< 2 Kva 18 >
1 Hagi Ela ne'mofo Hosea'ma Israeli vahe kinima 3'a kafuma nemanigeno'a, Ahasi nemofo Hezekai'a agafa huno Juda vahe kinia fore huno mani'ne.
La troisième année d'Osée, fils d'Éla, roi d'Israël, Ézéchias, fils d'Achaz, roi de Juda, commença à régner.
2 Hagi Hezekaiana kafu'amo'a 25fu nehigeno kinia fore huteno, 29ni'a kafufi Jerusalemia kinia mani'neno kegava hu'ne. Nerera agi'a Abijakino Zekaraia mofa mani'ne.
Il avait vingt-cinq ans lorsqu'il devint roi, et il régna vingt-neuf ans à Jérusalem. Le nom de sa mère était Abi, fille de Zacharie.
3 Hagi Negeho ne' Deviti'ma hu'neaza huno Hezekaia Ra Anumzamofo avurera maka fatgo avu'avaza hu'ne.
Il fit ce qui est droit aux yeux de l'Éternel, selon tout ce qu'avait fait David, son père.
4 Hagi havi anumzante'ma mono'ma hunentaza kumatmina Hezekai'a eri haviza hunetreno havema asente'nezama mono'ma nehaza havea ru tamana hunetreno, Asera havi anumzamofo amema'ama zafare'ma antre'za tro'ma hunte'nazana rukafri atre'ne. Ana nehuno Mosese'ma bronsireti osifavema tro'ma huntenege'za, Nehustani'ema nehaza osifavere'ma mnanentake zantamina kre mna nevu'za mono'ma hunentaza zana erino ru tamanahu osi osi hutre'ne.
Il fit disparaître les hauts lieux, brisa les colonnes et abattit l'ashère. Il brisa aussi le serpent d'airain que Moïse avait fait, parce qu'en ce temps-là les enfants d'Israël lui offraient de l'encens, et il l'appela Nehushtan.
5 Hezekai'a Israeli vahe Ra Anumzantera hanavetino amentintia hu'ne. Hagi ko'ma Juda vahe kinima mani'za e'naza kini vahe'ene, agriteti'ma henkama fore'ma hu'naza kini vahepintira magore hu'za agrikna kinia forera osu'naze.
Il se confia en Yahvé, le Dieu d'Israël, de sorte qu'après lui il n'y eut personne comme lui parmi tous les rois de Juda et parmi ceux qui l'ont précédé.
6 Agra Ra Anumzamofona maka kna azeri antrako nehuno, amefira huomi'ne. Ana nehuno Ra Anumzamo'ma Mosesema ami'nea kasegea amage ante'ne.
Car il s'est joint à l'Éternel. Il ne s'est pas écarté de sa suite, mais il a gardé ses commandements, que l'Éternel avait prescrits à Moïse.
7 Anama higeno'a Ra Anumzamo'a Hezekai'ene mani'negeno, maka'zama agrama hiazamo'a knare'zanke hu'ne. Hagi Asiria kinimofo kema antahino agri agoragama mani'neno eri'zama'ama erinte'zankura aveosi'ne.
L'Éternel était avec lui. Partout où il allait, il prospérait. Il se révolta contre le roi d'Assyrie et ne le servit pas.
8 Hagi ne'onse kumapine hankave keginama hu'naza ranra kumapima nemaniza Filistia vahera ogantu Gaza rankumateti agafa huteno, ana kuma tva'onte'ma me'nea ne'onse kumapima nemaniza vahera, Hezekaia'a ana maka hara huzmagatere'ne.
Il frappa les Philistins jusqu'à Gaza et son territoire, depuis la tour des gardes jusqu'à la ville fortifiée.
9 Hagi Hezekai'ama kinima manino egeno 4ma hia kafurera, Ela nemofo Hosea'ma Israeli kinima mani'neana kafu'amo'a 7ni hu'ne. Ana kafufina Asiria kini ne' Salmaneseli'a sondia vahezaga'ane eno ha'huzmante'naku Sameria kumara eme avazagi kagi'ne.
La quatrième année du roi Ézéchias, qui était la septième année d'Osée, fils d'Éla, roi d'Israël, Shalmaneser, roi d'Assyrie, monta contre Samarie et l'assiégea.
