2 Samue 24

1 Hagi mago'ane Ra Anumzamo'a Israeli vahera arimpa ahenezamanteno, Devitina antahintahi amino Israeli vahe'ene Judia vahera nama'a mani'nafi ome hamprio hu'ne.

Men HERRENS vrede upptändes åter mot Israel, så att han uppeggade David mot dem och sade: »Gå åstad och räkna Israel och Juda.»

2 Higeno kini ne'mo'a sondia vahete kva ne Joapuna hunteno, kagra ana mika Israeli naga'mokizmi nompi vunka noti kaziga Dani kumateti eri agafa hutenka, saoti kaziga Berseba kumate vunka vahera hamprige'na nama'a vahera mani'nazafi ke'na antahi'na ha'neno.

Då sade konungen till Joab, hövitsmannen för hans här: »Far igenom alla Israels stammar, från Dan ända till Beer-Seba, och anställen en folkräkning, så att jag får veta huru stor folkmängden är.»

3 Hianagi Joapu'a kenona huno, Kini ne'moka nagri'ma navesiana Ra Anumzankamo'a vahera zamazeri rama'a hanige'za 100'a zupa rama'a hu'za amama mani'nazaza hu'za fore hanaze. Hagi anazama fore'ma haniazana kagra kasefa hunka mani'nenankeno fore huzanku nave'nesie. Hagi na'a agafare amanahu zana kagra hu'za nehane?

Joab svarade konungen: »Må HERREN, din Gud, föröka detta folk hundrafalt, huru talrikt det än är, och må min herre konungen få se detta med egna ögon. Men varför har min herre konungen fått lust till sådant?»

4 Hianagi kini ne'mo'a ana ke'a refako huno onke ome hampriho hige'za Joapu'ene sondia vahe'mo'za vahe ome hamprinaku vu'naze.

Likväl blev konungens befallning gällande, trots Joab och härens andra hövitsmän; alltså drog Joab jämte härens andra hövitsmän ut i konungens tjänst för att anställa folkräkning i Israel.

5 Hagi zamagra Jodani tina takahe'za Aroeri kuma'mofo sauti kaziga agupofi seli no ome ki'za mani'ne'za Gati vu'za rugitagi'za Jazeri vu'naze.

Och de gingo över Jordan och lägrade sig vid Aroer, på högra sidan om staden i Gads dal, och åt Jaeser till.

6 Hagi zamagra Giliati vute'za anantetira Hiti vahe mopafi Kadesi vu'za Dani ehanatite'za, Danitira rugagi'za Saidoni vu'naze.

Därifrån kommo de till Gilead och Tatim-Hodsis land; sedan kommo de till Dan-Jaan och så runt omkring till Sidon.

7 Anantetira rukrahe hu'za vihuma me'nea kumate Hivine Kenani kumate ete'za, henka sauti kaziga Judane Bersibanena vu'naze.

Därefter kommo de till Tyrus' befästningar och till hivéernas och kananéernas alla städer; slutligen drogo de till Beer-Seba i Juda sydland.

8 Hagi 9ni'a ikanki, 20'a zage knafi maka kaziga vano huza vahera hamprite'za ete Jerusalemi vu'naze.

Och sedan de så hade farit igenom hela landet, kommo de efter nio månader och tjugu dagar hem till Jerusalem.

9 Hagi Joapu'a anama ome hampri'nea vahe'mokizmi kea Devitina asamino, Kazinteti'ma ha'ma huga vahera 800 tauseni'a Israeli vahepina manizageno, 500 tauseni'a vahe Juda nagapina mani'naze.

Och Joab uppgav för konungen vilken slutsumma folkräkningen utvisade: i Israel funnos åtta hundra tusen stridbara, svärdbeväpnade män, och Juda män voro fem hundra tusen.

10 Hagi Deviti'a vahe'ma hamprite'noa arimpagna hu'ne. Ana huteno Ra Anumzamofona antahigeno, Nagra vahe'ma hampruana tusi'a kumi hu'noe. Hagi eri'za vahekamo'na nagra neginagi navu'nava hu'noanki kumini'a eri atrenanto.

