2 Kva 9
1 Hagi mago zupa Elisa'a, kasnampa vahepinti mago kasefa ne' kehigeno egeno amanage huno asami'ne, Kenaka'a eritupa hunka nemasinka, ama masave tafena erinka Ramot-Giliati rankumate vuo.
Elisa kallade en af de Propheters söner, och sade till honom: Gjorda dina länder, och tag denna oljokrukona med dig, och gack till Ramoth i Gilead.
2 Hanki kagra Ramot-Giliati vute'nunka, Nimsi negeho, Jehosafati nemofo Jehuna, ome hakenka erifore huo. Anama hute'nunka, naga'anema mani'nesifintira agri'ake avrenka noma hunaragintepinka vuo.
Och då du kommer dit, får du der se Jehu, Josaphats son, Nimsi sons, och gack in, och bed honom stå upp ibland sina bröder, och haf honom in uti den innersta kammaren;
3 Hanki anante ama ana maseve tafena erinka asenifi neraginka amanage huo, Ra Anumzamo'a amanage huno hu'ne, Menina Israeli kini manio huno huhampri negante. Anama hutenka kafana eri anaginetrenka atiraminka ame hunka kagarenka fro!
Och tag oljokrukona, och gjut den ut på hans hufvud, och säg: Detta säger Herren: Jag hafver smort dig till Konung öfver Israel. Och du skall låta upp dörrena, och fly, och icke förtöfva.
4 Hanki ana kasefa kasnampa ne'mo'a, otino Ramot Giliati rankumate vu'ne.
Och Prophet ens tjenare, den unge mannen, gick åstad till Ramoth i Gilead.
5 Hagi anante'ma uhanatino'ma keana, sondia vahete ugagota hu'naza kva mani'neza keaga nehazageno ome nezmageno anage hu'ne, Ugagotama hu'nana nera kagritega mago naneke eri'na neoe. Higeno'a Jehu'a otino anage hune, izanku nehane, higeno ugagotama hu'nana sondia ne'moka kagriku nehue.
Och då han inkom, si, då såto der höfvitsmännerna för hären. Och han sade: Höfvitsman, jag hafver något säga dig. Jehu sade: Hvilkom af oss alla? Han sade: Dig, höfvitsman.
6 Higeno Jehu'a anante otino nompinka umrerino umanitegeno, anante ana kasefa kasnampa ne'mo'a Jehu asenifi masavena taginenteno amanage hu'ne, Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo amanage huno hu'ne, Nagri vahe Israeli naga'mokizmi kini maniogu menina huhampri negantoe hie.
Då stod han upp, och gick in; men han göt oljona på hans hufvud, och sade till honom: Detta säger Herren Israels Gud: Jag hafver smort dig till Konung öfver Herrans folk Israel;
7 Hanki kva neka'a Ahapu nagara maka zamahe vagaro. E'inama hananana, Jesebeli'ma ko'ma Nagri kasnampa vahe'ene eri'za vahe'ma zamahe fri'nea kora kumitera, Nagra nona huzmantegahue.
Och du skall slå dins herras Achabs hus, att jag skall hämnas mina tjenares Propheternas blod, och alla Herrans tjenares lod, utur Isebels hand;
8 Hagi Ahapu nagapina, maka kazokzo vene'nene amne vene'neramine mofavreraminena Nagra maka zamahe fanene ha'nena Israeli vahepina zamagia omanegahie.
Så att hela Achabs hus skall förgås; och jag skall af Achab utrota den som på väggena pissar, och den innelyckta, och den igenlefda i Israel;
9 Hanki Nebati nemofo Jeroboamu naga'ene, Ahija nemofo Basa naga'ma ko'ma zamahe fananema hu'noaza hu'na, Ahapu naga nofira zamahe fananene hugahue.
Och skall göra Achabs hus, såsom Jerobeams hus, Nebats sons, och såsom Baesa hus, Ahia sons;
10 Hanki Jesebeli'a Jezrili kaziga mopafi fri'nenige'za kramo'za avufga'a negahazanki, mago'mo'e huno avufga'a erino aseontegahie huno Ra Anumzamo'a hie. Anagema huteno'a, ana kasnampa ne'mo'a kafana eri anaginetreno atiramino agareno fre'ne.
Och hundar skola uppäta Isebel på åkren i Jisreel; och ingen skall begrafva henne. Och han lät upp dörrena, och flydde.
11 Anante Jehu'a atiramino mago'a eri'za vahe'ma mani'nare vige'za antahige'za, Mago'aza fore hu'nefi? E'i neginagi ne'mo'a na'ane huno eme kasami'ne. Anage hazageno Jehu'a huno, E'inahu vahera havige havage hantage vahekita ko tamagra keta antahita hu'naze.
