2 Samue 5

1 Hagi miko Israeli naga nofi'mo'za Hebroni kumate Devitinte e'za anage hu'naze, Tagra mago kora mani'nonanki ko.

Och alla Israels slägter kommo till David i Hebron, och sade: Si, vi äre af ditt ben och ditt kött.

2 Hagi kote'ma Soli'ma tagri kinima mani'negenka kagra sondia vahete kva mani'nenka, hatera zamavarenka vunka enka nehankeno, Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Kagra sipisipima kegava hiaza hunka Israeli vahete kva mani'nenka, Israeli vahe'ni'a kegava huzmantegahane hu'ne.

Dertill ock tillförene, när Saul var Konung öfver oss, förde du Israel ut och in; så hafver nu Herren sagt dig: Du skall vakta mitt folk Israel, och skall vara en höfvitsmän öfver Israel.

3 Hagi mika Israeli ranra kva vahe'mo'za Devitima kenaku Hebronima ageno'a, Deviti'a Ra Anumzamofo avure zamagranema knare'ma hu'za manisazanke huvempa hige'za, masave frente'za Israeli kini ne' azeri oti'naze.

Och alle äldste i Israel kommo till Konungen i Hebron; och Konung David gjorde med dem ett förbund i Hebron för Herranom; och de smorde David till Konung öfver Israel.

4 Hagi Deviti'a 30'a kafu hu'neno kinia efore hu'neankino, 40'a kafufi kinia manino kegava hu'ne.

Tretio åra gammal var David, då han Konung vardt, och regerade i fyratio år.

5 Hagi Hebronima mani'neno'a, 7ni'a kafugi 6'a ikampi Juda vahe kinia mani'ne. Hagi Jerusalemima emani'neno'a 33'a kafufi maka Israeli vahete'ene Juda vahetera kinia manino kegava huzmante'ne.

I Hebron regerade han i sju år och sex månader, öfver Juda; men i Jerusalem regerade han i tre och tretio år, öfver hela Israel och Juda.

6 Hagi henka kini ne' Deviti'a Jebusi vahe ha' huzamantenaku sondia vahe zamavarege'za Jerusalemi vu'naze. Hagi anante'ma uhanatizage'za Jebusi vahe'mo'za Devitina kiza zokago ke hunte'za anage hu'naze, Zamagama haviza hu vahe'mo'zane zamavu asuhu vahe'mo'za kama vanana kana renkani regante'sagenka kagra amafina omegahane. Hagi zamagrama antahi'zana Devitinkura kumatia taheno ohaneregahie hu'za hu'naze.

Och Konungen drog bort med sina män till Jerusalem, emot de Jebuseer, som bodde der i landena. Men de sade till David: Du skall icke komma härin, utan blinde och halte skola drifva dig af. Och deras mening var, att David skulle icke komma derin.

7 Hianagi ana kezamimo'a amne zankna higeno, Deviti'a Saioni rankumara ha' huno eri'nege'za menina ana rankumakura Deviti rankumare hu'za nehaze.

Men David vann borgena Zion; det är Davids stad.

8 Hagi anama ha'ma hu'naza zupa Deviti'a sondia vahe'a zmasamino, zamagia haviza huno, zamavu asuhu Jebusi vahekura nagu'areti hu'na nagote'zamantoe. Hagi ana rankumapima tima avre'za vu'naza kampinti rankumapina ufreta, ana zamavu havizahu vahe'ene, zamaga havizahu vahera zamaheta kumazamia eri haviza hugahune. Hagi zamaga haviza huno, zamavu suhu vahere huno'ma Deviti'ma hu'nea kegu, menina zamaga havizahu, zamavu asuhu vahe'mo'za kini ne'mofo nompina uofregahaze hu'za nehaze.

Då sade David på den dagen: Den som slår de Jebuseer, och kommer upp till takrännorna; de halta och blinda, hvilka Davids själ hatar. Deraf säger man: Låt ingen blindan eller haltan komma i huset.

9 Hagi Deviti'a ana rankuma'ma ome erino Saionima unemanino'a, ana kumakura Deviti rankumare huno agi'a antemi'ne. Hagi ana kumamofo zage hanati kazigama urami eramima hu'nea kumara mopa kateno anteviteno kumara erira hu'ne.

Så bodde då David på borgene, och kallade henne Davids stad; och David byggde omkring, ifrå Millo och innanföre.

10 Hagi Deviti'a mago hihamu'ane ne' efore huno mani'ne. Na'ankure monafi ohampriga'a sondia vahetamimofo Anumzana Ra Anumzamo agrane mani'negeno'e.

Och David gick, och förkofrade sig; och Herren Gud Zebaoth var med honom.

11 Hagi Tairi kini ne' Hiramu'a kema eri'zama vu vahete Devitina kea atrenenteno, Noma negiza vahe'ene, sida zafane, havereti'ma eri'zama e'neri'za vahe'ene Devitina noma'a kinteho hige'za eme kinte'naze.

Och Hiram, Konungen i Tyro, sände båd till David, och cederträ till väggar, och timbermän och stenhuggare, att de skulle bygga David ett hus.

