2 Samue 19

1 Hagi kini ne'mo'ma Absalomunku'ma asunku huno zavi'ma ateankea mago'a vahe'mo'za Joapuna eme asmi'naze.

Och det vardt bådadt Joab: Si, Konungen gråter, och beklagar sig om Absalom.

2 Hagi kini ne'mo'a, nemofonku zavi ate'ne hazanke'ma nentahiza, mika sondia vahe'mo'zama ha'ma huzamagateraza musezamo'a rukrahe hige'za, mikomo'za zavi ate'naze.

Och vardt i den dagen en sorg af segren i hela folkena; förty folket hade i den dagen hört, att Konungen var bedröfvad om sin son.

3 Hagi ana hige'za ha'ma huzmageterazage'za musema osu'zama zamagazegu'ma hu'za azaza hu'za mika sondia vahe'mo'za akohe'za rankumapina efre'naze.

Och folket drog sig bort i den dagen, så att det icke kom i staden, lika som ett folk drager sig bort, som till blygd kommet är, när det i strid flytt hafver.

4 Hagi kini nemo'a asenire azana refiteno nemofo Absalomunkura rankrafage huno, nenamofo Absalomu, nenamofo Absalomuo huno zavira ate'ne.

Men Konungen förskylde sitt ansigte, och ropade högt: Ack! min son Absalom! Absalom, min son, min son!

5 Hagi Joapu'a kini nemofo nonte vuno kini nera ome asamino, Menina mofavre zagakane mofane zagakane a'nekane, henka a'nekanema zamagu'ma vazuna zankura ontahinka amanahu'za hunka tagazea eriramine.

Så gick Joab in uti huset till Konungen, och sade: Du hafver i dag till blygd gjort alla dina tjenare, som i dag undsatt hafva dina, dina söners, dina döttrars, dina hustrurs och dina frillors själar;

6 Hagi kagri'ma kahe'za haza vahe zamavesi nezamanteka, kagri'ma kavesi kantaza vahera zamavaresa huzmantane. Hagi e'ina'ma hana kavukvamo'a sondia vahete kva vahekane, sondia vahekanena zamage amne hane. Na'ankure Absalomuma ofri manigeta tagra maka'mota fruntesina, kagra muse hasine.

Så att du hafver dem kär som dig hata, och hatar dem som dig kär hafva; ty du låter dig märka i dag, att dig ligger ingen magt uppå höfvitsmännerna och tjenarena; utan jag märker i dag väl, att om allenast Absalom lefde dig, och vi alle i dag döde vore, det skulle dig tycka så godt vara.

7 Hagi menina otinka megia vunka sondia vaheka'a kasunku kea ome huzamanto. Hagi e'i anama osananana, Ra Anumzamofo avufi huvempa huankino, mago vahe'mo'e huno meni kenagera kagranena omanigahaze. Hagi kasefa kareti'ma maninka enantegati'ma erinka e'nana knazana, meni knazamo'a agatereno havizantfa hugahie.

Så statt nu upp, och gack ut, och tala vänliga med dina tjenare; ty jag svär dig vid Herran: Om du icke går ut, blifver icke en man qvar när dig öfver denna nattena; det skall vara dig värre, än allt det onda som öfver dig kommet är, ifrå din ungdom allt intill nu.

8 Anage higeno kini nemo'a vuno kuma kahante'ma nemania trate umani'negeno, kini ne'mo'ma kuma kahante manine kema mika vahe'mo'za nentahi'za, eza eme ke'naze. Hianagi anama hige'za Absalomu avaririza vu'naza sondia vahe'mo'za atre'za seli nonkuma zamirega vu'naze.

Då stod Konungen upp, och satte sig i porten, och allo folkena vardt sagdt: Si, Konungen sitter i portenom. Så kom allt folket för Konungen; men Israel var flydd, hvar och en i sin hyddo.

9 Hagi miko Israeli naga nofi'mo'za amanage hu'za ke hakarea hu'naze, kini ne'mo'a ha' vahe timofo zamazampintira tagunevazino, Filistia vahe zamazampintira taza hu'neanagi menima Absalomunku koro huno kini ne'mo'a kumara atreno fre'ne.

Och allt folket kifvade tillhopa i alla Israels slägter, och sade: Konungen hafver hulpit oss utu våra fiendars hand, och förlossat oss utu de Philisteers hand, och hafver måst fly utaf landena för Absalom.

10 Hianagi tagra Absalomu kinia azeri otunanagi, hapi ahazageno fri'ne. Hagi nahigeta kini ne' Devitina ke hazageno kini trara eme erino omani'ne?

Så är Absalom död blifven i stridene, den vi öfver oss smort hade; hvi ären I nu så stilla, att I icke hemten Konungen igen?

