< Tiuteronomi Kasege 20 >
1 Hagi ha' vahetaminema ha'ma hunaku'ma vanuta, hosi afuzmine, karisizmine, rama'a ha' vahetamima mani'nesageta kesuta, korora osiho. Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma Isipiti'ma tamavre atiramino tamavreno'ma e'nea Anumzamo'a tamagrane mani'ne.
Om du drager ut i krig mot dina fiender, och du då får se hästar och vagnar och ett folk som är större än du. så skall du dock icke frukta för dem, ty HERREN, din Gud, är med dig, han som har fört dig upp ur Egyptens land.
2 Hagi ha'ma hunaku'ma urava'oma hanageno'a, pristi vahe'mo eramavugateno amanage huno tamasamino,
När I då stån färdiga att gå i striden, skall prästen träda fram och tala till folket;
3 Israeli vahetamimota antahiho, ha' vahetamine ha'hunaku erava'o hazanki atrenkeno tamasumnamo'a fakro fakroa osina, tamahirahikura huta ha' vahetamigura korora osiho.
han skall säga till dem: »Hör, Israel! I stån nu färdiga att gå i strid mot edra fiender. Edra hjärtan vare icke försagda; frukten icke och ängslens icke, och varen icke förskräckta för dem,
4 Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a tamagrane nevuno, tamagri kaziga anteno ha' vahetmia hara huzmantesigeta hara huzmagateregahaze.
ty HERREN, eder Gud, går själv med eder; till att strida för eder mot edra fiender och giva eder seger.»
5 Hagi sondia vahete (ofisa) kva vahe'mo'za sondia vahera amanage hu'za zamasamigahaze, kasefa noma kinte'neta ana noma nunamuma huta Anumzamofo azampima onte'nesuta, ete nontega viho. Na'ankure ha' kampima tamahena frisageno'a, tusi'a amuho huta kinte'nesaza nona, ru vahe'mo'za ana nompina manigahaze.
Och tillsyningsmännen skola tala till folket och säga: »Om någon finnes här, som har byggt sig ett nytt hus, men ännu icke invigt det, så må han vända tillbaka hem, för att icke. om han faller i striden, en annan må komma att inviga det.
6 Hagi kasefa waini hoza kri'neta, ana hozafinti tagita one'nesamota, ete kumatega viho. Ha'ma hanafima tamahesageno ru vahe'mo'zama ana waini hozatamifinti'ma tagi'za nesageno'a, knarera osugahie.
Och om någon finnes här, som har planterat en vingård, men ännu icke fått skörda någon frukt därav, så må han vända tillbaka hem, för att icke, om han faller i striden, en annan må komma att hämta första skörden av den.
7 Hagi izano a' erigahane hu'za huhampri' tamante'nesimota ete kumatega vuta umani'neta ana ara eriho. Ru ha'pima tamahesageno ru vahe'mo'za ana a'ma erisageno'a, haviza hugahie.
Och om någon finnes här, som har trolovat sig med en kvinna, men ännu icke tagit henne till sig, så må han vända tillbaka hem, för att icke om han faller i striden, en annan man må taga henne till sig.»
8 Hagi mago'ane sondia vahe'mofo kva vahe'mo'za amanage hiho, koro'ma hanankeno kasumnamo'ma fakro fakroma hanimoka, mago'a tagri sondia vahetimofo zamazeri koro hugahazanki, ete kumatega viho.
Vidare skola tillsyningsmännen tala till folket och säga: »Om någon finnes här, som fruktar och har ett försagt hjärta, så må han vända tillbaka hem, för att icke också hans bröders hjärtan må bliva uppfyllda av räddhåga, såsom hans eget hjärta är.»
9 Hagi vugota sondia kva vahe'mo'za nanekema huvaretenu'za, sondia vahera kevure kevure refko hunezmante'za kva vahe zamazeri oti'nage'za, mago mago kevurera kegava hugahaze.
Och när tillsyningsmännen så hava talat till folket, skola hövitsmän tillsättas övar härens avdelningar, till att gå i spetsen för folket.
