Tiuteronomi Kasege 24

1 Hagi mago ne'mo'ma mago a'ma eri'ne'nigeno, ana a'mo'ma agri'ma azeri musema osinkeno, ana a'mofoma havizama'ama neve'ma keno erifore hanuno'a, aravema atane avonkreno ana ara azampi nenteno, noma'afintira huntegahie.

Om en man har tagit sig en hustru och äktat henne, men hon sedan icke längre finner nåd för hans ögon, därför att han hos henne har funnit något som väcker hans leda, och om han fördenskull har skrivit skiljebrev åt henne och givit henne det i handen och skickat bort henne från sitt hus,

2 Hagi ana a'mo'ma noma'a atreno vuno, ru vema omerinkeno,

och kvinnan sedan, när hon har lämnat hans hus, går åstad och bliver en annans hustru,

3 ana vemo'ma avesima ontesuno'a, ete ese ve'amo'ma hu'neaza huno'ma, aravema atane avonkreno azampi nenteno noma'afinti huntege, agrama frige'ma hinkeno'a,

och nu också denne andre man får motvilja mot henne och skriver skiljebrev åt henne och giver henne det i handen och skickar henne bort ifrån sitt hus, eller om denne andre man som har tagit henne till sin hustru dör,

4 ese ve'amo'a ana ara e'origahie. Na'ankure agra ru vene maseno agra'a azeri pehenage hu'neankino, ese ve'are'ma esiana, Ra Anumzamofo avurera kasrino haviza hu'nesia avu'ava nehuno, kumi avreno Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma tamami'nia mopafina egahie.

då får icke hennes förste man, som skickade bort henne, åter taga henne till sin hustru, sedan hon har låtit orena sig, ty detta vore en styggelse inför HERREN; du skall icke draga synd över det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel.

5 Hagi menima zahufama a'ma eri'nesia nera, sondia manige, kamani eri'za kva omiho. Hanki atrenkeno menima eri'nea a'enena musena huno mago kafu kuma'are manino.

Om en man nyligen har tagit sig hustru, behöver han icke gå i krigstjänst, ej heller må någon annan tjänstgöring åläggas honom. Han skall vara fri ett år för att stanna hemma och glädja den hustru han har tagit.

6 Mago vahe'mo'ma tamagripinti'ma nofi'ma nehanigetma, eme nenaminka eri'nana avame'zane hunka witima refuzafu'mape havea e'oriho. Na'akure ne'zama retro'ma hu'za ne'zankura hakegahaze.

Man skall icke taga handkvarnen eller ens kvarnens översten i pant, ty den så gör tager livet i pant.

7 Hagi mago'mo'ma Israeli vahe'ma musufaseno kazokazo eri'za vahekna huno kegava huge, zagore'ma avreno ome atrege'ma hania nera, ahenkeno frino. E'ina'ma hanutma amu'notmifintira kefo avu'ava zana eri atregahaze.

Om en man befinnes hava stulit någon av sina bröder, Israels barn, och han behandlar denne såsom träl eller säljer honom, så skall tjuven dö: du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är.

8 Fugo krima erisutma kvahu so'e huneta, Pristi vahe'mo'zama tamasamisaza kea avaririho. Kema zamasami'noa kema tamasamisageta avaririso'e hiho.

Tag dig till vara, så att du, när någon bliver angripen av spetälska, noga håller och gör allt som de levitiska prästerna lära eder. Vad jag har bjudit dem skolen I hålla och göra.

9 Hagi Isipiti'ma neageno Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma Miriamuma hunte'nea zankura, tamagera okaniho.

Kom ihåg vad HERREN, din Gud, gjorde med Mirjam på vägen, när I drogen ut ur Egypten.

10 Hagi tava'onka'are'ma nemanisimo'ma mago'a zama nofi'ma hu'nena, kagra kavesitera anamofo nompina vunka anama nofi'ma hu'nea zante eme nenamino eri'nia avame zane hunka mago zana noma'afintira ome e'orio.

Om du giver något lån åt din nästa, så skall du icke gå in i hans hus och taga pant av honom.

11 Hagi fegi'a mani'negeno, ana avame'zana agra'a eme kamino.

Du skall stanna utanför, och mannen som du har lånat åt skall bära ut panten till dig.

12 Hagi tava'onka'are'ma nemanisimofoma amunte omne'nenama eme negami'na erisua avame'zane huno'ma nakre ku'ama erino eme kamina, ana nakre kura erinka ome ante'negeno hani huno kora otino.

Och om det är en fattig man, så skall du icke hava hans pant till täcke, när du ligger och sover.

