< 2 Kroniku 33 >

1 Hagi Manase'a 12fu'a kafu nehuno Juda vahe kinia efore huno, 55'a kafu Jerusalemi kumatera kinia mani'ne.
Manassé avait douze ans lorsqu’il devint roi, et il régna cinquante-cinq ans à Jérusalem.
2 Hagi Manase'a Ra Anumzamofo avufina ko'ma ana mopafima mani'naza vahe'mo'zama agoteno himnagema hu'nea avu'ava'ma nehazageno zamahe natitre'neankna kefo kumi hu'ne.
Il fit ce qui est mal aux yeux de Yahweh, imitant les abominations des nations que Yahweh avait chassées devant les enfants d’Israël.
3 Hagi nefa Hesekaia'ma havi anumzamofo mono kumatmima taganama vazitre'neana ete eri so'e huno negino, Bali havi anumzante'ma kre sramnavu ita tro nehuno, Asera havi anumzamofo amema'ama antre'za tro'ma hunte'naza zafaramina retrurentetere hu'ne. Ana nehuno maka monafima me'nea zantmintera rena reno monora huzmante'ne.
Il rebâtit les hauts lieux qu’Ezéchias, son père, avait renversés; il éleva des autels aux Baals, il fit des aschérahs, et il se prosterna devant toute l’armée du ciel et la servit.
4 Hagi Ra Anumzamo'ma huno, Jerusalemi kumapi Nagri nagi me'nena, monora hunante vava hugahazema huno hu'nea mono nompina, Manase'a havi anumzamofo kre sramnavu ita tro hunte'ne.
Il bâtit des autels dans la maison de Yahweh, de laquelle Yahweh avait dit: « C’est dans Jérusalem que sera mon nom à perpétuité. »
5 Hagi Ra Anumzamofo mono nonkumapima, megi'ane agu'afinema me'nea kumatrempina, monafima me'nea zantmimofonte'ma kresramanama vu itarami tro hunte'ne.
Il bâtit des autels à toute l’armée du ciel dans les deux parvis de la maison de Yahweh.
6 Ana nehuno Ben-Hinomue nehaza agupofi ne' mofaveramima'a aheno kresramana nevuno, fri vahe hankro'ene nanekea huno antahintahia e'nerino, avu'ataga avu'ava zana nehuno, tusazane safezanena nehuno, amene vahetegatira antahintahia eri'ne. E'ina nehuno Ra Anumzamofo avurera tusi kumi'ma hiazamo higeno, Ra Anumzamo'a tusi rimpa ahente'ne.
Il fit passer ses fils par le feu dans la vallée de Ben-Ennom; il pratiquait les augures, la divination et la magie; il institua des nécromanciens et des sorciers.
7 Ana nehuno azanteti'ma antreno tro'ma hu'nea havi anumzamofo amema'a erino, Anumzamofo ra mono nompi ome ante'ne. E'ina mono nona Anumzamo'ma Devitine, nemofo Solomoninena anage huno znasami'ne, Israeli naga nofipintira Jerusalemi kuma huhampruankino, Nagri nagimo'a ama anampi me'nenke'za, monora hunante vava hugahaze.
Il mit l’image de l’idole qu’il avait faite dans la maison de Dieu, dont Dieu avait dit à David et à Salomon, son fils: « C’est dans cette maison et c’est dans Jérusalem, que j’ai choisie parmi toutes les tribus d’Israël, que je veux placer mon nom à perpétuité.
8 Ana nehuno, Nagrama huanke'ma zamagrama nevaririza Mosesema ami'noa kasegene, tra kenema kegava nehu'zama, amage'ma antesnage'na, zamafahe'ima huhampri zmante'noa mopafima mani'nafintira zamahenati otretfa hugahue.
Je ne ferai plus sortir le pied d’Israël de dessus la terre que j’ai destinée à vos pères, pourvu seulement qu’ils aient soin de mettre en pratique tout ce que je leur ai commandé, selon toute la loi, les préceptes et les ordonnances prescrites par l’organe de Moïse. »
9 Hianagi Manase'a Juda vahetamine Jerusalemi kumapima nemaniza vahetaminena zmavreno havigampi frege'za, Ra Anumzamo'ma ama mopafinti'ma zamahenati tre'nea vahe'mo'zama hu'naza kefo avu'avara agatere'za hu'naze.
Manassé égara Juda et les habitants de Jérusalem, au point qu’ils firent plus de mal que les nations que Yahweh avait détruites devant les enfants d’Israël.
10 Ana hazageno Ra Anumzamo'a Manasene, Agri vahe'enena nanekea zmasami'neanagi, zamagra ke'amofona antahiza amagera onte'naze.
Yahweh parla à Manassé et à son peuple, mais il n’y firent pas attention.
11 E'ina hu'negu Ra Anumzamo'a Asiria sondia vahete kva vahe'mokizmi zamazampi Manasena avrentege'za azeriza, bronsire seni nofinu kina rentete'za, agonagampi hukunu vazirusi hu'za avre'za Babilonia vu'naze.
Alors Yahweh fit venir contre eux les chefs de l’armée du roi d’Assyrie; ils prirent Manassé avec des anneaux et, l’ayant lié d’une double chaîne d’airain, ils le menèrent à Babylone.
12 Hagi Manase'ma tusi atagu'ma nehuno'a, Anumzama'amofo avuga razampi agu'a anteramino, aza hinogura afahe'i Anumzamofona antahige'ne.
Lorsqu’il fut dans l’angoisse, il implora Yahweh, son Dieu, et il s’humilia profondément devant le Dieu de ses pères.
