< 2 Kroniku 36 >

1 Hagi Josaia'ma nefrige'za Juda vahe'mo'za nefa nontera nemofo Jehoahasi kasefa kinia Jerusalemi kumatera azeri oti'naze.
Le peuple du pays prit Joachaz, fils de Josias, et le fit roi à la place de son père, à Jérusalem.
2 Hagi Jehoahasi'a 23'a kafu hu'neno, kini efore huno 3 ikamofo agu'afi Jerusalemi kumatera kinia mani'ne.
Joachaz avait vingt-trois ans lorsqu’il devint roi, et il régna trois mois à Jérusalem.
3 Hagi Isipi kini ne' Niko'a Jehoahasina kini tratetira azeri netreno, Juda vahekura kna'amo'a 4tausen kilo hunesia silvane, 34 kilo hunesia golinena takisia miza hugahaze hu'ne.
Le roi d’Égypte le destitua à Jérusalem, et imposa au pays une contribution de cent talents d’argent et d’un talent d’or.
4 Ana nehuno Isipi kini ne' Niko'a Jehoahasi negna Eliakimina Juda vahe kini azeri onetino, Jehoiakimi'e huno kasefa agia antemi'ne. Hianagi Niko'a Jehoahasina kina hunteno avreno Isipi vu'ne.
Et il établit roi sur Juda et sur Jérusalem Eliacim, frère de Joachaz, et il changea son nom en celui de Joakim. Néchao prit son frère Joachaz et l’emmena en Égypte.
5 Hagi Jehoiakimi'a 25'a kafu hu'neno, Juda vahe kini efore huno 11ni'a kafu Jerusalemi kumatera kinia mani'ne. Hagi agra Ra Anumzana agri Ra Anumzamofo avufina, havi avu'ava hu'ne.
Joakim avait vingt-cinq ans lorsqu’il devint roi, et il régna onze ans à Jérusalem. Il fit ce qui est mal aux yeux de Yahweh, son Dieu.
6 Ana higeno Babiloni kini ne' Nebukatnesa'a Jehoiakimina ha' eme hunteno azeriteno, bronsireti tro hu'nea seni nofinu kina renteno avreno Babiloni vu'ne.
Nabuchodonosor, roi de Babylone, monta contre lui, et le lia avec une double chaîne d’airain, pour le conduire à Babylone.
7 Hagi Nebukatnesa'a mono nompintira mago'a marerisa zantamina erino, agra nompi ome ante'ne.
Nabuchodonosor emporta à Babylone des ustensiles de la maison de Yahweh, et il les mit dans son temple à Babylone.
8 Hagi Jehoiakimi'ma kinima mani'neno hu'nea avu'avazamofo agenkene, kasrino himanage'ma hu'nea avu'ava'ma hu'nea zamofo agenkea, Israeli kini vahe'ene Juda kini vahe'mokizmi avontafepi krente'naze. Higeno nemofo Jehoiasini agri nona erino kinia mani'ne.
Le reste des actes de Joakim, les abominations qu’il commit, et ce qui se trouvait en lui, voici que cela est écrit dans le livre des rois de Juda et d’Israël. Joachin, son fils, régna à sa place.
9 Hagi Jehoiasini'a 8'a kafu hu'neno Juda vahe kini efore huteno, 3'a ikanki 10ni'a kna Jerusalemi kumatera kinia mani'ne. Hagi Jehoiasini'a Ra Anumzamofo avurera havi avu'ava hu'ne.
Joachin avait huit ans lorsqu’il devint roi, et il régna trois mois et dix jours à Jérusalem. Il fit ce qui est mal aux yeux de Yahweh.
10 Hagi kafu'mofoma trazamo'ma agatama nehagea knafina, Babiloni kini ne' Nebukatnesa'a mago'a vahe huzmantege'za e'za Jehoiasina eme azerite'za kina hunte'za, avre'za Babiloni nevu'za, Ra Anumzamofo mono nompintira mika'a marerisa zanena emeri'za vu'naze. Ana nehu'za agri nagapinti ne' Zedekaiana kini azeri oti'zageno, Jehoasini nona erino kinia mani'neno, Juda vahe'ene Jerusalemi kumate vahera kegava huzmante'ne.