Men Davids samvete slog honom, sedan han hade låtit räkna folket, och David sade till HERREN: »Jag har syndat storligen i vad jag har gjort; men tillgiv nu, HERRE, din tjänares missgärning, ty jag har handlat mycket dåraktigt.»

11 Hagi Deviti'a masenefinti anante nanterana otigeno, Ra Anumzamo'a Deviti kasnampa ne Gatinte eno, anage huno kea atrenteno,

Då nu David stod upp om morgonen, hade HERRENS ord kommit till profeten Gad, Davids siare; han hade sagt:

12 Ra Anumzamo'a amanage hie hunka Devitina ome asamio, Kazeri havizama hanua kea 3'a kankamumpi kasamiga huanki, anampinti mago'mofo huhamprige'na kazeri havizana ha'neno.

»Gå och tala till David: Så säger HERREN: Tre ting förelägger jag dig; välj bland dem ut åt dig ett som du vill att jag skall göra dig.»

13 Anage huno asamigeno Gati'a Devitina ome asamino, 7'a kafufi agatonto kna fore haniegu kavesifi? 3'a ikampi ha' vahe'mo'za ha'huramanteno kna tamisifi, 3'a zageknafi kria atrenugeno tamazeri haviza haniegu kavenesie? Hagi e'i anampinti mago knazamofo huhamprigena, anama hanamofo Ra Anumzamofona ome asamigahue.

Då gick Gad in till David och förkunnade detta för honom. Han sade till honom: »Vill du att hungersnöd under sju år skall komma i ditt land? Eller att du i tre månader skall nödgas fly för dina ovänner, medan de förfölja dig? Eller att pest i tre dagar skall hemsöka ditt land? Betänk nu och eftersinna vilket svar jag skall giva honom som har sänt mig.»

14 Hagi Deviti'a Gatina asamino, nagra tusi'a narimpagna huanki, Ra Anumzana asunku Anumza mani'neanki atregeno nazano hunaku'ma hanuno'a, agra'a tazeri havizana hino. Hagi ha' vahe'mokizmi zamazampina tavarente'na tazeri havizana osiho.

David svarade Gad: »Jag är i stor vånda. Men låt oss då falla i HERRENS hand, ty hans barmhärtighet är stor; i människohand vill jag icke falla.»

15 Hagi Ra Anumzamo'a ana nanterana tusi'a hazenke atregeno 3'a zage knafi noti kaziga Daniti agafa huteno, vuno sauti kaziga Berseba vigeno ana maka mopafina 70 tauseni'a vahe zamahe fri vagare'ne.

Så lät då HERREN pest komma i Israel, från morgonen intill den bestämda tiden; därunder dogo av folket, ifrån Dan ända till Beer-Seba, sjuttio tusen män.

16 Hagi vahe'ma zamahe fri ankeromo'ma Jerusalemi kuma'ma erihaviza hunaku retro nehigeno, Ra Anumzamo'a asunku nehuno, antahi'zama'a eri rukrahe huno, ana ankeroa asamino, kazana atro huno hu'ne. Ana zupa ko ankeromo'a Jerusalemi tavaonte Jebusi ne' Araunama witi akruma neharere mani'negeno anage hu'ne.

Men när ängeln räckte ut sin hand över Jerusalem för att fördärva det, ångrade HERREN det onda, och han sade till ängeln, folkets fördärvare: »Det är nog; drag nu din hand tillbaka.» Och HERRENS ängel var då vid jebuséen Araunas tröskplats.

17 Hagi Devitima ankeromo'ma vahe'ma nezamahegeno negeno'a, anage huno Ra Anumzamofona asami'ne, Nagra'a kumira hu'na havi navunavara hu'noe. Hianagi ama'na vahe'mo'za sipisipigna huza kezmia omne'neanki nankna hazenke hu'nazagenka zamahe'za nehane? Muse hugantoanki nagri'ene nagani'ane tazeri haviza huo.