Och då Jehu gick ut till sins herras tjenare, sade de till honom: Går det allt väl till? Hvar efter är denne rasaren kommen till dig? Han sade till dem: I kännen dock mannen väl, och hvad han säger.
12 Hige'za zamagra hu'za, Reravatga osunka tamage hunka tasamio hu'naze. Anagema hazageno'a Ra Anumzamo'a nagrikura Israeli vahe'mokizmi kini ne' manio huno huhampri nante'ne huno Jehu'a hu'ne.
De sade: Det är icke sant, säg du oss det. Han sade: Så och så hafver han talat med mig, och sagt: Detta säger Herren, jag hafver smort dig till. Konung öfver Israel.
13 Hanki anama hiankema ana eri'za vahe'mo'ma nentahi'za, ame hu'za zaza kukanazamia hate'za, nonteti'ma agiama renoma atiramisirera tafe hu'za erami'naze. Anama hute'za ufe eri'za nere'za anage hu'naze, menina Jehu'a kini fore hie.
Då hastade de sig, och hvar och en tog sin kläder, och lade under honom invid säjaren, och blåste med basuner, och sade: Jehu är Konung vorden.
14 Anama hutazageno Nimsi negeho Jehosafati nemofo Jehu'a Joramuma ahefrisia naneke retro hu'ne. Hagi ana knafina Joramu'ene maka Israeli sondia vahe'mo'za Siria kini ne' Hazaeli'a Ramot-Giliati kumate ha' eme hu'nezmantege'za kegava hu'za mani'naze.
Alltså gjorde Jehu, Josaphats son, Nimsi sons, ett förbund emot Joram; men Joram låg för Ramoth i Gilead med hela Israel, emot Hasael, Konungen i Syrien.
15 Hianagi kini ne' Joramu'a ete Jesrili vuno, Siria kini ne' Hazaeli naga'ane ha'ma nehigeno kevema ahe'naza namumo'ma teganinigu umani'ne. Hagi anama nehigeno'a Jehu'a Ramot-Giliati kumate mani'neno eri'za vahe'a amanage huno zamasami'ne, Nagriku'ma kini manino kegava hurantesie hutama antahisuta, mago'mo'e huno ama kumapintira atreno Jesrilia vuno Joramuna ama anazamofo agenkea ome osamino.
Men Konung Joram var igenkommen, till att låta sig läka i Jisreel, af de sår som de Syrer honom slagit hade, då han stridde med Hasael, Konungenom i Syrien. Och Jehu sade: Är det så eder i sinnet, så skall ingen slippa utaf staden, att han går bort, och bådar det i Jisreel.
16 Anagema huteno'a, Jehu'a karisi'afi marerino Jesrili vu'ne. Na'ankure Joramuna kevema ahe'naza namumo'a tegani onte'negeno maseno mani'negeno, Juda kini ne' Ahazia'a vuno ome negegeke mani'nakeno anantega vu'ne.
Och han for upp, och drog till Jisreel; förty Joram låg der. Så var Ahasia, Juda Konung, nederdragen till att bese Joram.
17 Hanki kuma'ma kegava nehia ne'mo'a, Jesrili kuma have keginamofo agofetu mani'neno, Jehu naga neazageno nezmageno rankumapima mani'naza vahera anage huno kezatizamine, Ha' vahe neazage'na nezamagoe. Higeno ana kema Joramu'ma nentahino'a, mago vahe hunteno, ame hunka mago hosi afu erinka vunka, ana vahe'ma ome zamagenunka amne neazafi ha' eritma neaze? hunka ome zamantahigo.
Men väktaren, som på tornet i Jisreel stod, fick se Jehu hop komma, och sade: Jag ser en hop. Då sade Joram: Tag en vagn, och sänd emot dem, och säg: Är allt fridsamt?
18 Anage hutegeno, mago sondia ne'mo hosi afu agumpi mani'neno ame huno vuno ome nezamageno, Jehuna amanage huno asmi'ne, kini ne'mo'a huno ha' erinka neampi krimpa frune neane huno hu'ne. Anagema nehiana Jehu'a asmino, Rimpa fruma huno mani'zana kagriza omne'neanki tamefi eramage antenka eno, higeno kuma'ma kegava hu'nea ne'mo'a keama kinimo'ma huntegeno'ma via ne'mo'a ko uhanati'neanagi, eteno omegeno anankea kini nera asmino, Hago kema erinoma via ne'mo'a uhanatianagi ete nome.
Och foromannen for emot honom, och sade: Detta säger Konungen: Är allt fridsamt? Jehu sade: Hvad kommer friden dig vid? Far här bakefter mig. Väktaren förkunnade, och sade: Bådet är kommet till dem, och kommer intet igen.
