< 2 Kroniku 2 >
1 Hagi Solomoni'a Ra Anumzamofo agima erisgahu mono none, kinima mani'neno manisia noma'a kinaku antahintahi retro hu'ne.
Salomon résolut de bâtir une maison au nom de Yahweh, et une maison royale pour lui.
2 Hagi knanentake zantamima eri'za esage'za noma kisaza vahetmina Solomoni'a, 70tauseni'a huhampri nezmanteno, agonafinti'ma havema frage vahetmina 80tauseni'a huhampri nezmanteno, ana eri'za vahetmima kegavama hu vahetmina 3tausen 600'a vahetami huhampri zamante'ne.
Salomon compta soixante-dix mille hommes pour porter les fardeaux, quatre-vingt mille pour tailler les pierres dans la montagne, et trois mille six cents pour les surveiller.
3 Hagi Tairi kumate kini ne' Hiramuntega amanage huno Solomoni'a kea atregeno vu'ne. Nenfa Deviti'ma noma kinogu'ma sida zafa'ma aza hu'nanaza hunka naza huo.
Salomon envoya dire à Hiram, roi de Tyr: « Comme tu as fait pour David, mon père, à qui tu as envoyé des cèdres afin qu’il se bâtit une maison pour y habiter, fais de même pour moi.
4 Hagi ko, Ra Anumzana Anumzani'amofo agima erisga hu nonki'na Agrite eri ruotge hanugeno, Agri avuga mnanentake'za frenkinsensia kremna nevu'za, maka kna zisti onte bretia eri'za ana nompi eme nente'za, kinaga nanterana tevefi kre fananehu ofa eme nehu'za, Sabati knare'ene, kasefa ikante'ene, mago'a knama Ra Anumzana tagri Anumzamo'ma hunte'nea knare'enena ne'zana eme kre'za nene'za musena hugahaze. E'ina hu avu'avazamo'a mago kasegegna huno me'nenige'za Israeli vahe'mo'za miko kna huvava hu'za vugahaze.
Voici que j’élève une maison au nom de Yahweh, mon Dieu, pour la lui consacrer, pour brûler devant lui le parfum odoriférant, pour présenter continuellement les pains de proposition et pour offrir les holocaustes du matin et du soir, des sabbats, des nouvelles lunes et des fêtes de Yahweh, notre Dieu, selon qu’il est prescrit à Israël pour jamais.
5 Hagi ama ana mono noma kisua nona konaririmo'a agatereno marerirfa no kigahue. Na'ankure tagri Anumzamo'a maka'a anumzatmina zmagatere'nea Anumza mani'ne.
La maison que je vais bâtir doit être grande, car notre Dieu est plus grand que tous les dieux.
6 Hagi iza Anumzamofo nonkrerfa kintegara hu'ne? Monaramimo'a rankrerfa hu'neanagi anampina Anumzamofona avrentegara osu'ne. Hagi nagra iza'na Agri mono nona kigahue? Hagi mono noma kisuana, ofama Agritegama Kresramanama vanua no kigahue.
Mais qui est capable de lui bâtir une maison, puisque le ciel et le ciel des cieux ne peuvent le contenir? Et qui suis-je pour lui bâtir une maison, si ce n’est pour faire brûler des parfums devant lui?
7 Ana hu'negu golileti'ma, silvareti'ma, bronsiretima, ainireti'ma, fitunke'ene koranke'ene hokonke tavravere'enema eri'zama eri antahi'zama antahini'ma hu'naza vahe'ene, azanteti'ma antreno maka'zama tro'ma hu antahintahima eri'naza vahe'enena huzmantege'za e'za, Juda kumate'ene Jerusalemi kumate'ma keonke'zama tro hu'zama antahi ani'ma hu'nenia vahe Deviti'ma zamazeri retro'ma hunte'nea vahe'ene zamagra eri'zana emerigahaze.
Et maintenant, envoie-moi un homme habile à travailler l’or et l’argent, l’airain et le fer, la pourpre rouge, le cramoisi et la pourpre violette, et connaissant l’art de la gravure, pour qu’il travaille avec les hommes habiles qui sont auprès de moi en Juda et à Jérusalem, et que David, mon père, a préparés.
8 Hagi sida zafane, saipresi zafane, agalumu zafanena Lebanonitira atrege'za eri'za eho. Na'ankure nagra antahi'noanki'za kagri eri'za vahe'mo'za Lebanoniti'ma zafama antagi'a antahi ani' hu'nazanki'za, nagri eri'za vahe'mo'za kagri eri'za vahetmina zamaza hanage'za,
Envoie-moi aussi du Liban des bois de cèdre, de cyprès et de santal; car je sais que tes serviteurs savent couper les bois du Liban. Mes serviteurs seront avec tes serviteurs,
9 ana zafaramina rama'a antagi'za eme namigahaze. Na'ankure ana noma kisuana konaririmo'a agaterene'nia no, ra nonkrerfa kigahue.
pour me préparer du bois en abondance, car la maison que je vais bâtir sera grande et magnifique.
