< 2 Kroniku 25 >

1 Amasia'a 25'a kafu hu'neno Juda vahe kinia efore huteno, 29ni'a kafufi Jerusalemi kumatera kinia mani'ne. Hagi nerera'a Jerusalemi kumateti akino, agi'a Jehoadini'e.
Fünfundzwanzig Jahre alt war Amazja, da er König ward, und regierte neunundzwanzig Jahre zu Jerusalem. Seine Mutter hieß Joaddan von Jerusalem.
2 Hagi Amasia'a Ra Anumzamofo avurera knare avu'ava hu'neanagi, tamage huno agu'aretira amagera onte'ne.
Und er tat, was dem HERRN wohl gefiel, doch nicht von ganzem Herzen.
3 Hagi Amasia'ma kini trate'ma umani hankavenetino'a, ko'ma ne'fama kinima maninege'za ahe fri'naza eri'za vahetamina, zamahe fri vagare'ne.
Da nun sein Königreich bekräftigt war, erwürgte er seine Knechte, die den König, seinen Vater, geschlagen hatten.
4 Hianagi Ra Anumzamo'ma Mosesema asamigeno kasege avontafepima krente'nea kante anteno, ana eri'za vahe'mokizmi mofavreramina ozamahe zamatre'ne. Hagi ana kasege avontafepina amanage hu'ne, mofavre'amo'ma hania hazenkerera nefana ahe ofrige, nefa'ma hu'nenia hazenkerera nemofona ahe ofriho. Hianagi iza'o kumima hanimo'a, agra'a kumimofo knazana erino fritere hugahie hu'ne.
Aber ihre Kinder tötete er nicht; denn also steht's im Gesetz, im Buch Mose's, da der HERR gebietet und spricht: Die Väter sollen nicht sterben für die Kinder noch die Kinder für die Väter; sondern ein jeglicher soll um seiner Sünde willen sterben.
5 Amasia'a Juda naga'ene Benzameni naga'enena kehige'za, kafu'zimimo'ma 20'a kafuma agatere'nea vahetmina, nagate nofite hu'za 300tauseni'a vahetami eri atru hu'naze. Hagi ana 300tauseni'a vahetmina kasefa vahetminki'za, hanko eri'za ha'ma huga vahetami zamavare atru hutegeno, ana vahe kevurera 100'a vahete kva vahe azeri onetino, 1 tauseni'a vahetema kegavahu kva vahe zamazeri otitere hu'ne.
Und Amazja brachte zuhauf Juda und stellte sie nach ihren Vaterhäusern, nach den Obersten über tausend und über hundert unter ganz Juda und Benjamin, und zählte sie von zwanzig Jahren und darüber und fand ihrer dreihunderttausend auserlesen, die ins Heer ziehen und Spieß und Schild führen konnten.
6 Ana nehuno Amasia'a 100tauseni'a hanavenentake Israeli sondia vahetmina, kna'amo'a 3tauseni'a kilo hu'nea silva zagonuti azama hu'za ha'ma hanagura mizasege'za e'naze.
Dazu nahm er aus Israel hunderttausend starke Kriegsleute um hundert Zentner Silber.
7 Hianagi Anumzamofo kasnampa ne'mo'a eno amanage huno Amasiana eme asami'ne, Kini ne'moka ama Israeli sondia vahe'ma e'naza vahera atrege'za hatera kavaririza oviho. Na'ankure Ra Anumzamo'a Israeli vahe'enena nomanino, nomanino, maka Efraemi vahe'enena omani'ne.
Es kam aber ein Mann Gottes zu ihm und sprach: König, laß nicht das Heer Israels mit dir kommen; denn der HERR ist nicht mit Israel, mit allen Kindern Ephraim;
8 Kagra korora osu hankavetinka hara ome hugahananagi, Anumzamo'a katrehanigeno ha' vahekamo'za hara hugateregahaze. Na'ankure Anumzamo'a agrake vahera zamaza hige'za hara hu agatenerazageno, Agrake'za vahera zmatrege'za hapina evuneramize.
sondern ziehe du hin, daß du Kühnheit beweisest im Streit. Sollte Gott dich fallen lassen vor deinen Feinden? Denn bei Gott steht die Kraft zu helfen und fallen zu lassen.
9 Higeno Amasia'a amanage huno Anumzamofo kasnampa nera asmi'ne, ana hu'neanagi 3tauseni'a kiloma hu'nea silva zagoma Israeli sondia vahe'ma mizama sezmante'noana inankna hugahie? Higeno Anumzamofo kasnampa ne'mo'a kenona hunteno amanage hu'ne, E'ima atre'nana zagoa Ra Anumzamo'a ru agatereno rama'a zago kamigahie.
Amazja sprach zum Mann Gottes: Was soll man denn tun mit den hundert Zentnern, die ich den Kriegsknechten von Israel gegeben habe? Der Mann Gottes sprach: Der HERR hat noch mehr, das er dir geben kann, denn dies.