13 Hagi Manase'ma asunku'ma huno Anumzamofoma nunamuma huno antahigegeno'a, Anumzamo'a asunku hunenteno aza huno avreno, agrama kegavama hu'nea mopafi Jerusalemi e'ne. E'ina higeno Manase'a Anumzamofonkura Ra Anumza mani'ne huno keno antahino hu'ne.
Il le pria, et Yahweh, se laissant fléchir, écouta sa supplication et le ramena à Jérusalem dans sa royauté. Et Manassé reconnut que Yahweh est Dieu.
14 Hagi anama huteno'a Manase'a Jerusalemi kumamofona zage hanati kaziga, Gihoni agupoma me'nea kaziga have keginamofona amefi'a, mago zaza have kegina huno nozame kuma kafane nehazare uhanatiteno, Oferie nehaza agonarega ana kegina huno mareri'ne. Hagi sondia vahete kva vahetmina tusinasi vihuma me'nea rankumatmima Juda mopafima me'nea rankumatmimpi zamantetere hu'ne.
Après cela, il bâtit un mur extérieur à la cité de David, à l’occident, vers Gihon dans la vallée, jusqu’à l’entrée de la porte des poissons, de manière à entourer Ophel, et il l’éleva à une grande hauteur. Il mit aussi des chefs militaires dans toutes les villes fortes, en Juda.
15 Ana nehuno Manase'a havi anumzantmimofo amema'aramima zafarema antreno tro'ma hunteterema hu'neana, Ra Anumzamofo mono nompintira erinetreno, ana havi anumzantminte'ma kresramanama vu itaramina taganavazino Jerusalemi ran kumamofona fegi'a ome atre'ne.
Il fit disparaître de la maison de Yahweh les dieux étrangers et l’idole, ainsi que tous les autels qu’il avait bâtis sur la montagne de la maison de Yahweh et à Jérusalem, et il les jeta hors de la ville.
16 Ana huteno Ra Anumzamofo kresramana vu ita ete tro huno, ana agofetu arimpa fru ofane, susu hunteno ami ofanena Ra Anumzana Israeli vahe'mofo Anumzamofontega kre'sramna vu'ne.
Il rebâtit l’autel de Yahweh et y offrit des sacrifices de paix et d’actions de grâces, et il dit à Juda de servir Yahweh, le Dieu d’Israël.
17 Ana'ma hige'za vahe'mo'za agona agona mono'ma nehazafina kresramana vu'nazanagi, Ra Anumzana Israeli vahe'mofo Anumzamofonteke kresramna vu'naze.
Le peuple sacrifiait bien encore sur les hauts lieux, mais seulement à Yahweh, son Dieu.
18 Hagi mago'a zantmima Manase'ma kinima mani'neno hu'nea zantamine, Ra Anumzamofonte'ma nunumuma hu'nea nunamune, kasnampa vahetmimozama Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamofo agifima asami'naza nanekenena, Israeli kini vahe'mofo zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
Le reste des actes de Manassé, sa prière à son Dieu, et les paroles des voyants qui lui parlèrent au nom de Yahweh, le Dieu d’Israël, voici que cela se trouve dans les actes des rois d’Israël.
19 Hagi Manase'ma havi anumzantmimofo mono kuma'ma tro nehuno, Asera havi anumzamofo amema'ama zafare'ma antreno tro nehuno, Anumzamofonte'ma mani fatgoma osu'nea zamofo agenkene, agra'ama anteramino Ra Anumzamo'ma aza hinogu'ma nunamuma higeno Ra Anumzamo'ma aza hu'nea zanena kasnampa vahe'mofo agenkema krente'naza avontafepi krente'naze.
Sa prière et la manière dont il fut exaucé, ses péchés et ses infidélités; les places où il bâtit les hauts lieux et dressa des aschérahs et des images avant de s’être humilié, voici que cela est écrit dans les Paroles de Hozaï.
20 Hagi Manase'ma frige'za, agri nonkuma'afi asentageno, nemofo Amoni agri nona erino kinia mani'ne.
Manassé se coucha avec ses pères, et on l’enterra dans sa maison. Amon, son fils, régna à sa place.
21 Hagi Amoni'a 22'a kafu nehuno, kinia efore huno tare kafu Jerusalemi rankumatera kinia mani'ne.
Amon avait vingt-deux ans lorsqu’il devint roi, et il régna deux ans à Jérusalem.
22 Hagi Amoni'a Ra Anumzamofo avufina nefa Manase hu'neaza huno kefo avu'ava nehuno, ne'fama antreno tro'ma hunte'nea maka havi anumzantamimofo amema'araminte kresramana nevuno, monora hunenteno, eri'zana erinte'ne.
Il fit ce qui est mal aux yeux de Yahweh, comme avait fait Manassé, son père; Amon sacrifia à toutes les images qu’avait faites Manassé, son père, et il les servit;
23 Hianagi Amoni'a, nefa Manase'ma hu'neaza hunora Ra Anumzamofontera agu'a anteramino asunkura osu'neanki, mago'ane rama'a kumi huno vu'ne.
et il ne s’humilia pas devant Yahweh, comme s’était humilié Manassé, son père; car lui, Amon, multiplia le péché.
24 Hagi Amoni'ma ana'ma huno'ma vige'za kege'za, agri eri'za kva vahe'amo'za, ahe frinaku oku'a antahintahia retro hute'za, agri nompi ahe fri'naze.
Ses serviteurs conspirèrent contre lui et le mirent à mort dans sa maison.
25 Hianagi Juda vahe'mo'za hugantigama hu'za, kini ne' Amonima ahe fri'naza vahetamina zamahe nefri'za, nemofo Josaia kinia azeri otizageno, agri nona erino kinia mani'ne.
Mais le peuple du pays frappa tous ceux qui avaient conspiré contre le roi Amon, et le peuple du pays établit roi à sa place Josias, son fils.

< 2 Kroniku 33 >