10 Hagi mago kumate'ma ha'ma hunaku'ma vurava'o hanuta, ese'zana tamarimpa fruge huta hara huormantesunanki amne kumatmia tamigahazo huta zamantahigeho.
När du kommer till någon stad för att belägra den, skall du först tillbjuda den fred.
11 Hagi zamagrama ana kema antahi'za mago zamarimpa hu'za kuma kafazmima anagisageta ufresuta, ana kumapi vahera maka'mokizmigura hinke'za kazokazo eri'za vahe mani vagareho.
Om den då giver dig ett fridsamt svar och öppnar sina portar för dig, så skall allt folket som finnes där bliva arbetspliktigt åt dig och vara dina tjänare.
12 Hianagi ana kumapi vahe'mo'zama i'o nehu'za ha'ma huramantena, ana kumapi vahera ha' huzmanteho.
Men om den icke vill hava fred med dig, utan vill föra krig mot dig, så må du belägra den.
13 Hagi ana'ma hanageno'ma Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma ana kuma'ma tamazampima antena, maka venene'age bainati kazinteti zamahe frivagareho.
Och om HERREN, din Gud, då giver den i din hand, skall du slå allt mankön där med svärdsegg.
14 Hianagi maka a'nene, mofavreramine, zagagafane, maka zantamina ana kumapinti'ma erisaza zantamina tamagri su'ane. Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo tamigahiankita, e'nerita musena hugahaze.
Men kvinnorna och barnen och boskapen och allt annat som finnes i staden, allt rov du får där, skall du hava såsom ditt byte; och du må då njuta av det rov som HERREN. din Gud, låter dig taga från dina fiender.
15 Hianagi tamagri kuma'mofo afete'ma me'nenia kumatmi anara hiho. Hanki anama ufre'naza mopafi kumatmina anara osiho.
Så skall du göra med alla de städer som äro mer avlägsna från dig, och som icke höra till dessa folks städer.
16 Hianagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma tamami'nia mopafima me'nea kumatamimpima vahe'ene zagagafane zmasimu'ma eri'za nemanisaza zagaramina, magore hutma ozmatreta zamahehna hiho.
Men i de städer som tillhöra dessa folk, och som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel, skall du icke låta något som anda har bliva vid liv,
17 Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma hu'nea kante anteta, mika Hiti vahe'ma, Amori vahe'ma, Kenani vahe'ma, Perisi vahe'ma, Hivi vahe'ma, Jebusi vahera zamahe hana hiho.
utan du skall giva dem alla till spillo: hetiterna och amoréerna, kananéerna och perisséerna, hivéerna och jebuséerna, såsom HERREN din Gud, har bjudit dig.
18 E'ina hinke'za kasrino havizama hu'nea avu'ava'ma hu'za havi anumza zmimofoma mono hunentaza zamavu'zmavara rempia huoraminketa, Ra Anumzana tamagri Anumzamofo avurera kumira osugahaze.
Så skall du göra, för att de icke må lära eder att bedriva alla de styggelser som de själva hava bedrivit till sina gudars ära, och så komma eder att synda mot HERREN, eder Gud.
19 Mago kuma'ma za'zate'ma avazagi kagita ha'ma huzmantesuta, nezafa ragama renentea zafaramina raga'a negahazanki amne zampina sa'umenura antagi otreho. Na'ankure zafaramina e'i tamagri ha' vahera omani'naze!
Om du måste länge belägra en stad för att erövra och intaga den, så skall du icke förstöra träden däromkring genom att höja din yxa mot dem; du må äta av deras frukt, men du skall icke hugga ned dem; träden på marken äro ju icke människor som skola belägras av dig.
20 Hagi zafama antagisazana raga'ama one' zafage antagita hagina tro nehutma, hara hutma ana kumara erigahaze.
Men de träd om vilka du vet att de icke bära ätbar frukt, dem må du förstöra och hugga ned för att av dem bygga bålverk mot den fientliga staden, till dess att den faller