< 1 Samue 30 >
1 Hagi 3'a zage kna evutege'za Deviti'ene sondia vahe'amo'zanena Ziklag kumate uhanati'za ome kazana, Ameleki vahe'mo'za ha' eme hu'za, Ziklagi kuma'ene Negevi kuma'enana teve taginte'za kre'naze.
När David med sina män på tredje dagen kom till Siklag, hade amalekiterna infallit i Sydlandet och i Siklag; och de hade intagit Siklag och bränt upp det i eld.
2 Hagi Ameleki sondia vahe'mo'za ana kumate a'mofavrene maka vahe'enena zamahe ofri amne zamavare'za vu'naze.
Och kvinnorna som voro därinne, både små och stora, hade de fört bort såsom fångar, utan att döda någon; de hade allenast fört bort dem och gått sin väg.
3 Hagi Deviti'ene sondia vahe'anema Ziklagi kumate'ma ehanati'za kazana, kumazmia teve taginente'za a'mofavrene mofa'nene ne' mofavrezamia mika zamavare'za vu'nage'za eme ke'naze.
När nu David med sina män kom till staden och fick se att den var uppbränd i eld, och att deras hustrur jämte deras söner och döttrar voro bortförda såsom fångar,
4 Ana'ma hazazanku Deviti'ene sondia vahe'anena tusiza hu'za zavira netageno hankave'zimia omanege'za mago'anena zavira ote'naze.
brast han ut i gråt, så ock hans folk; och de gräto, till dess att de icke förmådde gråta mer.
5 Hagi anampina ana vahe'mo'za Devitina tare a'trema'a, Jezrili kumateti a' Ahinoamune, Kameli kumateti Nebali kento a'ma eri'nea a' Abigelinena zanavre'za vu'naze.
Davids båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, karmeliten Nabals hustru, voro också fångna.
6 Hagi Deviti'a ranknazampi mani'ne. Na'ankure agranema vanoma nehaza vene'nemo'za a'mofavre zamigura tusiza hu'za zamasunkura nehu'za Devitina havenkno ahegahune hu'naze. Hianagi Deviti'a Ra Anumzana Anumzama'amofontega nunamu higeno, Anumzamo'a hanave ami'ne.
Och David kom i stor nöd, ty folket tänkte stena honom; så förbittrat var allt folket, var och en för sina söners och döttrars skull. Men David hämtade styrka hos HERREN, sin Gud.
7 Anante Deviti'a pristi ne' Ahimeleki nemofo Abiata asamino, muse hugantoanki 12fua havema me'nea kukenama pristi vahe'mo'za zamimizare'ma nentaza kukena erinka eno, higeno Abiata'a ana kukena erino e'ne.
Och David sade till prästen Ebjatar, Ahimeleks son: »Bär hit till mig efoden.» Då bar Ebjatar fram efoden till David.
8 Anante Deviti'a Ra Anumzamofona amanage huno antahige'ne, Knare ana vahera zamarotgo hu'na ome zamazerigahufi? Higeno Ra Anumzamo'a asamino, Kagra amane ome zamazerinka ana maka vahe'ene a'mofavrenena zamagu vazigahananki zamarotgo hunka vuo huno asami'ne.
David frågade nu HERREN: »Skall jag sätta efter denna rövarskara? Kan jag då hinna upp den?» Han svarade honom: »Sätt efter dem; ty du skall förvisso hinna upp dem och skaffa räddning.»
9 Hagi Deviti'a 600'a sondia vahe'a zamavareno Besori tinkrahopi uravao hu'naze.
Då begav sig David åstad med sina sex hundra man, och de kommo till bäcken Besor; där stannade de som nödgades bliva efter.
10 Hanki ana tinkrahopina 200'a sondia vahe'mo'za zamavaresragu hu'za umanizage'za, Deviti'enena 400'a sondia vahe'mo'zaana vahera zamarotago hu'za vu'naze.
Men David fortsatte förföljelsen med fyra hundra man; ty de som sade blivit för trötta, och som därför stannade, utan att gå över bäcken Besor, utgjorde två hundra man.
11 Hagi sondia vahe'amo'za, mago Isipi ne' ome nege'za, avre'za Devitinte e'naze. Hagi ana nera zamagra bretine tinena amizageno ne'ne.
