Tiuteronomi Kasege 20

1 Hagi ha' vahetaminema ha'ma hunaku'ma vanuta, hosi afuzmine, karisizmine, rama'a ha' vahetamima mani'nesageta kesuta, korora osiho. Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma Isipiti'ma tamavre atiramino tamavreno'ma e'nea Anumzamo'a tamagrane mani'ne.

När du drager till örlig emot dina fiendar, och får se hästar och vagnar, dess folks som är större än du, så frukta dig intet för dem; ty Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver, han är med dig.

2 Hagi ha'ma hunaku'ma urava'oma hanageno'a, pristi vahe'mo eramavugateno amanage huno tamasamino,

När I nu kommen till strids, så skall Presten träda fram, och tala med folkena,

3 Israeli vahetamimota antahiho, ha' vahetamine ha'hunaku erava'o hazanki atrenkeno tamasumnamo'a fakro fakroa osina, tamahirahikura huta ha' vahetamigura korora osiho.

Och säga till dem: Israel, hör härtill; I gån i dag i stridena emot edra fiendar. Edart hjerta vare icke blödigt; frukter eder intet, bäfver intet, och grufver eder intet för dem;

4 Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a tamagrane nevuno, tamagri kaziga anteno ha' vahetmia hara huzmantesigeta hara huzmagateregahaze.

Ty Herren edar Gud går med eder, att han skall strida för eder mot edra fiendar, och hjelpa eder.

5 Hagi sondia vahete (ofisa) kva vahe'mo'za sondia vahera amanage hu'za zamasamigahaze, kasefa noma kinte'neta ana noma nunamuma huta Anumzamofo azampima onte'nesuta, ete nontega viho. Na'ankure ha' kampima tamahena frisageno'a, tusi'a amuho huta kinte'nesaza nona, ru vahe'mo'za ana nompina manigahaze.

Men ämbetsmännerna skola tala med folket, och säga: Hvilken som ett nytt hus byggt hafver, och hafver icke ännu vigt det, han gånge sina färde, och blifve hemma; på det han icke skall blifva död i stridene, och en annar viger det.

6 Hagi kasefa waini hoza kri'neta, ana hozafinti tagita one'nesamota, ete kumatega viho. Ha'ma hanafima tamahesageno ru vahe'mo'zama ana waini hozatamifinti'ma tagi'za nesageno'a, knarera osugahie.

Hvilken som hafver plantat en vingård, och hafver icke ännu gjort honom menligan, han gånge sina färde, och blifve hemma; på det han icke blifver död i stridene, och en annan gör honom menligan.

7 Hagi izano a' erigahane hu'za huhampri' tamante'nesimota ete kumatega vuta umani'neta ana ara eriho. Ru ha'pima tamahesageno ru vahe'mo'za ana a'ma erisageno'a, haviza hugahie.

Hvilken sig en hustru trolofvat hafver, och hafver icke ännu hemtat henne hem, den gånge sina färde, och blifve hemma; att han icke dör i stridene, och en annar hemtar henne hem.

8 Hagi mago'ane sondia vahe'mofo kva vahe'mo'za amanage hiho, koro'ma hanankeno kasumnamo'ma fakro fakroma hanimoka, mago'a tagri sondia vahetimofo zamazeri koro hugahazanki, ete kumatega viho.

Och ämbetsmännerna skola ytterligare tala med folket, och säga: Hvilken som rädder är, och förskräckt hjerta hafver, han gånge sina färde, och blifve hemma; på det han ock icke skall göra sina bröders hjerta förskräckt, såsom hans hjerta är.

9 Hagi vugota sondia kva vahe'mo'za nanekema huvaretenu'za, sondia vahera kevure kevure refko hunezmante'za kva vahe zamazeri oti'nage'za, mago mago kevurera kegava hugahaze.

Och när ämbetsmännerna uttalat hafva med folkena, så skola de skicka höfvitsmännerna för folket främst i spetsen.