10 Hagi Asiria vahe'mo'za Sameria rankumara avazagikagiza hara hume nevazageno 3'a kafu evutege'za, ana kumara hara huzmagatere'za eri'naze. Higeno ama ana kafumo'a Hezekaima kinima manino e'nea kafua 6si higeno, Hosea'ma kinima manino'ma e'nea kafua 9ni hu'ne.
Au bout de trois ans, ils la prirent. La sixième année d'Ézéchias, qui était la neuvième année d'Osée, roi d'Israël, Samarie fut prise.
11 Anama huteno Asiria kini ne'mo'a Israeli vahera zamavareno Asiria vuno, mago'a ome zamatrege'za Hala kumate nemanizageno, mago'a Habori ti tvaonte Gosani kaziga nemanizageno, mago'a Midia vahe'ma nemaniza ranra kumatmimpi zamatrege'za mani'naze.
Le roi d'Assyrie emmena Israël en Assyrie et le mit à Hala, sur le Habor, le fleuve de Gozan, et dans les villes des Mèdes,
12 Na'ankure ana maka knazama Israeli vahete'ma fore hu'neana, zamagra Ra Anumzana Anumza zamimofo nanekea amage nonte'za, Ra Anumzamo'ma zamagranema erihagerafi huvempa kema hu'neana rutagre'za, Ra Anumzamofo eri'za ne' Mosese'ma zami'nea kasegenena zamefi huminagu, anara hu'naze.
parce qu'ils n'avaient pas écouté la voix de Yahvé, leur Dieu, mais qu'ils avaient transgressé son alliance, tout ce que Moïse, serviteur de Yahvé, avait ordonné, et qu'ils n'avaient pas voulu l'écouter ni le mettre en pratique.
13 Hagi Hezekaia'ma Juda vahe kinima mani'negeno 14nima hia kafufina, Asiria kini ne' Senakeripi'a Juda vahera eme hahuzmanteno ana maka ranra kuma'ma hankave keginama hu'naza kumatmina erivagare'ne.
Or, la quatorzième année du roi Ézéchias, Sennacherib, roi d'Assyrie, monta contre toutes les villes fortes de Juda et les prit.
14 Hagi Asiria kini ne' Senakeripi'ma Lakisi kumate'ma mani'negeno'a, Juda kini ne' Hezekai'a amanage huno kea atrentegeno vu'ne, Nagra hazenke hu'noe. E'ina hu'negu kagra natrenka rukrahe hunka vuo. Anama hnanke'na nagra nazano mizasenantoma hunka hanana zana amne kamigahue. Higeno Asiria kini ne'mo'a Hezekaiankura asamino, silva zagoa kna'amo'a 11tausen kilo hu'nesia nenaminka, golia kna'amo'a 1tausen kilonaza hu'nenia namigahane huno hunte'ne.
Ézéchias, roi de Juda, envoya au roi d'Assyrie, à Lakis, pour lui dire: « Je t'ai offensé. Retire-toi de moi. Ce que tu m'as imposé, je le supporterai. » Le roi d'Assyrie donna à Ézéchias, roi de Juda, trois cents talents d'argent et trente talents d'or.
15 Hagi anagema higeno'a, Ra Anumzamofo mono nompima silva zagoma me'neama'ane, kini ne'mofo nompima zagoma nentafima silva zagoma me'neama'a ana maka Hezekaia'a erivagareno ami'ne.
Ézéchias lui donna tout l'argent qui se trouvait dans la maison de l'Éternel et dans les trésors de la maison du roi.
16 Hagi Ra Anumzamofo mono nomofo kafaraminte'ene kafa zafare'ma, Hezekaia'ma anoma vazinte'nea golinena ana zupa, agra'a maka kanopevareno Asiria kini nera ami'ne.
En ce temps-là, Ézéchias, roi de Juda, enleva l'or des portes du temple de l'Éternel et des piliers qu'il avait recouverts, et le donna au roi d'Assyrie.