11 Hagi kini ne'mo'a anage huno pristi netre Zadokine Abiatanena kea atrezanante'ne, nahigeta kini nera kea hazageno noma'arera e'ne huta Juda vahera zamasamio.

Och Konungen sände till Zadok och AbJathar Presterna, och lät säga dem: Taler med de äldsta i Juda, och säger: Hvi viljen I vara de siste, till att hemta Konungen hem i sitt hus igen? Ty hela Israels tal var kommet för Konungen i hans hus.

12 Hagi tamagra nagri naga manita nagri kora mani'nazanki nahigeta kea huta onavreta natrageno, aru vahe'mo'za navre'naze?

I ären mine bröder, mitt ben, och mitt kött; hvi viljen I då vara de siste, till att hemta Konungen igen?

13 Hagi Amasana ome asami'o, agra nagri kora manine, nagra huhamprigante'nugenka Joapu nona erinka sondia vahetera kegava hugahane, nagrama havigema hanugeno'a Ra Anumzamo'a nahegahie.

Och till Amasa säger: Äst du icke mitt ben, och mitt kött? Gud göre mig det och det, om du icke skall blifva härhöfvitsman för mig, så länge du lefver, i Joabs stad.

14 Hagi Juda nagara Deviti'ma hiankemo zamagu'a zamazeri rukrehe hige'za, Devitina kea atrente'za, kagrane maka sondia vahekane ete Jerusalemi eho.

Och han bevekte alla Juda mäns hjerta, såsom ens mans; och de sände till Konungen: Kom igen, du och alle dine tjenare.

15 Hagi Deviti'a Jerusalemi enaku Jodani tinte ne-ege'za Juda vahe'mo'za Gilgali kumate ome tutagiha hu'za azahu'za avre'za Jodani tina eme takahe'za enaku vu'naze.

Så kom då Konungen igen. Och som han kom till Jordan, voro Juda män komne till Gilgal, till att draga neder emot Konungen, att de skulle föra Konungen öfver Jordan.

16 Hagi Gera nemofo Simei'a Benzameni nagapinti nekino Devitima eme negeno'a, mago'a Juda naga'ene kini ne' Devitintega ame hu'za urami'naze.

Och Simei, Gera son, Jemini sons, som i Bahurim bodde, hastade sig, och drog neder med Juda män emot Konung David.

17 Hagi Simei enena rama'a Benzameni nagapinti ne urami'naze. Hagi anampina Siba'a Soli eri'za ne-ene 15ni'a ne' mofavre zaga'ane, 20'a eri'za vahe'ane vu'naze. Hagi kini nemofo avuga ame hu'za Jodani tina takahe'za vu'naze.

Och med honom voro tusende män af BenJamin; desslikes ock Ziba, den tjenaren af Sauls hus, med hans femton söner, och tjugu tjenare, och de skyndade sig öfver Jordan;

18 Hagi tina takahe'za vute ete hu'za Deviti nagara zamaza hugantu atre'naze. Hagi kini ne'mo'ma tima takaheno kantu kazigama vu'zama nehigeno'a, Gera nemofo Simei'a agafi eme kepri hu'ne.

Och beredde färjona för Konungenom, att de skulle föra Konungens tjenare öfver, och göra det honom till vilja var. Och Simei, Gera son, föll neder för Konungen, då han for öfver Jordan;

19 Hagi Simei'a Devitina amanage huno asmi'ne, Jerusalemi kuma'ma atrenka nevanke'na hu'noa zankura nagra nasunku huanki ramoka, ana hazenkeni'a atrenanto.

Och sade till Konungen: Min Herre, tillräkna mig icke den missgerning, och kom icke ihåg, att din tjenare förtörnade dig den dagen, då min herre Konungen gick utu Jerusalem, och Konungen lägge ett icke på hjertat;

20 Hagi antahio, nagra kefo navu'nava hu'na kumi hu'noe. E'ina hu'negu mika Josefe nagapintira nagra egota hu'na eme hufrufra hugantoe.

Ty din tjenare känner, att jag syndat hafver. Och si, jag är i dag den förste kommen utaf Josephs hus, att jag skulle draga neder emot min herra Konungen.

21 Hagi Zerua nemofo Abisai'a amanage huno hu'ne, Nahigenka Anumzamo'ma huhamprinte'nea ra nera huhavizana hu'nane? Hagi Simeiga frigahane. Na'ankure Ra Anumzamo'ma huhampri'nea kini nera huhaviza hunte'nane.

Men Abisai, ZeruJa son, svarade, och sade: Och skulle icke Simei derföre dö, som bannade Herrans smorda?