10 Anage higeno Amasia'a Efraemiti'ma e'naza sondia vahetmina huzmantege'za nozmirega vu'naze. Ana higeno, Efraemi sondia vahe'mo'za Juda vahetaminkura tusi zamarimpa ahenezmante'za nozmirega vu'naze.
Da sonderte Amazja die Kriegsleute ab, die zu ihm aus Ephraim gekommen waren, daß sie an ihren Ort hingingen. Da ergrimmte ihr Zorn wider Juda sehr, und sie zogen wieder an ihren Ort mit grimmigem Zorn.
11 Hianagi Amasia'a korora osuno, sondia vahe'a zamavareno Hage Agupoe nehaza agupofi vuno 10tauseni'a Seiri sondia vahetmina ome zamahe fri'ne.
Und Amazja ward getrost und führte sein Volk aus und zog aus ins Salztal und schlug die Kinder von Seir zehntausend.
12 Ana nehu'za Juda sondia vahetmimo'za 10tauseni'a ha' vahetmina zamavuaga zamazerite'za e'za have zavateti eme zamaretufe atrazageno havere zamaheno ru tagnatagnu vazige'za fri'naze.
Und die Kinder Juda fingen ihrer zehntausend lebendig; die führten sie auf die Spitze eines Felsen und stürzten sie von der Spitze des Felsens, daß sie alle zerbarsten.
13 Ana'ma nehazageno'a, Amasia'ma huzmantege'zama ha'ma osu nontega vaza sondia vahe'mo'za, Juda mopafima me'nea rankumatamina Sameria kumateti eri agafa huteno vuno Bet-Horoni kumate'ma uhanati'nea kumatamimpi vahetamina, ha' eme huzmante'za 3tauseni'a vahe zamahe nefri'za, tusi'a fenozmi eri'za vu'naze.
Aber die Kriegsknechte, die Amazja hatte wiederum lassen ziehen, daß sie nicht mit seinem Volk zum Streit zögen, fielen ein in die Städte Juda's, von Samaria an bis gen Beth-Horon, und schlugen ihrer dreitausend und nahmen viel Raub.
14 Hagi Amasiama Idomu vahe'ma ha'ma ome huzmanteno zamahe fri vagamareteno ne-eno'a, Seiri vahe anumzana erino eazamo agra'a anumza eri'neseno, kepri huno monora hunenteno, ofa kremna vunte'ne.
Und da Amazja wiederkam von der Edomiter Schlacht, brachte er die Götter der Kinder Seir und stellte sie sich zu Göttern und betete an vor ihnen und räucherte ihnen.
15 Ana'ma higeno'a, Ra Anumzamo'a Amasiana tusi arimpa ahenenteno, kasnampa ne'a huntegeno amanage huno ome asami'ne, nagafare vahe'ama kagri kazampinti'ma zamagu'ma ovazia havi anumzana nevaririnka, monora hunentane?
Da ergrimmte der Zorn des HERRN über Amazja, und er sandte den Propheten zu ihm; der sprach zu ihm: Warum suchst du die Götter des Volks, die ihr Volk nicht konnten erretten von deiner Hand?
16 Hianagi kasnampa ne'mo'a ana nanekea huvaga ore'negeno, kini ne'mo'a amanage hu'ne, kagrira kini vahe'ma antahintahizmi ne' kazeri oti'nazo? Kahesugenka frigahananki kasnampa kea osunka taganenka vuo. Higeno kasnampa ne'mo'a tagneana higeno anage hu'ne, Anumzamo'a kahe frinaku nehige'na nagra antahi'nena nehue. Na'ankure knare antahintahima kamuana ontahinka kagra amazana nehane.
Und da er mit ihm redete, sprach er zu ihm: Hat man dich zu des Königs Rat gemacht? Höre auf; warum willst du geschlagen sein? Da hörte der Prophet auf und sprach: Ich merke wohl, daß Gott sich beraten hat, dich zu verderben, weil du solches getan hast und gehorchst meinem Rat nicht.
17 Ana hutegeno, Amasia'a antahintahima nemiza Juda kva vahetmina kehu tru huno keaga retro huteno, keagama erino vuno eno'ma hu vahera huntegeno Israeli kini ne' Jehoahasi nemofo Jehu negeho Joasintega vu'neana, hapi oge agea hanu'e huno kea atrente'ne.
Und Amazja, der König Juda's, ward Rats und sandte hin zu Joas, dem Sohn des Joahas, des Sohnes Jehus, dem König Israels, und ließ ihm sagen: Komm, wir wollen uns miteinander messen!
18 Anankema nentahino'a Israeli kini ne' Joasi'a amanage huno fronka kea Juda kini nera asami'ne, Lebanoni zafafinti ave'ave trazamo'a Lebanoni zafafi sida zafagura huno, nenamofona mofaka'a amigeno a' erinteno hu'ne. Hianagi Lebanoni zafafinti afi'zagamo eno ana ave'ave trazana eme repri'geno haviza hu'ne.