Sedan träffade de på fältet en egyptisk man; honom togo de med sig till David. Och när de hade givit honom bröd att äta och vatten att dricka
12 Hagi mago'a fiki raga'a regripe'za eri'nazane, waini raga eri'nazana ana nera ami'naze. Na'ankure agra ne'zane tinena 3'a zagene hanine oneneanki'za ami'zageno neno hanavea eri'ne.
och när de ytterligare hade givit honom ett stycke fikonkaka och två russinkakor att äta, kom livskraften tillbaka i honom igen. På tre dygn hade han nämligen varken ätit eller druckit.
13 Hagi Deviti'a ana nera antahigeno, Kagra igati ne' mani'nane? Higeno ana ne'mo'a kenona huno, nagra Isipi neki'na, Ameleki vahe'mokizmi eri'za ne' mani'noe. Hagi kvanimo'a kri erugeno eme natreno vige'na 3'a kna mani'noe.
Och David frågade honom: »Vem tillhör du, och varifrån är du?» Han svarade: »Jag är en egyptisk yngling, tjänare åt en amalekitisk man; men min herre övergav mig för tre dagar sedan, därför att jag blev sjuk.
14 Tagra Negevi kaziga vuta Kereti vahe'ene Juda vahe'ene Kalepi vahe ha' ome huzamanteteta, Ziklag kumara teve ome taginteta negreta e'none.
Vi hade nämligen infallit i den del av Sydlandet, som tillhör keretéerna, och i det område som tillhör Juda, och i den del av Sydlandet, som tillhör Kaleb, och vi hade bränt upp Siklag i eld.»
15 Hagi Deviti'a ana nera antahigeno, Kagra knare navrenka ana Ameleki vahetera vugahano? Higeno ana ne'mo'a huno, Kavre'na vugahuanagi, kagra Ra Anumzamofo agifi huvempage hunka nagrira nahe ofrige, kvani'amofo azampi navrenka ome ogantegahue hunka huvempage hutege'na, kavre'na va'neno.
David sade till honom: »Vill du föra mig ned till den rövarskaran?» Han svarade: »Lova mig med ed vid Gud att du icke dödar mig eller utlämnar mig åt min herre, så vill jag föra dig ned till den rövarskaran.»
16 Hagi ana Isipi ne'mo'a, Devitina avreno Ameleki vahe'ma mani'narega vigeno ome keana, Ameleki vahe'mo'za umani emani hu'neza ne'za kre'za nene'za musenkase nehu'za mani'naze. Na'ankure Filistia vahe mopafinti'ene Juda vahe mopafinti'ma rama'a zama eri'za e'naza zanku musenkase nehazageno zamage'ne.
Så förde han honom ditned, och de lågo då kringspridda överallt på marken och åto och drucko och förlustade sig med allt det stora byte som de hade tagit ur filistéernas land och ur Juda land.
17 Hagi Deviti'a sondia vahe'ane ana kumate umani'nageno rehanima hiama'a hara erigafa hu'za nehzageno, vuno kotuno anante knamofona kinaga omese'ne. Hagi ana ha'pina maka Ameleki vahera zamahe fri'ne. Hianagi 400'a vahe'moke'za kemori afutamimofo zamagumpi mani'za koro atre'za fre'naze.
Och ända från skymningen intill nästa dags afton höll David på med att nedgöra dem; och ingen enda av dem kom undan, utom fyra hundra tjänare som satte sig upp på kamelerna och flydde.
18 Hagi Deviti'a tare atrema'a neznavreno Ameleki vahe'mo'za eri'za e'naza zana maka ete eri vagare'ne.
Och David räddade allt vad amalekiterna hade tagit; sina båda hustrur räddade David också.
19 Hagi mago zamo'a fanane osu'neanki, osi'zama razama mofa'nema nemofavreramina nezamavareno, maka zazmima eri'za e'nazana eri vagareno Deviti'a vu'ne.
Ingen saknades, varken liten eller stor, ingens son och ingens dotter, ej heller något av bytet eller något av det som de hade tagit med sig; David förde alltsammans tillbaka.
20 Hagi maka bulimakaone, sipisipi afutaminema Ameleki vahe'mo'zama avre'za vu'naza zana maka Devitia erino ne-ege'za ha'ma ome hu'za eri'za bulimakaone sipisipi afutaminena avregota hu'za ne-eza amanage hu'naze, Deviti'ma ha'ma huno eri'nea zantamine.
David tog ock alla får och fäkreatur, och man drev dessa framför den övriga boskapen och ropade: »Detta är Davids byte.»