17 Hagi Asiria kini ne'ma Lakisi kumate'ma mani'neno, sondia vahete'ma ugagota hu'naza 3'a kva vahera huzmantege'za, tusi sondia vahe'zagane Hezekai'ma Jerusalemi mani'nerega vu'naze. Hagi ana vahe'mo'za Jerusalemi uhanatite'za, anaga kazigama me'nea tirutegati'ma kerima ase'za tima avre'za Jerusalemi kumapima urami'nazare vu'za ana tvaonte umani'naze. Ana tima avre'naza kerimo'a tavravere'ma penima fre'za tro'ma nehaza kumategama vu'nea kamofo tvaonte me'ne.
Le roi d'Assyrie envoya Tartan, Rabsaris et Rabshakeh, de Lakis, au roi Ézéchias, avec une grande armée vers Jérusalem. Ils montèrent et arrivèrent à Jérusalem. Lorsqu'ils furent montés, ils vinrent se placer près du conduit de l'étang supérieur, qui est sur la route du champ du foulon.
18 Hagi ana kini ne' Hezekaianku ke hazageno, agri nonte'ma kegavama nehia ne' Hilkia nemofo Eliakiminki, avontafe'ma kreno eri fatgoma nehia ne' Sebnanki, kini ne'mo'ma ana maka'zama hiazama avompima krenentea ne', Asapu nemofo Joanki huno huzmantege'za vu'naze.
Lorsqu'ils eurent appelé le roi, Eliakim, fils de Hilkija, chef de la maison, Shebna, le scribe, et Joach, fils d'Asaph, l'archiviste, sortirent vers eux.
19 Hagi ana 3'a Hezekaia eri'za vahe'ma uhanatizageno'a, Siria sondia vahete ugota kva ne' Rabsake'a amanage huno zamasami'ne, Asiria kumate hanavenentake kini ne'mo'a amanage huno hie, Kagra ina hankveka'agu nentahinka nagri nagorga mani'nakura nosane hanki Hezekaiana ome asamiho.
Rabschaké leur dit: « Dis à Ézéchias: Le grand roi, le roi d'Assyrie, dit: « Quelle est cette confiance en laquelle tu te confies?
20 Kagrama nehanana ha'ma hu antahintahine sondia vahe'enena knare hu'noe hunka nehananagi, kekamo'a nena'a forera osugahie. Ina vahe'mo kzahuku higenka, kagra nagri nagorga nomani'ne.
Tu dis, mais ce ne sont que de vaines paroles: 'Il y a un conseil et une force pour la guerre'. Or, en qui vous confiez-vous, puisque vous vous êtes révoltés contre moi?
21 Hagi menina kagra Isipi vahe'mo'za naza hanage'na hara hugahue hunka kavua nentane. Hianagi Isipi kumamo'a ketamo rufutagiankna hu'ne. E'ina hu'neankinka ana ketama erinkama azompama renka'ma vnanana kzampi kregahie. Hagi Isipi kini ne'mofo avu'ava'amo'a e'ina ketakna hu'neankino, agrama tamazama haniana e'ina hugahie.
Voici, vous vous confiez dans le bâton de ce roseau froissé, en Égypte même. Si un homme s'appuie dessus, elle entrera dans sa main et la transpercera. Il en est de même de Pharaon, roi d'Égypte, pour tous ceux qui se confient en lui.
22 Hianagi kagrama hunka, Israeli vahe'mota Ra Anumzana tagri Anumzamofonte tamentinti nehunankino, taza hugahie hunka hugahananagi, tamaza osugahie. Na'ankure Hezekaiaga kagra mono'ma hunentaza kumatamine Kresramanama nevaza itaramina ana maka eri haviza huvaganerenka, Juda vahe'ene Jerusalemi vahekura zamasaminka, Jerusalemige eta magoke kresramna vu itama me'nereke monora eme hunteho hunka hu'nane.
Mais si vous me dites: « Nous nous confions en Yahvé notre Dieu », n'est-ce pas lui dont Ezéchias a enlevé les hauts lieux et les autels, et qui a dit à Juda et à Jérusalem: « Vous vous prosternerez devant cet autel à Jérusalem »?
