< Tiuteronomi Kasege 23 >

1 Hagi agonkna'za harige, agoza akafrige'ma hu'nesia ne'mo'a, Ra Anumzamofo vahe'ma atruma hu'ne'nafina omanigahie.
Ingen som är snöpt, vare sig genom krossning eller genom stympning, skall komma in i HERRENS församling.
2 Hagi havi kankamunteti'ma fore'ma hu'ne'ni'a vahe'mo'a, Ra Anumzamofo vahe'ma atruma hanafina omanigahie. Hagi agripinti fore hu anante anante hu'za 10ni'a zupa fore hanaza vahe'mo'zanena Ra Anumzamofo vahera omanigahaze.
Ingen som är född i äktenskapsbrott eller blodskam skall komma in i HERRENS församling; icke ens den som i tionde led är avkomling av en sådan skall komma in i HERRENS församling.
3 Amori vahe'ene Moapu vahe'mo'zanena Ra Anumzamofo vahe'mo'zama atru'ma hanafina eofregosaze. Hagi zamagripinti fore hu anante anante hu'za 10'a zupa fore hanaza vahe'mo'zanena, Ra Anumzamofo vahera omanigahaze.
Ingen ammonit eller moabit skall komma in i HERRENS församling; icke ens den som i tionde led är avkomling av en sådan skall någonsin komma in i HERRENS församling --
4 Na'ankure Isipiti'ma neageno'a ne'zane tinena eme ontami'naze. Hagi zamagra Beori nemofo Balamu Mesopotamia kaziga Petori kumateti ne' tamagri'ma kazusi ke huno tamazeri haviza hinogura ke hu'naze.
detta därför att de icke kommo eder till mötes med mat och dryck på vägen, när I drogen ut ur Egypten, och därför att han mot dig lejde, Bileam, Beors son, från Petor i Aram-Naharaim, för att denne skulle förbanna dig.
5 Hianagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a Balamunkea ontahino, tamagri'ma kazusima huramantea zana eri rukrahe higeno, asomu efore hu'ne. Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a tusiza huno avesi tamante'ne.
Men HERREN, din Gud, ville icke höra på Bileam, utan HERREN, din Gud, förvandlade förbannelsen till välsignelse för dig, ty HERREN, din Gud, älskade dig.
6 E'ina hu'negu manitama vanafina, Moapu vahe'ene Amori vahe'enena mago tamarimpa huta nomanita zamaza osinke'za, maka zampina knarera osiho.
Du skall aldrig, i all din tid, fråga efter deras välfärd och lycka.
7 Hagi Idomu vahera tamavresra huozamanteho. Na'ankure zamagra tamagri neramafuze. Hagi Isipi vahera tamavresra huozamanteho. Na'ankure zamagri mopafi umani vahera mani'neta hu'naze.
Edoméen skall däremot icke för dig vara en styggelse, ty han är din broder. Egyptiern skall icke heller för dig vara en styggelse, ty i hans land har du bott såsom främling.
8 Hagi fore hu anante anante hu'za 3'a zupama fore'ma hanaza vahe'mo'za, Ra Anumzamofo vahe'ma atruma hanafina amne efregahaze.
Barn som födas av dessa i tredje led må komma in i HERRENS församling.
9 Hate'ma vuta seli noma ome kita mani'nesuta, maka tamazeri pehanama hu'zankura kegava hiho.
När du drager ut mot dina fiender och slår läger, skall du taga, dig till vara för allt vad orent är.
10 Hagi kenage'ma mago ne'mo'ma mase'neno'ma ava'nama negeno avufgarima tagi atreno agra'ama azeri pehanama hanuno'a, seli nonkumapintira atreno fegi'a mago zagegna umanigahie.
Om bland dig finnes någon som icke är ren, därigenom att något har hänt honom under natten, så skall han gå ut till något ställe utanför lägret; han får icke komma in i lägret.
11 Hagi eofre megi'a mani'nenigeno, zagea freno kinaga senkeno, tina freno agru huteno, seli nonkumapina egahie.
Och mot aftonen skall han bada sig i vatten, och när solen går ned, får han gå in i lägret. --
12 Hagi seli nonkuma'mofo fegi'a avirifa hu kumara tro hunte'neta, anampi avirifa ome hiho.
Du skall hava en särskild plats utanför lägret, dit du kan gå avsides.
13 Hagi sondia vahe'mo'zama hate'ma vu'za fenozama erisafina, sipetine erine'za vano nehu'za, arifagu'ma zamavesina arifama resu'za keri kafi'za asenteho.
Och du skall jämte annat som du bär hava en pinne, och när du vill sätta dig därute, skall du med den gräva en grop och sedan åter täcka över din uttömning.