21 Higeno Besori tinte'ma 200'a vahe'ma hankavezimi omanege'za emeni'nare uhanatige'za, ana vahe'mo'za Devitine agri'enema aza vahera nezamage'za hu frufra ke huzamantageno, Deviti'enena muse nehuno hu frufra huzmante'ne.
Och när David kom tillbaka till de två hundra man som hade varit för trötta att följa honom, och som därför hade fått stanna kvar vid bäcken Besor, gingo dessa åstad för att möta David och det folk som han hade med sig; då gick David fram till folket och hälsade dem.
22 Hagi Deviti'enema hate'ma vu'naza vahepintira mago'a hazenke vahe'mo'za, anage hu'naze, Zamagra tagri'enena ovu'nazankita ha'pinti'ma eri'nona zantamina refko huta ozamigahunanki, a'mofavre'zimige zaminunke'za zamavare'za vugahaze.
Men allahanda onda och illasinnade män, bland dem som hade följt med David, togo till orda och sade: »Eftersom dessa icke följde med oss, skola vi icke giva dem något av bytet som vi hava räddat; var och en av dem må allenast taga sin hustru och sina barn med sig och gå hem.»
23 Hu'neanagi Deviti'a amanage hu'ne, Nafuheta Ra Anumzamo tami'nea zantamina anara osugahune. Agrake taza nehigeta kumatima eri haviza hu'naza vahera zamaheta ete mikazana erita e'nonku, tagragukera ontahigahune.
Men David svarade: »Så skolen I icke göra, mina bröder, med det som HERREN har givit oss, då han bevarade oss och gav i vår hand denna rövarskara, som kom över oss.
24 Hagi iza tamagri kegura tamage huno hugnarera hugahie? Hagi fenotire'ma kegava hu'za hate'ma ovu'naza vahe'ene hate'ma vu'naza vahe'enena, maka zana ana avamenteke refko huta erigahune.
Och vem skulle för övrigt härutinnan vilja lyssna till eder? Nej, sådan deras lott är, som draga med i striden, sådan skall deras lott vara, som stanna vid trossen; de skola dela jämnt med varandra.»
25 Hagi Devitima e'ina'ma hu'nea zamo'a mago kasegegna huno Israeli vahepina me'negeno eno, meni ama knarera ehanati'ne.
Och därvid blev det, från den dagen och allt framgent; ty han gjorde detta till lag och rätt i Israel, såsom det är ännu i dag.
26 Hagi Deviti'ma Ziklag kumate'ma unehanatino'a hapinti'ma eri'nea zantamina rone'amokizmi Juda ranra vahe'mokizmi refko huntenezmanteno, ana vahera anage huno zamasami'ne, Ama muse zana Ra Anumzamofo ha' vahe'mokizmi zantami erita e'nonaza, mago'a refko huta eme neramune.
När sedan David kom till Siklag, sände han en del av bytet till de äldste i Juda, sina vänner, i det han lät säga: »Detta är en skänk till eder av bytet från HERRENS fiender.»
27 Hagi ana'ma eri'nea zantamima musezane huno refko'ma huzami'nea kumatamimofo zamagi'a amana hu'ne, Betelima nemaniza vahe'ma, Negevi ka'ma kokampi nemaniza vahe'ma Ramuti kumate'ma nemaniza vahe'ma, Jatiri kumate'ma nemaniza vahe'ma,
Han sände till de äldste i Betel, de äldste i Ramot i Sydlandet och de äldste i Jattir;
28 Aroeri kumate'ma nemaniza vahe'ma, Sifmoti kumate'ma nemaniza vahe'ma Estemoa rankumate'ma nemaniza vahe'ma,
till de äldste i Aroer, de äldste i Sifamot och de äldste i Estemoa;
29 Rakali kumate'ma nemaniza vahe'ma Jerameri rankumapi nemaniza vahe'ma, Kin rankumapi nemaniza vahe'ma,
till de äldste i Rakal, de äldste i jerameeliternas städer och de äldste i kainéernas städer;
30 Homa kumate'ma nemaniza vahe'ma, Bor-asani kumate'ma nemaniza vahe'ma, Ataki kumate'ma nemaniza vahe'ma,
till de äldste i Horma, de äldste i Bor-Asan och de äldste i Atak;
31 Hebroni rankumate'ma nemaniza vahetega ana zantamina refako hutregeno vu'ne. Ana nehuno koma sondia vahe'anema vano hu'nea kaziga maka ana fenozana refko huno zami'ne.
till de äldste i Hebron och till alla de orter där David hade vandrat omkring med sina män.