10 Hagi kagri eri'za vaheka'ane, zafama antagi vahetaminema nagrama mizama huzmantesuana, kna'amo'a 2tausen tani hu'nenia witine, 2tausen tani hu'nenia baline, 400tauseni'a lita hu'nenia wainine, 400tauseni'a lita hu'nenia olivi masavene zamigahue.
Et voici qu’aux bûcherons qui couperont les bois, à tes serviteurs, je donnerai, pour leur nourriture, vingt mille cors de froment, vingt mille cors d’orge, vingt mille baths de vin et vingt mille baths d’huile. »
11 Hagi Tairi kumate kini ne' Hiramu'a amanage huno Solomonintega avona kre atre'ne. Na'ankure Ra Anumzamo'a vahe'agura zamavesinenteno zamagri kinia kagrira kazeri oti'ne.
Hiram, roi de Tyr, répondit dans une lettre qu’il envoya à Salomon: « C’est parce que Yahweh aime son peuple qu’il t’a établi roi sur eux. »
12 Hagi mago'ane Hiramu'a amanage hu'ne, Ra Anumzana Israeli vahe'mofo Anumzama monane mopanema tro'ma hu'nea Anumzamofo agi'a erisga hanune. Agra kini ne' Devitina knare antahi'zane mofavrea ami'ne. Ana ne' mofavrea knare antahi'zane, ama' antahi'zanena ami'neankino Ra Anumzamofo mono none, agrama kinima mani'nia nonena kigahie.
Et Hiram dit: « Béni soit Yahweh, Dieu d’Israël, qui a fait le ciel et la terre, de ce qu’il a donné au roi David un fils sage, prudent et intelligent, qui va bâtir une maison à Yahweh et une maison royale pour lui!
13 Hagi maka eri'zama eri antahi'zama antahini'ma hu'nea ne' Huram-Abi nagra huntesugeno vugahie.
Et maintenant, je t’envoie un homme habile et intelligent, maître Hiram,
14 Hagi ana ne'mofo nerera'a Dani nagapinti Israeli are, hagi nefa'a Tairi kumateti ne' Hiram-Abikino golireti'ma, silvareti'ma, bronsireti'ma, ainireti'ma, havereti'ene zafareti'ene fitunke'ene koranke'ene hokonke tavravereti'ma eri'zama eri'zante'ma antahi ani' nehuno, havema taga huno vahe amema'ama tro'ma hu'ama antahi' ani hu'neankino, kagri eri'za vahe'ene, Deviti'ma zamazeri retroma huzmante'nea eri'za vahe'enena eri'zana erigahie.
fils d’une femme d’entre les filles de Dan et d’un père Tyrien, habile à travailler l’or et l’argent, l’airain et le fer, les pierres et les bois, la pourpre rouge, la pourpre violette, le cramoisi, le lin fin, à faire toute espèce de gravures, et à élaborer tout plan qui lui sera proposé, de concert avec tes hommes habiles et avec les hommes habiles de mon seigneur David, ton père.
15 E'ina hu'negu witine, baline, olivi masavene waininena ranimoka kema hana kante antenka eri'za vaheka'amotarega atreranto.
Et maintenant, que mon seigneur envoie à ses serviteurs le froment, l’orge, l’huile et le vin dont il a parlé.
16 Hagi kagra inankna zafagu'ma hananana Lebanonitira antagita, ventefi erinteta avazu huta erita Jopa kumate e'nunketa, ananteti emerita Jerusalemia marerigahaze.
Et nous, nous couperons des bois du Liban, autant que tu en auras besoin; et nous te les expédierons par mer en radeaux jusqu’à Joppé, et toi, tu les feras monter à Jérusalem.
17 Hagi nefa Deviti'ma vahe'ma hampri'neaza huno Solomoni'a ruregati'ma Israeli mopafima emani'naza vahe'ma maka hampri'neana, ana vahe'mofo nampamo'a 153tausen 600ti hu'ne.
Salomon compta tous les étrangers qui étaient dans le pays d’Israël, d’après le dénombrement qu’avait fait David, son père. On en trouva cent cinquante trois mille six cents.
18 Hanki havene zafaraminema eri'za esaza vahetamina 70tauseni'a huhampri nezmanteno, agonafinti'ma havema tagahu'za eri fatgoma hu vahetmina 80tauseni'a huhampri nezmanteno, ana maka eri'za vahetmima kegavama hu kva vahetmina 3tausen 600'a zamazeri oti'ne.
Et il en prit soixante-dix mille pour les fardeaux, quatre-vingt mille pour tailler les pierres dans la montagne, et trois mille six cents comme surveillants pour faire travailler le peuple.