Au retour de l’année, le roi Nabuchodonosor le fit emmener à Babylone, avec les ustensiles précieux de la maison de Yahweh; et il établit roi sur Juda et sur Jérusalem Sédécias, frère de Joachin.
11 Zedekai'a 21ni'a kafu huneno Juda vahe kinia efore huteno, 11ni'a kafu Jerusalemi kumatera kinia mani'ne.
Sédécias avait vingt et un ans lorsqu’il devint roi, et il régna onze ans à Jérusalem.
12 Hagi Zedekai'a Ra Anumzana Anumzama'amofo avufina kefo avu'ava huno, kasnampa ne' Jeremaia'ma Ra Anumzamoma asami'nea nanekema eme asamiana agu'a anteramino mani'neno, ke'a ontahi'ne.
Il fit ce qui est mal aux yeux de Yahweh, son Dieu, et il ne s’humilia point devant Jérémie, le prophète, qui lui parlait de la part de Yahweh.
13 Ana nehuno Babiloni kini ne' Nebukatnesana Anumzamofo agifima huvempama hunteno kagri kagorga manigahuema hu'nea nera ha' arente'ne. Hagi agra agu'a eri hankave netino, Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamofonte'ma ezankura avresra hu'ne.
Il se révolta même contre le roi Nabuchodonosor, qui l’avait fait jurer par Dieu; il raidit son cou et endurcit son cœur, pour ne pas revenir à Yahweh, le Dieu d’Israël.
14 Hagi maka pristi vahe'mofo ugota kva vahe'mo'zane, Juda vahe'mo'zanena Ra Anumzamofona novaririza zamagena humiza kasarino havizama hu'nea avu'ava nehu'za, Ra Anumzamo'ma noma'ama eri ruotge'ma hu'nea nona, eri pehana hu'naze.
Tous les chefs des prêtres et le peuple multiplièrent aussi les transgressions, selon toutes les abominations des nations, et ils profanèrent la maison de Yahweh, qu’il avait sanctifiée à Jérusalem.
15 Hianagi Ra Anumzana zamagehe'i Anumzamo'a, ana avu'ava'ma atresazegura kema erino vu vahe'aramintera huzmantege'za, kea eri'za vu vava hu'naze. Na'ankure Agra vahe'agu'ene, Agrama nemania noma'agu'enena tusiza huno asunkura hu'ne.
Yahweh, le Dieu de leurs pères, leur avait envoyé des avertissements par l’organe de ses messagers, de bonne heure et à plusieurs reprises; car il avait compassion de son peuple et de sa propre demeure.
16 Hianagi ana vahe'mo'za Anumzamo'ma huzmantege'za e'naza kasnampa vahe'mo'zama hazankea ontahi'za, hu haviza hunezmante'za, kiza zokago ke hunezmante'za zamagiza re'naze. Ana hazageno Ra Anumzamo'a tusi rimpa ahezmantegeno, ana arimpa ahe'zana mago zamo'a eri amne hugara osu'ne.
Mais ils se moquèrent des envoyés de Dieu, ils méprisèrent ses paroles et se raillèrent de ses prophètes, jusqu’à ce que la colère de Dieu s’élevât contre son peuple, et qu’il n’y eût plus de remède.
17 Ana hageno Ra Anumzamo'a Babiloni kini ne' Nebukatnesa huntegeno Jerusalemi kumate vahera ha' eme huzmanteno, kasefa nehazaveramina mono nompintira kazinteti nezmaheno, kasefa vahe'ene, vene omase mofanema, a'nenema, tavava ozafanena zamasunkura huozmante zamahe vagare'ne. Hagi Ra Anumzamo'a, Babiloni kini ne' Nebukatnesa azampi miko zamavare ante'ne.