23 Hagi Hezekaiagagura Asiria kini nemo'a amanage huno hu'ne, Kagrama hu izo hunka mago krimpama hnanke'na, kagri sondia vahe'ma knare huno rama'ama mani'nesazana amne 2tauseni'a hosi afura kamisnuge'za agumpina mani'za vugahazanagi nagrama antahuana e'inahu avamentera sondia vaheka'a omani'naze.
Maintenant, donnez des gages à mon maître, le roi d'Assyrie, et je vous donnerai deux mille chevaux, si vous êtes capable de les monter.
24 Hagi kagrama Isipi vahe'mokizmi karisine, hosi afu agumpima mani'za ha'ma nehaza sondia vaheku'ma antahinezaminana, inanka hunka tagripintira mago agi omaneno, amne sondia vahera hara hugateregahane?
Comment pouvez-vous donc détourner le visage d'un seul des plus petits serviteurs de mon maître, et vous fier à l'Égypte pour les chars et les cavaliers?
25 Hagi mago'anena nagra navesite e'na hara eme hugante'na mopaka'a eri haviza hunakura ome'noe. Ra Anumzamo hunanteno vunka ha' ome huzmantenka mopazamia eri haviza huo huno hige'na e'noe.
Suis-je maintenant monté sans Yahvé contre ce lieu pour le détruire? C'est Yahvé qui m'a dit: « Monte contre ce pays, et détruis-le »".
26 Hagi Hilkia nemofo Eliakimi'ma, Sebna'ma, Joasi'ma hu'za anankema nentahi'za, Asiria sondia vahete'ma ugota hu'nea sondia ne' Rabsakena amanage hu'za asmi'naze, tagra kagri eri'za vahe mani'nonanki Asiria vahe'mokizmi zamagerupinti tasamio. Na'ankure tagra ana tamagerura antahinone. Hagi Hibru tagerupintira ontasamio, kagrama anama hnanke'za kuma keginamofo agofetu'ma mani'naza vahe'mo'za hanana nanekea antahigahaze hu'za hu'naze.
Alors Eliakim, fils de Hilkija, Shebna et Joach, dirent à Rabschaké: « Parle à tes serviteurs en langue syrienne, car nous la comprenons. Ne nous parle pas en langue juive, à l'oreille des gens qui sont sur la muraille. »
27 Hianagi ana sondia vahete kva ne'mo'a amanage huno zamasami'ne, Kvani'amo'ma hunantege'na e'noana tamagri 3'a nagate'ene kini tamimofontegagera ama nanekea atreramantege'na eri'na ome'noanki, anama kegina agofetu'ma mani'naza vahemo'zanena amne ananke'a antahighaze. Na'ankure ha'ma erita eme kumatmima avazagi kagisunke'za, kegina agofetu'ma mani'naza ne'za nesazazanku huge'za rifa'zami nene'za abire'za nenesageta, tamagranena ana zanke hugahaze.
Mais Rabschaké leur dit: « Mon maître m'a-t-il envoyé vers votre maître et vers vous, pour vous dire ces paroles? Ne m'a-t-il pas envoyé vers les hommes assis sur la muraille, pour qu'ils mangent leurs propres excréments et boivent leur propre urine avec vous? »
28 Hagi anante ana sondia vahete kva ne'mo'a otino Hibru vahe'mokizmi zamagerupinti kezatino amanage huno zamasami'ne, tamagra amarega tamagesa ante'neta hankave kini ne' Asiria kini ne'mofonkea antahiho!
Alors Rabschaké se leva et cria d'une voix forte, dans la langue des Juifs, et parla ainsi: « Écoutez la parole du grand roi, le roi d'Assyrie.
29 Hagi Asiria kini ne'mo'a amanage huno hu'ne, Tamagra atrenkeno Hezekaia'a reramatga osino, agra muhara osu'neankino nagri nazampintira tamagura ovazigahie.
Le roi dit: « Ne laissez pas Ézéchias vous tromper, car il ne pourra pas vous délivrer de sa main.
30 Hagi Hezekaia'ma huno Ra Anumzamo'a taza hanigeta knare huta manisunke'za Asiria vahe'mo'za Jerusalemi rankumara hara huragatere'za e'origahazanki Ra Anumzamofontega tamentinti hihoma huno tutu huramantesia kegura antahiomiho.
