1 Tesaronaika 3
1 Hanki tamagri'ma eme tamegesuna tavesizamo'a, marerigeta manigama nosuta, knarema haniana, Atens kumate manigahune hu'none.
Därför, när vi icke mer kunde uthärda, beslöto vi att stanna ensamma kvar i Aten,
2 Ana nehuta nerafu Timoti'a, Anumzamofo eriza ne'mo Kraisi Knare Musenkemofo eriza e'neria ne'mo, eme tamamentinti tamazeri hanavenetino, tamazeri hanaveti kea tamasaminogu hunte'none.
och sände åstad Timoteus, vår broder och Guds tjänare vid förkunnandet av evangelium om Kristus, för att han skulle styrka och uppmuntra eder i eder tro,
3 Tagri'ma tavesiana, mago'amotma amama tagrama e'neruna knazankura antahigna osiho. Tamagra antahinaze, tagrikura knazana erigahaze hu'naza vahe mani'none.
så att ingen bleve vacklande under dessa lidanden. Ty I veten själva att sådana äro oss förelagda.
4 Na'ankure tamage huta tamagra nema ko'ma mani'neta tamasami vava huta, knazampina ufregahune huta hunonankino, ana knazamo'a, antahinaza kante fore huno evu'ne.
Redan när vi voro hos eder, sade vi ju eder förut att vi skulle komma att utstå lidanden. Så har nu ock skett, det veten I.
5 E'ina agafare nagrama avega antena manigama nosuna, reramatagamahu ne'moma reramatga huzanku koro nehu'na, tagrama eri'zama tamagripima eri'nona erizamo amnezankna huzanku, tamamentinti eme kenogu nagra Timoti hunte'noe.
Det var också därför som jag sände honom åstad, när jag icke mer kunde uthärda; ty jag ville veta något om eder tro, eftersom jag fruktade att frestaren till äventyrs hade så frestat eder, att vårt arbete skulle bliva utan frukt.
6 Hianagi menina Timoti'a tagrite eno, tamagrama tamamentinti nehutma ovesinte avesintema nehaza zankura, musenke eme nerasamino, antahi so'ema humanerantaza zanku'ene, tamagrima tamagenaku nehunankna hutma, tagrima tagenakuma nehaza zankura eme tasamine.
Men nu, då Timoteus har kommit till oss från eder och förkunnat för oss det glada budskapet om eder tro och kärlek, och sagt oss att I alltjämt haven oss i god hågkomst, och att I längten efter att se oss, likasom vi längta efter eder,
7 Ama'na agafare, nenfugta vahe'mo'zama knazama tamiza tatazampima unefronkeno'a, tamagrama tamentintima hu'naza zamo maka knazantifina tazeri hanavenetie.
nu hava vi i fråga om eder, käre bröder, genom eder tro fått hugnad i all vår nöd och allt vårt lidande.
8 Na'ankure tagrama menima tasimu erita mani'nonana, tamagrama Ramofompi hanavetitama mani'naza zamo higeta tasimura erita mani'none.
Ty nu leva vi, eftersom I stån fasta i Herren.
9 Tagra Anumzamofo susu hunentone. Tamagrama hazazamo higeta, Anumzamofo avurera tagra musena nehune.
Ja, huru skola vi nog kunna tacka Gud för eder, till gengäld för all den glädje som vi genom eder hava inför vår Gud?
10 Hanine zagenena tamavufima tamagezankura nunamuna hanavetita huvava nehuta, tamamentintifima atupama hu'nesazana, tagra tamazeri hanavetigahune.
Natt och dag är det vår innerligaste bön, att vi må få se edra ansikten och avhjälpa vad som kan brista i eder tro.
11 Menina tagri Nerafa Anumzamo'ene, Jisasi Rantimokea vanuna kana taveri hanaketa tamagritega vugahune.
Men vår Gud och Fader själv och vår Herre Jesus må för oss jämna vägen till eder.
12 Tagri'ma tavesiana, Ramo'a vahe'ma avesinte avu'ava zana eri aviteramantesigetma aviteta maninetma, magoke magokemotma ovesinte avesinte nehutma, tamagri'ma tamavesi neramantonaza hutma, ana miko vahera tamavesizmanteho.
Och eder må Herren giva en allt större och mer överflödande kärlek till varandra, ja, till alla människor, en sådan kärlek som vi hava till eder,
13 E'ina hu'neankino, Jisasi'a maka Naga'anema esia knarera tamazeri hanavetina, maka hazenketamia omnena, ruotge huta nemanita, manifatgo nehuta, Anumza Nafatimofo avurera hazenketamia omanegahie. Tamage.
så att edra hjärtan styrkas till att vara ostraffliga i helighet inför vår Gud och Fader vid vår Herre Jesu tillkommelse, när han kommer med alla sina heliga.