Men när David fick se ängeln som slog folket, sade han till HERREN så: »Det är ju jag som har syndat, det är jag som har gjort illa; men dessa, min hjord, vad hava de gjort? Må din hand vända sig mot mig och min faders hus.»

18 Ana higeno Gati'a ana kna zupa Devitinte eno anage huno asami'ne, marerinka Jebusi ne'ma Arauna'ma witi akru'ma neharere Ra Anumzamofo kresramnavu ita ome retro huo.

Och Gad kom till David samma dag och sade till honom: »Gå åstad och res ett altare åt HERREN på jebuséen Araunas tröskplats.»

19 Anage higeno, Ra Anumzamo'ma Gati'ma asamia kante anteno anaza ome retro hunaku, Deviti'a marerino vu'ne.

Och David gick åstad efter Gads ord, såsom HERREN hade bjudit.

20 Hagi Arauna'ma kegeno kini ne'mo'ene vahe'amozama agrama mani'neregama azageno'a, Arauna'a uramino kini ne'mofo avuga avugosaregati mopafi upri huno ra agi ami'ne.

När Arauna nu blickade ut och fick se att konungen och hans tjänare kommo till honom, gick han ut och föll ned till jorden på sitt ansikte för konungen.

21 Ana huteno Arauna'a anage hu'ne, na'a higenka rana kini nemoka eri'za vaheka'monarega neane? Higeno Deviti'a kenona huno, witi akaru'ma neharana mopa mizasena Ra Anumzamofontega Kresramanavu ita tro hanugeno, amama zamazeri haviza nehia hazenkea omnegahie.

Och Arauna sade: »Varför kommer min herre konungen till sin tjänare?» David svarade: »För att köpa tröskplatsen av dig och där bygga ett altare åt HERREN; och må så hemsökelsen upphöra bland folket.»

22 Anante anage huno Arauna'a Devitina asami'ne, ranimoka amne ama ana mopa erinka kagrama antahinankeno knare'ma haniazana hugahane. Hagi kresramna vu zana kaona megeno, rezahema huza witima refuzafunepaza zafane, kaomofo anankempima nentaza karenamare zafanena erinka tevea kregahane.

Då sade Arauna till David: »Min herre konungen tage till sitt offer vad honom täckes. Se här äro fäkreaturen till brännoffer, och här äro tröskvagnarna, jämte fäkreaturens ok, till ved.

23 Hagi kini ne'moka ama mika zantamina nagra negamue, nehuno Arauna'a mago'ane anage huno kini nekura hu'ne, Ra Anumzana, kagri Anumzamo'a kagrama hanana ofarera muse nehuno antahigamisie.

Alltsammans, o konung, giver Arauna åt konungen.» Och Arauna sade ytterligare till konungen: »Må HERREN, din Gud, vara dig nådig.»

24 Hianagi kini ne'mo'a anage huno Araunana asami'ne, Nagra mizasena kagripintira erigahue. Hagi miza ose'nenua mopafina Ra Anumzana nagri Anumzamofona kre fanene hu ofa amnea huontegahue. Anage nehuno Deviti'a witima neharea mopane bulimakaonena 50'a silva zagoreti mizase'ne.

Men konungen svarade Arauna: »Nej, jag vill köpa det av dig för ett bestämt pris; ty jag vill icke offra åt HERREN, min Gud, brännoffer som jag har fått för intet.» Och David köpte tröskplatsen och fäkreaturen för femtio siklar silver.

25 Ana huteno Deviti'a anante kresramna vu ita tro huteno, kre fanene hu ofane, rimpa fru ofanena hu'ne. Ana higeno Ra Anumzamo'a nunamuzmia nentahino, ana mopafintira knazana eri amne hu'ne.

Och David byggde där ett altare åt HERREN och offrade brännoffer och tackoffer. Och HERREN lyssnade till landets bön, och hemsökelsen upphörde bland Israel.