Aber Joas, der König Israels, sandte zu Amazja, dem König Juda's, und ließ ihm sagen: Der Dornstrauch im Libanon sandte zur Zeder im Libanon und ließ ihr sagen: Gib deine Tochter meinem Sohn zum Weibe! Aber das Wild im Libanon lief über den Dornstrauch und zertrat ihn.
19 Hagi Amasiaga hunka Idomu vahe hara huzmagateroe hunka kavufga ra hane. Hianagi kagra omenka, nonka'are manio. Hagi kagrama hazenkema eri fore'ma hanunka, kagrane Juda vahe'enena frigahaze.
Du gedenkst: Siehe, ich habe die Edomiter geschlagen; des überhebt sich dein Herz, und du suchst Ruhm. Nun bleib daheim! Warum ringst du nach Unglück, daß du fallest und Juda mit dir?
20 Hianagi Anumzamo'a zamavareno ha' vahe'mokizmi zamazampi ome ante'naku Amasiana antahintahi'a erigigeno anankea ontahi'ne. Na'ankure zamagra Idomu vahe anumzama monora hunente'za amage'ante'nazagu anara hu'ne.
Aber Amazja gehorchte nicht; denn es geschah von Gott, daß sie dahingegeben würden, darum daß sie die Götter der Edomiter gesucht hatten.
21 E'ina higeno Israeli kini ne' Jehoasi'a marerino Juda vahe mopafi Bet-Semesi kumate, Juda kini ne' Amasia'ene ome tutagiha hu'na'e.
Da zog Joas, der König Israels, herauf; und sie maßen sich miteinander, er und Amazja, der König Juda's, zu Beth-Semes, das in Juda liegt.
22 Hagi Israeli vahe'mo'za Juda vahera hara huzmagaterazage'za, koro fre'za kumazmirega vu'za e'za hu'naze.
Aber Juda ward geschlagen vor Israel, und sie flohen, ein jeglicher in seine Hütte.
23 Hagi Israeli kini ne' Jehoasi'a, Juda kini ne' Joasi nemofo Ahazia negeho Amasiana Betsemesi kumateti azeriteno, avreno Jerusalemi kumate vu'ne. Ana huteno Jehoasi'a Jerusalemi kuma vihua Efraemi kafanteti eri agafa huno, tapage huno vuno Konae nehaza kafante ome atre'neankino, 180'a mita tapage hu'ne.
Aber Amazja, den König in Juda, den Sohn des Joas, griff Joas, der Sohn des Joahas, der König über Israel, zu Beth-Semes und brachte ihn gen Jerusalem und riß ein die Mauer zu Jerusalem vom Tor Ephraim an bis an das Ecktor, vierhundert Ellen lang.
24 Hagi Jehoasi'a maka goline silvane maka zantamima Anumzamofo mono nompima Obed-edomu'ma kegavama hu'neana e'nerino, kini ne'mofo nompintira maka fenone zagonena e'nerino, vahe'enena kina huzmanteno zamavareno Sameria vu'ne.
Und alles Gold und Silber und alle Gefäße, die vorhanden waren im Hause Gottes bei Obed-Edom und in dem Schatz im Hause des Königs, und die Geiseln nahm er mit sich gen Samaria.
25 Hagi Israeli kini ne' Jehoahasi nemofo Joasi'ma fritegeno'a, Juda kini ne' Joasi nemofo Amasia'a 15ni'a kafu mani'ne.
Und Amazja, der Sohn des Joas, der König in Juda, lebte nach dem Tode des Joas, des Sohnes Joahas, des Königs über Israel, fünfzehn Jahre.
26 Hagi mikazama Amasia'ma kinima mani'neno hu'nea zantamina, esetetima vuno atumpare'ma vu'neana mika Juda vahe kinine Israeli vahe kini vahetmimofo zmagenkema krenentea avontafepi krente'ne.
Was aber mehr von Amazja zu sagen ist, das erste und das letzte, siehe, das ist geschrieben im Buch der Könige Juda's und Israels.
27 Hagi Amasia'ma Ra Anumzamofoma amagena humigeno, mago'a vahe'mo'za Jerusalemi kumapi oku'a kea retro hute'za ahe'za hazage'za, freno Lakisi kumate vige'za, anantega avaririza ome azeri'za ahe fri'naze.
Und von der Zeit an, da Amazja von dem HERRN wich, machten sie einen Bund wider ihn zu Jerusalem; er aber floh gen Lachis. Da sandten sie ihm nach gen Lachis und töteten ihn daselbst.
28 Hagi avufga'a hosi afutamimofo agumpi erinte'za eri'za vu'za, Deviti rankumapi Jerusalemima agehe'mokizmima asente'naza matipi Juda vahe mopafi eme asente'naze.
Und sie brachten ihn auf Rossen und begruben ihn bei seinen Vätern in der Stadt Juda's.

< 2 Kroniku 25 >