, ama mopafi frigahue. Hianagi tamagra vuta anama tami'nea knare mopa omerigahaze.

Utan jag måste dö i detta land, och skall icke gå öfver Jordanen; men I skolen gå deröfver, och intaga det goda landet.

23 Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma huhagerafi huvempa kema tamagranema hu'nea zana, tamagekaninketa mago zamofo amema'are kaza osu havi anumzama tro'ma osihoma hu'nea havi anumzana kva huneta trora osiho.

Så tager eder nu vara, att I Herrans edars Guds förbund icke förgäten, det han med eder gjort hafver; och icke görer beläte till någrahanda liknelse, såsom Herren din Gud dig budit hafver.

24 Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a haganahagana huno keonke'za tefananehu tevegino, Agra kanivere Anumza mani'ne.

Förty Herren din Gud är en frätande eld, och en nitälskande Gud.

25 Hagi ana mopafima zanra kna umani'nuta mofavrema kasezmante'nage'za tamagehe'ima kasezmante'nageta, kaza osu havi anumzana tro huta monora hunteta tamagra'a tamazeri havizana huta, Ra Anumzana tamagri Anumzamofo avurera havi avu'ava zana huta arimpa ahe'zana osinkeno arimpa aheoramanteno.

När I nu föden barn, och barnabarn, och bon på landena, och förderfven eder, och gören eder beläte till någrahanda liknelse, så att I gören illa för Herranom edrom Gud, och förtörnen honom;

26 E'ina hu'negu menina monane mopane ke hugeke negakena, ama nanekea huama hue. Hagi tamagrama keni'ama ontahisuta, Jodani tima takahetama ufresaza mopafintira ame huno tamahe fanane hugahie. Osi'agna ana mopafina umani'nageno, ana mika'a veara tamahe fanane hugahie.

Så kallar jag i denna dag himmel och jord till vittne öfver eder, att I skolen snart förgås utaf landena, uti hvilket I ingån öfver Jordanen, till att intaga det. I skolen icke länge blifva deruti; utan skolen förgjorde varda;

27 Hagi Ra Anumzamo'a tamazeri panini hanigeta, vahe mopafi freta osi'osi hutma umani emani hugahaze.

Och Herren skall förströ eder ibland folk, och I varden ett fögo folk qvart blifvande ibland Hedningarna, dit Herren eder drifvandes varder.

28 E'ina moparega umani'netma vahe'mo'za havereti'ene zafareti'ene tro huntazageno avu onke, agesa ontahi, ne'za one, mna ontahi anumzantaminte monora huntegahaze.

Der skall du tjena afgudom, som menniskohandaverk äro, stock och sten, hvilke hvarken se eller höra, eller äta, eller lukta.

29 Hianagi e'i anantegama mani'neta Ra Anumzana tamagri Anumzamofonku'ma ana maka tamagu'areti'ma huta hakresuta, Agrira hakreta erifore hugahaze.

Om du då der söker Herran din Gud, så skall du finna honom; om du söker honom af allo hjerta, och af allo själ.

30 Hagi hazanke knama henkama efore'ma hina, tamagra ete rukrehuta Ra Anumzana tamagri Anumzamofonte eta ke'a antahimigahaze.

När du bedröfvad varder, och dig all denna tingen uppåkomma i de yttersta dagar, så skall du vända dig till Herran din Gud, och skall höra hans röst;

31 Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a asunku Anumzankino, amefira huoantamige, tamahe fanane osuge, huhagerafi huvempa kema tamagehe'inema hu'neana agera okanigahie.

Förty Herren din Gud är en barmhertig Gud; han varder dig icke öfvergifvandes, eller förderfvandes; och skall han icke förgäta det förbund med dina fäder, som han dem svorit hafver.

32 Hagi ese'ma vahe'ma tro'ma hu'nea knareti'ma eno menima ehanati'neana, amanahu knare hentofazana fore higeta ke'nafi? Monane mopafinena maka haketa keho.

Befråga efter förtiden, som för dig varit hafver, ifrå den dagen då Gud skop menniskona på jordene, ifrå den ena himmelens ända till den andra, om någon tid en sådana stor ting skedd, eller dess like någon tid hörd är;

33 Hagi mago'a vahetera anumzamo'a tevefintira kea huzamige'za tamagrama hazaza hu'za mani'nazafi?

Att något folk hade hört Guds röst talandes utur elden, såsom du hört hafver, och likväl lefver?

34 Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma Isipima mani'nazageno knazane kaguvazanteti'ma ruzahu ruzahu avame'zanteti'ma hapinti'ma korezampinti'ma hankavenentake azanteti negazageno ha'ma huno tamavreno'ma atiramino e'neaza huno, mago'a anumzamo'a anara hu'nefi?

Eller om Gud försökt hafver att ingå, och taga sig ett folk midt utur eno folke, genom frestelse, genom tecken, genom under, genom strid, och genom mägtiga hand, och genom uträcktan arm, och genom stora syner, såsom Herren edar Gud allt detta med eder gjort hafver, för din ögon uti Egypten?

35 Hagi Ra Anumzamo'a Agrake Anumzana mani'ne huta antahihogu e'i ana zantamina tamaveri hu'ne. Hagi magore huno Agrikna anumzana omanitfa hu'ne.

Du hafver sett det, på det du skall veta, att Herren är allena Gud, och ingen annan.