22 Higeno Deviti'a Abisaikiznine Joapukiznia amanage huno kenona hu'ne, ama tanagri' zana omne'ne. Hagi na'a higeta nagrira kehara hunenanta'e? Ama'na kna vahe ahefri kna omaneneanki, muse hukna me'ne. Na'ankure nagra menina Israeli vahe kini mani'noanki, mago vahera zamahe ofrigahaze.

David sade: Hvad hafver jag beställa med eder, I ZeruJa barn, att I viljen i dag varda mig till Satan? Skulle i dag någor dö i Israel? Menar du att jag icke vet, att jag i dag är vorden Konung öfver Israel?

23 Hagi Deviti'a rukarehe huno Simeina anage huno asami'ne, onkahegahue.

Och Konungen sade till Simei: Du skall icke dö; och Konungen svor honom.

24 Hagi Soli negeho Mefiboseti'a, Deviti kenaku urami'ne. Hagi Deviti'ma Jerusalemima atreno viregatira Mefiboseti'a agia sese osuno, kukena'a sese osuno, agi'zokara ohareno atregeno me'ne.

Kom också MephiBoseth, Sauls son, neder emot Konungen, och hade intet ryktat sina fötter, eller sitt skägg, eller tvagit sin kläder, ifrå den dagen Konungen bortgången var, intill den dagen då han kom med frid.

25 Hagi Mefiboseti'ma kini ne'ma eme tutagiha huntegeno'a, kini ne'mo agenoka huno, Kagra nahigenka nagranena ovu'nane?

Då han nu till Jerusalem kom, till att möta Konungenom, sade Konungen till honom: Hvi for du icke med mig, MephiBoseth?

26 Higeno agra kenona huno, ranimoka kagra antahi'nane, nagria nagiamo'a haviza hu'ne. Hagi Jerusalema atrenka vana zupa donkini'a azeri retro hunantenke'na va'neno hu'na eri'za vaheni'gu huana, anara osu'za renavatga hu'naze.

Och han sade: Min herre Konung, min tjenare gjorde orätt emot mig; ty din tjenare tänkte: Jag vill sadla en åsna, och stiga deruppå, och rida till min herra Konungen; förty din tjenare är ofärdig.

27 Hagi Siba'a natreno vuno kagrira havige ome kasamino, nagrira nazeri haviza hu'ne. Hianagi nagra antahi'noe, kagra Ra Anumzamofo ankero vahe kna hunananki, nazano kagri'ma kavesi'nea zana amne hunanto.

Dertill hafver han ock beklagat din tjenare för min herra Konungenom; men min herre Konungen är såsom en Guds Ängel, och må göra hvad honom täckes.

28 Hagi kagra nenfa nagara maka tahe frintesine. Hianagi kagra nagrane ne'zana eme no hunka hanke'na, kagrane ne'zana ne'noe. Hagi ranimoka na'ante mago'a zankura kagrira kantahige'na erigahue.

Ty allt mins faders hus hafver icke varit utan till döden skyldigt för minom herra Konungenom; så hafver du dock satt din tjenare ibland dem, som äta öfver ditt bord; hvad rätt hafver jag mer, eller hvad kan jag mer ropa till Konungen?

29 Hagi Deviti'a ana kemofo nona'a huno, Hago rama'a keaga hananki tagano. Soli mopa kagrane Siba'ene amu'nompinti refko huta erigaha'e.

Konungen sade till honom: Hvad talar du mer härom? Jag hafver sagt det, du och Ziba skifter åkren med hvarannan.

30 Hagi Mefiboseti'a ana kemofo nona'a amanage hu'ne, Agrake Siba'a ana maka'zana erino. Hagi kagrama mago hazenkema e'orinka knare'ma hunka kumate'ma anazankura nagra muse hue.

MephiBoseth sade till Konungen: Han må tagan allsamman, efter min herre Konungen med frid hemkommen är.

31 Hagi Bazilai'a Gileati kazigati ne'kino Rogerimi kumateti Devitina kenaku eramino Jodani tinte eme tutagiha hunteno, kegava hunteno vu'ne.

Och Barsillai, den Gileaditen, kom neder ifrå Roglim, och for öfver Jordan för Konungen, på det han skulle ledsaga honom öfver Jordan.

32 Hianagi Bazilai'a 80'a kafu huno ozafare'ne. Hagi agra feno nekino Deviti'ma Mahanamima umanigeno'a, kva hunteno upa'ma hia zana aza hu'ne. Na'ankure agra tusi'a feno ne' mani'negu anara hu'ne.

Och Barsillai var fast gammal, väl åttatio år; han hade försörjt Konungen, medan han var i Mahanaim; ty han var en ganska väldig man.

33 Anama higeno'a Deviti'a amanage huno Bazilaina asmi'ne, Tina takahenka nagrane Jerusalemi vananke'na, ome kegava hugantegahue.