Alors Yahweh fit monter contre eux le roi des Chaldéens, qui tua par l’épée leurs jeunes gens dans la maison de leur sanctuaire, et n’épargna ni le jeune homme, ni la vierge, ni le vieillard, ni l’homme aux cheveux blancs; Yahweh livra tout entre ses mains.
18 Hagi kini ne' Nebukatnesa'a mono nompinti ranra zuomparamine, neonse zuomparamine, Ra Anumzamofo feno nompinti fenone, kini nemofo nompinti fenone, ugagota eri'za vahe'aramimofo nompinti fenonena maka eri hana huno Babiloni vu'ne.
Nabuchodonosor emporta à Babylone tous les ustensiles de la maison de Dieu, grands et petits, les trésors de la maison de Yahweh, et les trésors du roi et de ses chefs.
19 Hagi Anumzamofo mono nona teve taginente'za, Jerusalemi Nkumamofo have kegina tapage hunetre'za, maka kini ne'mofo nonkuma'enena teve taginte'za negre'za, maka marerisa fenoma'anena eri haviza hu'naze.
Ils brûlèrent la maison de Dieu, ils démolirent les murailles de Jérusalem, ils livrèrent au feu tous ses palais, et tous ses objets précieux furent livrés à la destruction.
20 Hagi hapintima ozamaheno zamatrea vahera, zamavareno vige'za kini ne'mofo eri'za vahetamine, amohe'mofo eri'za vahetami umani'nazageno, vuno Pesia kamanimo'ma efore huno Babiloni kamanima agatere'nea knare uhanatine.
Nabuchodonosor emmena captifs à Babylone ceux qui échappèrent à l’épée, et ils furent ses esclaves, à lui et à ses fils, jusqu’à la domination du royaume de Perse.
21 Ana higeno Israeli vahe'mo'za sevenima hia kafufina, mopatamia atrenkeno manisga hinoma huno'ma Ra Anumzamo'ma hu'neana atrazageno Sabatia erino manigasa osu'ne. E'ina hu'negu maka kinama hu'za maniza kafu'afina, mopamo'a manigasa hu'negeno, Ra Anumzamo'a kasnampa ne' Jeremaiama asami'nea kante 70'a kafua evu'ne.
Ainsi s’accomplit la parole de Yahweh, qu’il avait dite par la bouche de Jérémie: Jusqu’à ce que le pays ait joui de ses sabbats; car il se reposa tout le temps de sa dévastation, — jusqu’à l’accomplissement de soixante-dix années.
22 Hagi Sairusi'ma Pesia kinima efore'ma huno mania knafina, ese kafurera Ra Anumzamo'ma kasnampa ne' Jeremaiama asami'nea kante anteno, Ra Anumzamo'a azeri otigeno, mago avona kre atregeno agrama kegavama hu'nea mopa'afina vuno eno hu'ne.
La première année de Cyrus, roi de Perse, pour accomplir la parole de Yahweh, qu’il avait dite par la bouche de Jérémie, Yahweh excita l’esprit de Cyrus, roi de Perse, qui fit faire de vive voix et par écrit cette proclamation dans tout son royaume:
23 Hagi Pesia kini ne' Sairusi'a amanage huno ana avona kre atre'ne, Monama kegava hu'nea Ra Anumzamo'a mika mopa kegava huo huno nehuno, noma'a Juda mopafi Jerusalemi ome kigahane huno hunante'ne. Hagi Ra Anumzamofo vahetmima ru vahepima mani'naza vahera, Ra Anumzana zamagri Anumzamo'a zamagrane mani'neno kegava huzmantenesnige'za ete Jerusalemi kumatera marerigahaze.
« Ainsi dit Cyrus, roi de Perse: Yahweh, le Dieu du ciel, m’a donné tous les royaumes de la terre, et il m’a dit de lui bâtir une maison à Jérusalem, qui est en Juda. Qui d’entre vous est de son peuple? Que Yahweh, son Dieu, soit avec lui, et qu’il monte!… »

< 2 Kroniku 36 >