36 Monafinti'ma naneke'ma neramasmigeta ageru'ma antahi'nazana, e'i tamazeri fatgo hunaku hu'ne. Hagi mopafina tusi teve neregeta, negazageno ana tevefinti nanekea neramasamigeta ageru'a antahi'naze.

Af himmelen hafver han låtit dig höra sina röst, att han skulle lära dig; och på jordene hafver han låtit dig se sin stora eld, och utur elden hafver du hört hans ord;

37 Na'ankure Ra Anumzamo'a tamafahemofoma zamavesi zamante'neno zamagripinti'ma forehu anante anante'ma hu'za esaza vahera huhampri zamante'nea zanku huno Isipitira Agra'a himamu hankave'areti tamavreno atiramino ne-eno,

Derföre, att han dina fäder älskat, och deras säd efter dem utvalt hafver; och fört dig utur Egypten med sitt ansigte, genom sina stora magt;

38 hanave'zmimo'ma tamagri hanavema agatere'nea kumatamina tamagrama erisantiharegahaze hu'nea mopafintira zamahe natitrenigeta, menina ana mopa erisintihareta manigahaze.

På det han skulle för dig fördrifva stor folk, och starkare än du äst, och föra dig derin, och gifva dig deras land till arfvedel, såsom det tillstår i denna dag.

39 E'igu menina tamagera okanita Ra Anumzamo'a monafine mopafinena Agrake'za Anumzana mani'ne huta antahintahi tamifina maka zupa antahigahaze. Hagi magore huno Agrikna anumzana omanitfa hu'ne.

Så skall du nu veta i dag, och lägga det på hjertat, att Herren är en Gud, ofvan i himmelen, och nedre uppå jordene, och ingen annan;

40 E'ina hu'negu Anumzamofo tra kene kasegenema avaririho hu'nama menima tamasamua kasegene trakenena nevaririnkeno tamagri'ene mofavretmimofonena tamazeri knare nehina, Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma tamisnia mopafina zaza kna manigahaze.

Att du håller hans rätter och bud, som jag i dag bjuder dig, så varder dig och dinom barnom efter dig väl gåendes, att ditt lif skall länge vara i landena, som Herren din Gud dig gifver evärdeliga.

41 Hagi anante Mosese'a fra'makisaza kumara Jodani timofona zage hanati kaziga 3'a rankuma huhamprintegeno me'ne.

Då afskiljde Mose tre städer hinsidon Jordan, österut;

42 Iza'o ha' vahe'a omani'nesianagi mago'a zama haniregama hantga huno vahe'ma ahe frisuno'a, ana kumatamintega freno vuno aguravazigahie.

Att dit fly skulle ho som sin nästa ihjälsloge med våda, och tillförene icke hade varit hans ovän; den skulle fly in uti en af de städer, på det han måtte blifva vid lif;

43 E'i anama huhamprinte'nea kumatmina, Rubeni naga'mokizmi agona mopafima me'nea kuma Beserigi, Gilieti kazigama Gati nagamokizmi mopafima me'nea kumara Ramotigi, Basani kazigama Manase nagamokizmi mopafima me'nea kuma Golanie.

Bezer i öknene på den slättmarkene ibland de Rubeniter, och Ramoth i Gilead ibland de Gaditer, och Golan i Basan ibland de Manassiter.

44 Mosese'a ama'na kasege Israeli vahera zami'ne.

Detta är den lag, som Mose Israels barnom föregaf;

45 Hagi Mosese'a ama'na kasegene trakene mani'zama erizo'ema hu'za manisaza kenena Israeli vahera Isipima atre'za atirami'za azageno'a zamasami'ne.

Och detta är vittnesbördet, och bud, och rätter, som Mose sade Israels barnom, då de utur Egypten dragne voro;

46 Israeli vahe'mo'za Jodani agupomofona zage hanati kaziga Bet Peoria, Amori vahe kini ne' Sihonima Hesboni kumate mani'neno kegava hu'nea mopa, Mosese'ene Israeli vahe'mo'zanema Isipiti'ma atirami'za ne-eza eme zamahe'za hanare'naza mopare emani'nazageno ana nanekea Mosese'a zamasami'ne.

Hinsidon Jordan uti den dalenom in mot Peors hus, uti Sihons lande, de Amoreers Konungs, som i Hesbon bodde, hvilken Mose och Israels barn slogo, då de utur Egypten komne voro,

47 Kini ne' Sihoni mopane Basani kini ne' Ogi mopanena zanahe'za hanare'za erisanti hare'naze. E'i ana kini netrena Amori vahe kini netre Jodani timofo zage hanati kaziga mopa kva hu'na'ane.

Och togo hans land in; dertill Ogs land, Konungens i Basan, de två Amoreers Konungars, som på hinsidon Jordan voro, österut;

48 Hagi Israeli vahe'mo'zama ana mopama eri'nazana Arnoni agupomofo atuparega Aroeri kumateti erigafa huno vuno Sirion agonare ome atre'nea mopa eri'naze. (Hagi Sirioni agonamofo mago agi'a Hemonie).

Ifrån Aroer, hvilken på den bäckens strand vid Arnon ligger, intill berget Sion, det är Hermon;

49 Hagi Jodani timofo zage hanati kaziga mopane, Fri Hagerimofo mago sopa'aregati vuno Pisga agonamofo agafi ome atre'ne mopane eri'naze.

Och allt släta landet hinsidon Jordan, österut, allt intill hafvet, på slättene, nedanför berget Pisga.