12 Hagi anazama fore hiaza Deviti'a negeno, tamage huno Israeli vahe'mokizmi kini manio huno Ra Anumzamo'a huhampri nante'ne huno antahi'ne.

Och David förmärkte, att Herren hade stadfäst honom för en Konung öfver Israel, och upphöjt hans rike för sitt folk Israels skull.

13 Hagi Deviti'ma Hebronima atreno Jerusalemima ne-eno'a, mago'a a'nea e'nerino, henka a'nea rama'a ome erino rama'a ne'mofara kasezmante'ne.

Och David tog ännu flera hustrur och frillor i Jerusalem, sedan han var kommen ifrå Hebron; och honom vordo ännu flere söner och döttrar födde.

14 Hagi Deviti'ma Jerusalemima mani'neno kasezamante'nea ne' mofavre zagaramimofo zamagi'a, Samuaki, Sobabiki, Neteniki, Solomoniki,

Och detta är deras namn, som honom födde voro i Jerusalem: Sammua, Sobab, Nathan, Salomo,

15 Ibhariki, Elisuaki Nefekiki, Jafiaki,

Jibehar, Elisua, Nepheg, Japhia,

16 Elisamaki, Eliadaki, Elifeleti'e.

Elisama, Eljada, Eliphalet.

17 Hagi Filistia vahe'mo'zama antahizama Deviti'na Israeli vahe'mo'za masave frente'za kini azeri oti'naze hazankema nentahi'za, maka Filistia vahe'mo'za Devitina ha'hunte'naku mareri'za ome hake'naze. Hianagi Deviti'ma anankema nentahino'a, atreno uramino frama ki'zama nemaniza havegantega vu'ne.

Och då de Philisteer hörde, att man hade smort David till Konung öfver Israel, drogo de alle upp till att söka David. Då David det förnam, drog han neder till en borg.

18 Hagi ana Filistia vahe'mo'za Refaimi agupofi emanimpi hu'naze.

Men de Philisteer kommo, och lade sig neder i den dalenom Rephaim.

19 Hagi Deviti'a Ra Anumzamofo antahigeno, Nagra amane mareri'na Filistia vahera hara ome huzamantegahufi? Kagra ana vahera nazampina zamavarentegahano? Higeno Ra Anumzamo'a huno, Izo Nagra Filistia vahera kagri kazampi zamavarentegahuanki amne marerio.

Och David frågade Herran, och sade: Skall jag draga upp emot de Philisteer, och vill du gifva dem i mina hand? Herren sade till David: Drag ditupp; jag vill gifva de Philisteer i dina hand.

20 Higeno Deviti'a marerino Ba'al-Perazimi kumate Filistia vahera hara eme huzamanteno, hara huzamagatere'ne. Ana'ma huteno Deviti'a anage hu'ne, Tima hageno mika'zama eri harafi'ma huno eviankna huno Ra Anumzamo'a ha' vahe'ni'a zamahe panani hu'ne. Ana hu'negu ana kumamofo agi'a Ba'al Perazimie hu'za nehaze.

Och David kom till BaalPerazim, och slog dem der, och sade: Herren hafver förskingrat mina fiendar för mig ifrå, hvarannan, såsom vattnen förskingras. Deraf kallar man det samma rummet BaalPerazim.

21 Hagi Filistia vahe'mo'zama nefre'za havi anumzantamina atre'za frage'za, Deviti'ene sondi'a naga'amo'za ana zantamina ome eri'za vu'naze.

Och de läto der deras afgudar; men David och hans män togo dem bort.

22 Hagi mago'agna evutegeno, Filistia vahe'mo'za Refaimi agupofi e'za hahunaku emanimpi hu'naze.

Men de Philisteer drogo åter upp, och lade sig neder i Rephaims dal.

23 Hagi mago'ane Deviti'a Ra Anumzamofona antahigeno, Na'a huzamantegahue, higeno Ra Anumzamo'a asamino, zamavugatira hara huozmantenka, zamefiti zamavazagi kagitenka balsama zafa avo'nomofo avuga hara huzamanto.

Och David frågade Herran. Han sade: Du skall icke draga ditupp; utan kom bakuppå dem, så att du kommer uppå dem in mot päronaträn.

24 Hagi kagrama balsama zafa amumpafintima antahisankeno rama'a vahe agazamofo agasasa knama hanigenka, nentahisunka kagra ame hunka ha' ome huzamanto. Na'ankure Ra Anumzamo'na nagra'a vugota hu'na Filistia vahera zamahegahue.

Och när du får höra, att det ruskar öfverst uppe i skatarna af päronaträn, så var vid ett friskt mod; ty Herren är då utgången för dig, till att slå de Philisteers här.

25 Hagi Ra Anumzamo'ma anama huo huno'ma hunteaza huno Deviti'a Filistia vahera Gibionitira zamaheteno vuvava huno Gezeri kumate uhanati'ne.

David gjorde som Herren honom budit hade, och slog de Philisteer, ifrå Geba allt intilldess man kommer till Gaser.