Och Konungen sade till Barsillai: Du skall draga fram med mig; jag vill försörja dig med mig i Jerusalem.

34 Hagi Bazilai'a kenona huno, ramoka, nagra na'ante Jerusalemia vugahue? Nagra ozafa re'noanki'na za'za kna ama mopafina omanigahue.

Men Barsillai sade till Konungen: Hvad är det jag ännu hafver till att lefva, att jag ännu skulle draga upp med Konungenom till Jerusalem?

35 Hagi nagra 80'a zagekafu hugeno, navufgamo'a so'e osu'ne. Hagi kave'ma nene'na e'iza nenoe hu'na haga'a nontahue. Hagi zagamema hu vahe'mo'zama zagamema nehazage'na, nagra antahi so'e nosue. Hagi kini ne'moka nagra eri'za vahekamo'na na'ante kna kamigahue.

Jag är i dag åttatio år gammal; huru skulle jag känna hvad godt eller ondt är? Eller smaka hvad jag äter eller dricker? Eller höra hvad de sångare eller sångerskor sjunga? Hvi skulle din tjenare ytterligare besvära min herra Konungen?

36 Kini ne'moka kagrane Jodani tina takahe'na vugahuanagi, za'za kana ovugahuanki, kagra mago knare kavukva zana huonanto.

Din tjenare skall något litet fara med Konungenom öfver Jordan; hvi skulle Konungen göra mig en sådana vedergällning?

37 Hagi natrege'na ete nagra kuma'nirega vu'na ufri'nena, nenrera nenfa matipi ome asenanteho. Hagi ama'ne eri'za neka'a Kimhamu'a, atregeno kagrane tina takaheno vinkenka nazano nagri'ma hunante'naku'ma hanana zana, agri ome hunto.

Låt din tjenare vända om igen, att jag må dö i minom stad, och varda begrafven i mins faders och mine moders grift. Si, der är din tjenare Chimham, den låt draga öfver med min herra Konungen; och gör honom hvad dig täckes.

38 Hagi Deviti'a kenona huno, Nagra Kimhamu'na avrenugeno Jodani tina takaheno nevanige'na, kagri'ma kavesinia zana amne huntegahue.

Konungen sade: Chimham skall draga öfver med mig, och jag vill göra honom hvad dig är till vilja; och allt det du bedes af mig, det vill jag göra dig.

39 Hagi mika vahe'mo'za Jodani tina takahe'za kantu kaziga vazageno'a Deviti'a Basilaina antako hunenteno asomu ke huntetegeno, ete kuma'arega vu'ne.

Och då allt folket var kommet öfver Jordan, och Konungen desslikes, kysste Konungen Barsillai, och välsignade honom; och han vände om igen till sitt rum.

40 Hagi Deviti'a Kimhamu'na avreno ete ti takaheno Gilgali nevige'za, mago'a Israeli vahe'ene sondia vahe'mo'za avega hu'za vu'naze.

Och Konungen drog öfver till Gilgal, och Chimham for med honom; och allt Juda folk hade fört Konungen öfver; men Israels folk var icke utan hälften der.

41 Hagi Israeli vahe'mo'za Devitinte e'za amanage hu'naze, nahige'za Juda tafuhe'za katrazagenka, kagra'ene nagaka'anena Jodani tina takaheta neaze?

Och si, då kommo alle Israels män till Konungen, och sade till honom: Hvi hafva våre bröder, Juda män, stulit dig, och hafva fört Konungen och hans hus öfver Jordan, och alla Davids män med honom?

42 Hige'za Juda vahe'mo'za Israeli vahe'mokizmi ke nona'a hu'za, tamagria nahigeno tamasia nevazie? Tagra rankini nemofona, agri naga mani'none. Hianagi tagrira kini nemo'a mago zana amnea tamigeta nononkeno mago'zana amnea ontami'ne.

Då svarade de af Juda dem af Israel: Konungen är oss när åkommen; hvi ären I der vrede före? Menen I, att vi af Konungenom kost och skänker fått hafve?

43 Anante Israeli vahe'mo'za Juda vahe'mokizmi kenona hu'za, Tagra rama'a tamagrira tamagatereta 10ni'a naga nofi mani'nonankita, tagra rama'aza Devitimpintira erigahune. Hagi na'a hu'negeta e'inahu knara hunerantaze? Hagi tagra ese'zana ama kini nera ome avreta e'none. Hianagi Juda naga'mo'za mago'ane hanaveti'za Israeli nagara kehara rezamante'naze.

Så svarade då de af Israel dem af Juda, och sade: Vi hafve tio sinom mer, med Konungenom, med David också, än I; hvi hafver du då så ringa aktat mig, att vi icke måtte hafva varit de förste, till att hemta vår Konung? Men de af Juda talade hårdare, än de män af Israel.