10 Hagi mago kumate'ma ha'ma hunaku'ma vurava'o hanuta, ese'zana tamarimpa fruge huta hara huormantesunanki amne kumatmia tamigahazo huta zamantahigeho.

När du drager för en stad, till att bestrida honom, så skall du först bjuda dem frid till.

11 Hagi zamagrama ana kema antahi'za mago zamarimpa hu'za kuma kafazmima anagisageta ufresuta, ana kumapi vahera maka'mokizmigura hinke'za kazokazo eri'za vahe mani vagareho.

Svara de dig fridliga, och låta upp för dig, så skall allt det folk, som derinne är, vara dig skattskyldigt och underdånigt;

12 Hianagi ana kumapi vahe'mo'zama i'o nehu'za ha'ma huramantena, ana kumapi vahera ha' huzmanteho.

Men vilja de icke fridliga handla med dig, och vilja örliga med dig, så belägg dem.

13 Hagi ana'ma hanageno'ma Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma ana kuma'ma tamazampima antena, maka venene'age bainati kazinteti zamahe frivagareho.

Och när Herren din Gud gifver dem dig i händer, så skall du slå allt mankön, som derinne är, med svärdsegg;

14 Hianagi maka a'nene, mofavreramine, zagagafane, maka zantamina ana kumapinti'ma erisaza zantamina tamagri su'ane. Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo tamigahiankita, e'nerita musena hugahaze.

Utan qvinnfolk, barn och boskap, och allt det i staden är, och allt rofvet skall du byta emellan dig, och skall äta af dina fiendars byte, som Herren din Gud dig gifvit hafver.

15 Hianagi tamagri kuma'mofo afete'ma me'nenia kumatmi anara hiho. Hanki anama ufre'naza mopafi kumatmina anara osiho.

Alltså skall du göra med alla städer, som fast långt ifrå dig ligga, och icke äro af desso folks städer.

16 Hianagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma tamami'nia mopafima me'nea kumatamimpima vahe'ene zagagafane zmasimu'ma eri'za nemanisaza zagaramina, magore hutma ozmatreta zamahehna hiho.

Men i desso folks städer, som Herren din Gud dig till arf gifva skall, skall du intet låta lefva det som anda hafver;

17 Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma hu'nea kante anteta, mika Hiti vahe'ma, Amori vahe'ma, Kenani vahe'ma, Perisi vahe'ma, Hivi vahe'ma, Jebusi vahera zamahe hana hiho.

Utan skall gifva det tillspillo, nämliga de Hetheer, Amoreer, Cananeer, Phereseer, Heveer och Jebuseer, såsom Herren din Gud dig budit hafver;

18 E'ina hinke'za kasrino havizama hu'nea avu'ava'ma hu'za havi anumza zmimofoma mono hunentaza zamavu'zmavara rempia huoraminketa, Ra Anumzana tamagri Anumzamofo avurera kumira osugahaze.

På det att de icke skola lära eder göra all den styggelse, som de göra deras gudar, och I synden emot Herran edar Gud.

19 Mago kuma'ma za'zate'ma avazagi kagita ha'ma huzmantesuta, nezafa ragama renentea zafaramina raga'a negahazanki amne zampina sa'umenura antagi otreho. Na'ankure zafaramina e'i tamagri ha' vahera omani'naze!

Om du måste länge ligga för en stad, emot hvilken du strider, till att intagan, så skall du icke förderfva trän, så att du låter yxena komma på dem; förty du kan äta deraf, derföre skall du icke afhugga dem. Är det dock ett trä på markene, och icke menniska, och kan icke komma i bålverk emot dig.

20 Hagi zafama antagisazana raga'ama one' zafage antagita hagina tro nehutma, hara hutma ana kumara erigahaze.

Men de trä, som du vetst att man icke äter deraf, dem skall du förderfva och afhugga, och gör bålverk emot staden som med dig örligar, tilldess du honom öfvermägtig varder.