1 Samue 2

1 Hagi Hana'a amanage huno nunamuna hu'ne, Ra Anumzamoka nagu'areti hu'na rama'a muse hugante'na kagi ahentesga hue. Kagra'a hanavea naminka nazeri sga hu'nane. Na'ankure naza hunka knazaniafintira navrananki'na, ha' vaheni'amofona agizaregahue. Na'ankure nagu'mavazinka navrana zankura muse hugantoe.

Och Hanna bad, och sade: Mitt hjerta fröjdar sig i Herranom; mitt horn är upphöjdt i Herranom; min mun hafver vidt öppnat sig öfver mina fiendar; ty jag fröjdar mig af dine salighet.

2 Hagi Ra Anumzamoka mago'mo'e huno kagri kna huno ruotagera osigeno, mago havemofo hanavemo'a tagri Anumzamoka hankavegnara osu'ne.

Ingen är helig såsom Herren. Utan dig är ingen; och ingen tröst är såsom vår Gud.

3 Hagi avufga rahu kea mago'ane osuno, kagra'ama kazerisga hu kea kagipintira atioramino. Na'ankure Ra Anumzamo'a mika'zama hanana zana ko ke'neankino, kavukava'ma hanana kante anteno, refko hugantegahie.

Låter af att berömma eder och tala stor ord. Låter det gamla utur edar mun: ty Herren är en Gud, som vet det, och låter icke sådana anslag hafva framgång.

4 Hagi hanavenentake vahe mani'nonema nehaza vahe'mokizmi atia eri futagi netreno, hanavezmi omne vahera zamazeri hanavetige'zma hanave vahe nemanize.

De starkas båge är sönderbruten, och de svage äro omgjordade med starkhet.

5 Hagi ne'zama nezamu'ma nehaza vahe'mokizmia, zamaga netenigeno, ne'zanku'ma zamaga'ma netenia vahe'mo'za nezamu hugahaze. Hagi naravo a'mo'a 7ni'a mofavre antegahie. Hianagi rama'a mofavrema ante'nea a'mo'a ontegahie.

De som mätte voro, de vordo sålde för bröd; och de som hunger ledo, hungra intet mer; tilldess den ofruktsamma födde sju, och den som mång barn hade, vardt försvagad.

6 Hagi Ra Anumzamo vahera ahenefrino, vahera asimura amigeno nemanigeno, Agra vahera huntegeno fri vahe kumatega nevigeno, vahera anampintira azeri onetie. (Sheol h7585)

Herren dödar, och gifver lif; förer till helvete, och derut igen. (Sheol h7585)

7 Hagi Ra Anumzamo vahera azeri amunte nomaneno, feno vahera azeri retro nehie. Agrake vahera azeri anteneramino, vahera azeri antesga nehie.

Herren gör fattigan; han gör ock rikan han förnedrar och upphöjer.

8 Hagi amunte omane vahe'ene mika zanku'ma upa'ma nehaza vahe'enena kugusopafintira zamavaresga huno ra zamagi zamige'zma marerisa vahe'enena nemanize. Na'ankure Ra Anumzamo'a ama mopamofo trara tro huteno, mopamofona anante megahane huno higeno me'ne.

Han uppreser den torftiga utu stoftet, och upphäfver den fattiga utu träcken, att han skall sätta honom ibland Förstar, och låtan ärfva ärones stol; ty verldenes ändar äro Herrans, och jordenes krets hafver han satt deruppå.

9 Hagi fatgoma hu'zma Agri'ma amage'ma ante'za kama vanoma nehaza vahe'mokizmia kegava hunezamanteanagi, kefo zamavu'zmava'ma nehaza vahera zamatrege'za hanimpi fanene hugahaze. Na'ankure mago vahe'mo'a agra'a hanaverera knarera huno omanigahie.

Han varder bevarandes sina heligas fötter; men de ogudaktige skola vara tyste i mörkrena; ty ingen förmår något af sin egen kraft.