14 Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a seli nonku'ma amu'nompi vano nehuno, kegava huneramanteno tamaza hanigetma ha vahe'tmia hara huzmagateregahaze. E'ina hu'negu mika zupa seli nonkuma'mo'a ruotge hina, Ra Anumzamo'a kumatmifina tamagazema hu'zana onkeno, tamefira huoramigahie.
Ty HERREN, din Gud, vandrar fram i ditt läger för att hjälpa dig och giva dina fiender i ditt våld; därför skall ditt läger vara heligt, så att han icke hos dig ser något som väcker hans leda och fördenskull vänder sig bort ifrån dig.
15 Hagi ru vahe'mofo kazokazo eri'za vahe'mo'ma, agu'vaziogu'ma kagritegama freno enkenka, ana vahera ete avrenka nafa'ama hu'ne'nimofona ome omio.
En träl som har flytt till dig från sin herre skall du icke utlämna till hans herre.
16 Hagi atrenkeno tamagrane ina kumate manisuema hanirera mani'nena, havi avu'avara huonteho.
Han skall få stanna hos dig, mitt ibland dig, på det ställe som han utväljer inom någon av dina städer, var han finner för gott; och du skall icke förtrycka honom.
17 Israeli vahe'mota mono nompina monko avu'ava zana osiho.
Ingen tempeltärna skall finnas bland Israels döttrar, och ingen tempelbolare bland Israels söner.
18 Hagi a'mo'o vemo'o monko avu'avazanteti'ma eri'nia zagoa Ra Anumzana tamagri Anumzamofo mono nompina erino eno, amigahue huno huvempama hu'nenia zantera ofa eme omigahie. Na'ankure e'inahu avu'ava zamo'a Ra Anumzana tamagri Anumzamofo avurera kasrino hi'mna vu'ne.
Du skall icke bära skökolön och hundpenningar in i HERRENS, din Guds, hus, till gäldande av något löfte; ty det ena som det andra är en styggelse för HERREN, din Gud.
19 Hagi zagofi ne'zampi, mago'a zama negafu'ma kagripinti'ma nofi'ma huno emeri'neno, ana nofi'ma hu'nea zama eme apasenaku'ma nehanigenka, anantera ante agofetu hunka namio osuo.
Du skall icke taga ränta av din broder, varken på penningar eller på livsmedel eller på något annat varpå ränta kan tagas.
20 Ru mopafi vahe'mo'ma kagripinti'ma nofi'ma hu'nenigenka amne hanankeno, ante agofetu huno kamigahie. Hianagi Israeli vahepinti'ma mago negafu'ma nofi'ma hu'nenigetma, ante agofetu hunka eme apaso hunka huonto. E'ina'ma hanageno'a amama unefraza mopafina maka zama hanaza zana Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a asomu huramantegahie.
Av utlänningen må du taga ränta, men icke av din broder, på det att HERREN, din Gud, i allt vad du företager dig, må välsigna dig i det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning.
21 Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamofonte'ma mago'a zanku'ma huvempama hu'ne'nutma, za'zatera avazu huta ovuta ame hutma anama huvempama hu'ne'naza zana hiho. Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a ame hunka anazana huo huno antahigahiankino, ko'ma anazama osnutma kumi hugahaze.
Om du har gjort ett löfte åt HERREN, din Gud, skall du icke dröja att infria det, ty HERREN, din Gud, skall förvisso utkräva det av dig, och synd kommer att vila på dig.
22 Hianagi mago'za hugahue hunka Ra Anumzamofonte'ma huvempama osnunka, kumira osu knare hunka manigahane.
Men om du underlåter att göra något löfte, så kommer icke därigenom synd att vila på dig.
23 Hagi huvempama hu'nenana nanekea kva hu'nenka ana nanekea avaririo. Na'ankure kagra'a kavesite Ra Anumzana tamagri Anumzamofontera huvempa hu'nane.
Vad dina läppar hava talat skall du hålla och göra, i enlighet med det frivilliga löfte du har givit HERREN, din Gud, och uttalat med din mun.
24 Hagi tava'onka'are'ma nemanisimofo waini hozafima vanunka, amne grepi raga taginka negamu hugahananagi, magore hunka kuka'afina tagi orio.
När du kommer in i din nästas vingård, får du där äta druvor, så mycket dig lyster, till dess du bliver mätt, men du får icke lägga något i ditt kärl.
25 Hagi tava'onka'are'ma nemanisimofo witi hozafima vanunka, amne witia kazanutira eri akafrigahane. Hianagi magore hunka sekeli kazinura witia okafrigahane.
När du kommer in på din nästas sädesfält, får du plocka ax med din hand, men med skära får du icke komma vid din nästas säd.

< Tiuteronomi Kasege 23 >