Ne laissez pas Ézéchias vous faire croire en Yahvé, en disant: « Yahvé nous délivrera et cette ville ne sera pas livrée entre les mains du roi d'Assyrie. »
31 Hagi tamagra Hezekaia nanekea antahimita ha'mahu tamagesa ontahiho. Asiria kini ne'mo'a huno tamagrama natresage'nama kumatmima erisu'na, nagra amne tamatresugetma, waini hozatmifintira wainia tagita nenetma, fiki zafa ragatamia tagitma nenetma, tinkeri tamifintira tina afitma negahaze.
N'écoutez pas Ézéchias. Car le roi d'Assyrie dit: « Faites la paix avec moi, sortez vers moi, et que chacun de vous mange de sa vigne, que chacun mange de son figuier, et que chacun boive de l'eau de sa citerne,
32 Hagi ana hutma kofta kna'afi mani'nesnage'na, nagra eme tamavre'na vu'na tamagri mopagna mopama, witi ragane waini timo'ene, bretine waini hozamo'ene, olivi zafamo'ene tumerimo'ma tusizama hu'nea mopa ome tamihanugeta ofrita umanigahaze. E'ina hu'negu Hezekaiama huno, Ra Anumzamo tagu'vazigahie huno havigema nehia kagura ontahiho.
jusqu'à ce que je vienne et que je vous emmène dans un pays semblable à votre pays, un pays de blé et de vin nouveau, un pays de pain et de vignes, un pays d'oliviers et de miel, afin que vous viviez et ne mouriez pas. N'écoutez pas Ézéchias quand il vous persuade en disant: « Yahvé nous délivrera. »
33 Hagi mago kaziga mopare anumzamo'a vahe'a zamagu vazige'za Asiria kinia hara hu'za agaterenazafi? A'o mago kuma'mo'e huno anara osu'ne.
Un seul des dieux des nations a-t-il jamais délivré son pays de la main du roi d'Assyrie?
34 Hagi Hamati rankuma'ma, Arpati rankuma'ma, Sefarvaimi rankuma'ma, Hena rankum'ma, Iva rankuma'enema, tagrama vuta ha'ma huzmante'nonana anumza zamimo'za iga mani'ne'za zamaza osu'naze. Hagi Sameria kuma'ma ha'ma huzmante'nonana anumzazmimo'a zamagura ovazi'ne.
Où sont les dieux de Hamath et d'Arpad? Où sont les dieux de Sépharvaïm, de Héna et d'Ivva? Ont-ils délivré Samarie de ma main?
35 Hagi mago'a kuma'ma ha'ma huzmante'nonana anumza zamimo'a mago kumare huno zamaza hige'za hara huragateore'naze. E'ina hu'negu inankna huno Ra Anumzamo'a tamazahina tagrira hara huragatereta Jerusalemi kumara agura vazigahaze?
Quels sont, parmi tous les dieux des pays, ceux qui ont délivré leur pays de ma main, pour que Yahvé délivre Jérusalem de ma main?'"
36 Hagi ana Asiria sondia vahete kva ne'mo'ma keagama hu'neana zamagra akohe'za mani'ne'za keaga'arera magore hu'za kenona'a osu'naze. Na'ankure kini ne' Hezekaia'a zamasamino, Keaga'arera mago kea nona osiho huno huzmante'nege'za anara hu'naze.
Mais le peuple se taisait et ne lui répondait pas un mot, car l'ordre du roi était: « Ne lui répondez pas. »
37 Anante kini ne'mofo nonte kva nehia ne' Hilkia nemofo Eliakimiki, avontafe'ma kreno eri fatgoma nehia ne' Sebnaki, Asapu nemofo Joa'ma kini ne'mo'ma ana maka'zama hiazama avompima krenentea neki, hu'za kukenazamia tagoto tagutu hute'za kini ne' Hezekaiantera e'za Asiria sondia vahete kva ne'mo'ma hia nanekea eme asmi'naze.
Alors Éliakim, fils de Hilkija, chef de la maison, vint avec Shebna, le scribe, et Joach, fils d'Asaph, l'archiviste, auprès d'Ézéchias, les vêtements déchirés, et lui rapporta les paroles de Rabschaké.