10 Hagi Ra Anumzamofoma ha'ma rentesnaza vahera, Ra Anumzamo'a zamazeri haviza hugahie. Hagi monage huno monafintira nezamaheno, Ra Anumzamo'a miko mopafi vahe'mokizmia kegaga huzamantegahie. Hagi Agra kini ne'a hanavea nemino, masavema frentenoma huhamprima ante'nea nera hihamu hanavea amino azeri antesga hugahie.

För Herranom skola förskräckas hans fiender; öfver dem skall han dundra i himmelen. Herren skall döma verldenes ändar, och skall gifva sinom Konung magt, och upphöja sins Smordas horn.

11 Anante Elkana'ene Hanakea ete kumazanirega Rama vu'na'e. Hianagi Samueli'a pristi ne' Eli aza huno Ra Anumzamofo eri'zana eri'ne.

Och ElKana gick hem igen till Hamath uti sitt hus, och pilten var Herrans tjenare inför Presten Eli.

12 Hagi Eli mofavre'amokea kefo zanavu'zanava nehuke, Ra Anumzamofona Ra mani'ne huke antahi omi'na'e.

Men Eli söner voro Belials barn, och visste intet af Herranom;

13 Hagi ana pristi ne'tremokea vahe'mo'zama ofama eri'za e'za eme kresramana nevazafintira, eri'za vahe huntakeno 3'a ave me'nea fokureti kavofima krazageno'ma nerea afupintira ome revazu huno eme zanamitere hu'ne.

Ej heller hvad deras Prestaämbete var till folket. Då någor ville något offra, så kom Prestens dräng, medan köttet kokades, och hade en treuddad gaffel i sine hand:

14 Hagi ana eri'za ne'mo'a afu'ma kre'naza kavofima ana fokureti'ma reno avazuma hia afura, erino Eli mofavrerarena eme zanami'ne. Israeli vahe'mo'zama mika zupa Sailo kumate'ma ofama eme nehazageno'a, e'inahukna zanavu'zanava hutere hu'na'e.

Och stack i grytona eller kettilen, eller pannona, eller krukona, och hvad han drog ut med gaffelen, det tog Presten till sig. Så gjorde de allom Israel, som ditkommo till Silo.

15 Hagi mago'a zupa pristi vahe'mo'za afova'a onkre'nazageno ana eri'za ne'mo'a emenerige'za, pristi vahe'mo'za amanage hu'naze, kretesunkenka erigahane hu'zama nehazageno'a, kavofima kraza afura onegaha'anki zanagra'a tevefi kreke negaha'e.

Sammalunda, förra än de uppbrände det feta, kom Prestens dräng, och sade till honom, som offret frambar: Få mig kött, att jag må steka det åt Prestenom; ty han vill icke taga kokadt kött af dig, utan rått.

16 Hagi anama ofama hunaku'ma nehia pristi ne'mo'a amanage hu'ne, natrege'na afu afova'a kretanena, henka kavesiniama'a erinka vuo, higeno'a pristi ne'mofo eri'za ne'mo'a amanage hu'ne, kagrama namizanku'ma menima kave'ma osiniana, nagra'a erigahue.

När då någor sade till honom: Låt upptända det feta såsom det bör sig i dag, och tag sedan hvad ditt hjerta begärar, så sade han till honom: Du skall nu gifva mig det, eljest skall jag taga det med våld.

17 Hagi Ra Anumzamofo avufina ana netremokea tusi'a kumi hu'na'e. Na'ankure zanagra Ra Anumzamofonte'ma eri'za aza ofa kefenkami atreke tusi'a kefo zantfa hu'na'e.

Derföre var piltarnas synd ganska stor för Herranom; förty folket förhädde Herrans spisoffer.