13 Ana nakre ku'a zagea uofre'nena erinka eme amigeno, zasi'ma avesi'zankura kofino nemaseno, Anumzamofona antahigenkeno asomura huganteno. E'ina'ma hanunka Ra Anumzana tamagri Anumzamofo avurera fatgo kavukva hugahane.

Du skall giva honom panten tillbaka, när solen går ned, så att han kan hava sin mantel på sig när han ligger och sover, och så välsigna dig; och detta skall lända dig till rättfärdighet inför HERREN, din Gud.

14 Hagi zamunte omne vahe'ma Israeli vahepintiro, emani vahepinti'ma kema hananke'za zagore'ma eri'zanka'ama emeri negantesagenka, zamazeri havizana osuo.

Du skall icke göra en arm och fattig daglönare orätt, evad han är en dina bröder, eller han är en av främlingarna som äro hos dig i ditt land, inom dina portar.

15 Ana zupage zagea uofre'nena eri'zama erisaza mizazamia zamio. Na'ankure zamagra zamunte omne'neanki'za avega ante'za manigahaze. Hagi ame hunka ko'ma mizazmima ozamisanke'za, Ra Anumzamofontega krafa hanagenka, kagra kumi hugahane.

Samma dag han har gjort sitt arbete skall du giva honom hans lön och icke låta solen gå ned däröver, eftersom han är arm och längtar efter sin lön; han kan eljest ropa över dig till HERREN, och så kommer synd att vila på dig.

16 Hagi mofavre'aramimofo kumitera arera afana zamahe ofriho. Hagi ana zanke hutma zamarera zamafa kumitera mofavreramina zamahe ofriho. Hagi iza'o kumi'ma hanimofo ahenkeno, agra'a kumitera frino.

Föräldrarna skola icke dödas för sina barns skull och barnen skola icke dödas för sina föräldrars skull; var och en skall lida döden genom sin egen synd.

17 Hagi tamagranema ru mopafi vahe'ma emani vahe'ene, megusa mofavrenena knare hutma kegava huzmanteho. Hagi kento a'mo'ma mago'a zama tamagripinti'ma nofi'ma hanigetma, anama nofi'ma hu'nere'ma eme neramino erisia avame'zane hutma kukena'a e'oriho.

Du skall icke vränga rätten för främlingen eller den faderlöse, och en änkas kläder skall du icke taga i pant;

18 Hianagi Isipima kazokazo eri'za vahe'ma mani'nazageno, Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma ana kazokazo eri'zampinti'ma tamavreno'ma atirami'nea zankura tamagera okaniho. E'ina hu'negu kasegema tamasamuana avaririho.

du skall komma ihåg att du själv har varit en träl i Egypten, och att HERREN, din Gud, har förlossat dig därifrån; därför bjuder jag dig att iakttaga detta.

19 Hagi hozatamifinti'ma witima nevasagesutma evurami'nia witima tamagemakanita esunka, ete vuta ome zo'ogiho. E'ima evurami'nia witia, ru vahe'ma tamagranema emani vahe'mofone, megusa mofavreramimofone, kento a'nemofo ne'za megahie. E'inama hanageno'a maka zama hanafina, Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a asomu huramantegahie.

Om du, när du inbärgar skörden på din åker, glömmer en kärve kvar på åkern, skall du icke gå tillbaka för att hämta den, ty den skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. Detta skall du iakttaga, för att HERREN, din Gud, må välsigna dig i alla dina händers verk.

20 Hagi olive zafa ragama tagisutma, ete mago'enena vutma zafare'ma mesiama'agura ome ohakeho. Hagi tagisageno zafare'ma mesia raga, ru mopafinti'ma enemania vahe'mofone, megusa mofavreramimofone, kento a'nemofo ne'za megahie.

När du har slagit ned dina oliver, skall du icke sedan genomsöka grenarna; vad där finnes kvar skall tillhöra främlingen den faderlöse och änkan.

21 Hagi krepi ragama waini hozaka'afinti'ma tagisunka, magoke zupa tagio. Hagi ete vunka mago'enena ome ontagio. Hagi tagitesankeno e'ima zafare'ma mesia raga, ru mopafinti'ma enemania vahe'mofone, megusa mofavreramimofone, kento a'nemofo ne'za megahie.

När du har avbärgat din vingård, skall du sedan icke göra någon efterskörd; vad där finnes kvar skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan.

22 Hagi ko'ma Isipima kazokazo eri'za vahe'ma tamagrama mani'naza zankura tamagera okaniho. E'ina hu'nagu ama ana nanekea amage anteho hu'na neramasmue.

Du skall komma ihåg att du själv har varit en träl i Egyptens land; därför bjuder jag dig att iakttaga detta.