19 Higeno anante kini ne'mo'a ru'ene mago sondia ne' huntegeno hosi afu agumpi manino vuno, Jehu nagara ome nezamageno anage hu'ne, Kini ne'mo'a huno tamagra ha' eritma neazafi tamarimpa frune neaze hu'ne. Anagema nehiana Jehu'a asmino, Rimpa fruma huno mani'zana kagriza omne'neanki tamefi eramage antenka eno.
Då sände han en annan foroman. Då han kom till dem, sade han: Detta säger Konungen: Är allt fridsamt? Jehu sade: Hvad kommer friden dig vid? Far här bakefter mig.
20 Hagi anante kuma'ma kvama hu'nea ne'mo'a kini nera asamino, Henkama huntana ne'mo'a ana vahetera uhanati'neanagi, ete rukrahera huno nome. Hagi egote'noma ne-ege'na koa ne'mo'a Nimsi nemofo Jehu'ma nehiaza huno tusi avunenteno karisia erino ne-e.
Det förkunnade väktaren, och sade: Han är kommen till dem, och kommer intet igen; och det är ett körande, såsom Jehu körande, Nimsi sons; ty han körer lika som han vore rasande.
21 Higeno anante kini ne' Joramu'a huno, Hosi afu'ene karisinena retro hunanteho, hige'za retro huntazageno, ana karisifi marerigeno ana zanke huno kini ne' Ahazia'a agranena mago karisifi marerige'ne, Jehu kenaku vu'na'e. Hanki zanagra vuke Jesriliti ne' Naboti mopa tava'onte Jehuna ome ke'na'e.
Då sade Joram: Sätter före. Och de satte före hans vagn. Och de drogo ut, Joram, Israels Konung, och Ahasia, Juda Konung, hvardera på sin vagn, att de skulle komma emot honom. Och de råkade honom på Naboths åker, den Jisreelitens.
22 Hanki anante Joramu'a Jehuna negeno, amanage huno antahige'ne, Karimpa frune neampi kea huo. Anagema higeno'a Jehu'a ke nona'a huno, negrera Jesebeli'ma hige'zama havi anumzante mono'ma hunte'naza avu'avazamo'ene, avu'atagazama hihoma hige'zama hu'naza avu'ava'mo'a ome rama nehiana, nankna hu'na narimpa frunena esue hu'ne.
Och då Joram såg Jehu, sade han: Jehu, är allt fridsamt? Han sade: Hvad, frid? Dine moders Isebels horeri och trolldom hafver icke ännu ända.
23 Anante Joramu'ma ana kema nentahino'a, karisi'a azeri rukrahe huno nevuno, Ahaziankura ranke huno, Ama ne'mo'a nagri nami'mi huno nahenaku ne-eanki kagranena fro.
Då vände Joram sina hand om, och flydde, och sade till Ahasia: Här är förräderi, Ahasia.
24 Anagema nehiana Jehu'a otino keve'a eri krino Joramuna ruga raga azo'na amunompi amagenafi ahegeno, ana kevemo'a tumo'a azerigeno, karisi'afi evuramino fri'ne.
Men Jehu fattade bågan, och sköt Joram emellan härderna, så att pilen gick ut igenom hjertat, och han föll uti sin vagn.
25 Hanki anante Jehu'a tva'oma'are nemania eri'za ne'a Bitkarina asmino, Joramuna erisga hunka Jesriliti ne' Naboti mopama me'nefi ome asagafetro hu'ne. Na'ankure kagranema karisiti'afima mani'neta nefa Ahapu enema neonkeno, Ra Anumzamo'ma Ahapunte'ma fore'ma haniazankuma kasnampa ke'ma hunte'nea nanekegu kagesa antahio.
Och Jehu sade till höfvitsmannen Bidkar: Tag och kasta honom uppå åkrastycket, Naboths den Jisreelitens; förty jag kommer ihåg, att du med mig forom efter hans fader på enom vagn, att Herren lade denna tungan uppå honom.
26 Hagi Ra Anumzamo'ma Ahapunku huno, kagra hanke'za Nabotine mofavre'amokizmi korana okina eri tagi atre'naze. E'ina hu'negu, anazamofo nona'a Naboti mopa fatgofi nona hugahue. Hu'negu Ra Anumzamo'ma hu'nea kante antenka Joramu avufga erisga hunka Naboti mopafi omeri atro.
Hvad gäller, sade Herren, jag skall vedergälla dig på denna åkren Naboths blod, och hans söners blod, det jag i går såg. Så tag honom nu, och kasta honom på åkren, efter Herrans ord.
27 Hanki Juda kini ne' Ahazia'a, Joramu'ma friaza negeno, Bet Hagani rankumategama vu'nea karanka koro freno vu'ne. Anama nehigeno'a Jehu'a amage rotago huno nevuno, sondia vahe'agu huno, agri'enena kevea aheho, hige'za sondia vahe'mo'za rotago hu'za Guri agonarega Ibleami kuma tva'ontega karisi'afi mani'neno koro freno nevige'za, kevea ome ahe'naze. Ana hazageno Ahazia'a koro freno vuno, Megido rankumate vuteno anantega fri'ne.
Då Ahasia, Juda Konung, det såg, flydde han på den vägen till örtagårdshuset; men Jehu jagade efter honom, och böd desslikes slå honom på vagnenom in mot Gur, som ligger vid Jibleam; och han flydde till Megiddo, och blef der död.
28 Ana hige'za Ahazia avufga, eri'za vahe'amo'za karisifi erinte'za Jerusalemi vu'za agehe'ima asenezmantazafi, Deviti rankumapi ome asente'naze.
Och hans tjenare läto föra honom till Jerusalem; och begrofvo honom i hans graf med sina fäder uti Davids, stad.
29 Hanki Ahapu nemofo Joramu'ma, 11ni'a kafuma kinima nemanigeno, Ahazia'a Juda vahe kinia efore hu'ne.
Men Ahasia regerade öfver Juda i ellofte årena Jorams, Achabs sons.
30 Hagi anante Jehu'a Jesrili kumate e'ne. Higeno Jehu'ma ne-e kema Jesebeli'a nentahino, avurera konaririza freno erikaruvi hunenteno, azokatera avasase nehuno, mani'nea nomofo zaho eri kanteti kefenkamuteno ke'ne.
Och då Jehu kom till Jisreel, och Isebel det fick veta, färgade hon sitt ansigte, och beprydde sitt hufvud, och såg ut genom fenstret.
31 Kehenkamuteno keana Jehu'a rankuma'mofo kafante efregeno, Jesebeli'a amanage hu'ne, Zimri, kva vahe'ka'a ahe fri ne' mani'nananki, karimpa frune neano?
Och då Jehu kom in igenom porten, sade hon: Är det Simri väl afgånget, som drap sin herra?
32 Higeno Jehu'a nentahino, kesga huno ana nomofo zaho'ma eri kante negeno amanage hu'ne, Iza nagri kaziga mani'ne huno kezati'ne. Anagema hige'za zmagonknazama hari'naza vahe'ma ana nompima eri'zama eneri'za vahe'mo'za e'za ke fenkate'za Jehuna ke'naze.
Och han hof sitt ansigte upp till fenstret, och sade: Ho är här när mig? Då vände sig två eller tre kamererare till honom.
33 Anama hazageno'a Jehu'a zamasamino, ana ara azeri atrenkeno eramino, hige'za azerite'za atrageno erami'ne. Ana higeno Jehu'a hosi afutamine karisine erino ana ara rehapati atregeno, hosi afutamire'ene kuma'mofo have keginarega koramo'a tusiza hu'ne.
Han sade: Störter henne utföre. Och de störte henne utföre, så att väggen och hästarna vordo stänkte med hennes blod; och hon vardt förtrampad.
34 Anama huteno Jehu'a kini ne'mofo nompi umarerino ne'zane tinena neteno, vahetamina huzmanteno, amama Anumzamo'ma azeri havizama higeno fria ara erita ome asenteho. Na'ankure agra kini ne'mofo mofa mani'negu anara hugahaze.
Och då han var inkommen, och hade ätit och druckit, sade han: Beser dock den förbannada, och begrafver henne; ty hon är en Konungs dotter.
35 Hianagi ana vahe'mo'zama vu'za ome kazana, mago'a avufga onke'nazanki, aseni zaferinane tare agiane azane me'nege'za ke'naze.
Då de nu gingo bort till att begrafva henne, funno de intet af henne, utan hufvudskallen och fötterna och flata händerna;
36 Hagi ana ome kete'za e'za Jehuna eme asamizageno, Jehu'a amanage hu'ne, Ra Anumzamo'a eri'za vahe'a Tisbeti ne' Elaija agipi huvazino amanage hu'ne, Jesebeli'a Jesrili kumapi fri'nigeno, kramo'za eri hantage'za avufga'a negahaze hu'ne.
Och kommo igen, och sade honom det. Han sade: Detta är nu det, som Herren genom sin tjenare Elia, den Thisbiten, talade, och sade: På Jisreels åker skola hundar äta Isebels kött.
37 Anama nehazageno anitraga tragoma hutresaza zamavufaga'amo'a, rifamo'ma hiaza huno Jesrili mopafina me'nenige'za kegahazanagi e'i Jesebeli avufage hu'za ke'amara osugahaze huno Ra Anumzamo'ma hu'nea kemo nena raga efore hu'ne.
Alltså vardt Isebels as såsom en träck på markene uppå Jisreels åker, så att man intet säga kunde: Detta är Isebel.