18 Hianagi Samueli'a pristi vahe'mo'zama nehaza efeke zaza kukena hu'neno, eri'zana Ra Anumzamofo avuga eri'ne.

Men Samuel var en tjenare för Herranom, en dräng i en linnen lifkjortel.

19 Hagi kafugu kafugu'ma nehazaza huke ofama huku'ma nererake nefake'ma ne-ekea, Samuelina nerera'a osi za'za kukena'a tro huno erinte'neno etere hu'ne.

Dertill gjorde hans moder honom en liten kjortel, och förde den upp till honom i sinom tid, då hon uppgick med sin man, till att offra offer i sinom tid.

20 Hagi anama huteke kuma zaniregama vu'zama nehakeno'a, Eli'a nunamuna huno Elkanane nenaronena asomu kea huznanteno amanage hu'ne, Ra Anumzamo'a ama mofavrema ami vagamarena'a zantera, nona huno mofavreramina tanamigahie, higeke ete kumazanirega vu'na'e.

Och Eli välsignade ElKana och hans hustru, och sade: Herren gifve dig säd utaf denna qvinnone för den bön, som du hafver bedit af Herranom. Och de gingo hem till sitt igen.

21 Hagi Ra Anumzamo'a Hanana azeri so'e huntegeno amu'ene huno 3'a ne'mofavregi tare mofaki huno kasezmante'ne. Hianagi Samueli'a Ra Anumzamofo avuga Sailo manineno nena hu'ne.

Och Herren sökte Hanna, att hon blef hafvandes, och födde tre söner och två döttrar; men pilten Samuel växte till för Herranom.

22 Hagi Eli'a ananknafina ozafa re'neanagi tare ne'mofavre'amokea maka Israeli vahe'ma huzamanta'a zanavu'zanava zamofo agenkea antahine. Hagi ana netremokea seli mono nomofo kafante'ma eri'zama eneri'za a'nene monko'za hu'na'e.

Men Eli var ganska gammal, och han förnam hvad hans söner gjorde allom Israel; och att de sofvo när de qvinnor, som tjente inför dörrene af vittnesbördsens tabernakel.

23 Hu'negu Eli'a ana mofavre'amokiznigura amanage hu'ne, na'ahigeta e'inahu kefo tanavu'tanava'ma neha'a zamofo tanagenkea miko vahe'mo'za eme nenasamize?

Och han sade till dem: Hvi gören I sådant? Ty jag hörer edart onda väsende af allt detta folket.

24 Hagi mofavrenimota'a e'inahu tanavu'tanavara osi'o. Na'ankure Ra Anumzamofo vahe'mo'zama huganti kamama nehaza kema nasamiza kemo'a havizantfa nehie.

Icke så, mina barn, det är icke godt rykte, som jag hörer; I kommen Herrans folk till att synda.

25 Hagi mago vahe'mo'ma mago vahe'ma kefo avu'ava'ma huntesiana Anumzamo amu'nompina mani'neno eri ante fatgo hugahie. Hagi Ra Anumzamofonte'ma kefo zama haniana, i'za erinte fatgo hugahie? Hianagi Eli mofavreraremokea nezanafama zanasamia nanekea ontahi'na'e. Na'ankure ko' Ra Anumzamo'a zanahe fri'naku antahi'ne.

Om någor syndar emot en mennisko, så kunna domarena förlika det; men om någor syndar emot Herran, ho kan förlikat? Och de hörde intet sins faders röst; ty Herren ville döda dem.

26 Hagi Samueli'a mofavrema mani'neno'a Ra Anumzamofo avure'ene vahe'mofo avure'enena so'e avu'avaza hige'za avesinentazageno Ra Anumzamo'enena avesinte'ne.

Men pilten Samuel växte till, och var både Herranom och menniskom täcker.

27 Hagi mago knazupa Anumzamofo eri'za vahe'mo'a Elinte eno amanage huno eme asami'ne, Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Isipima Fero agoragama kagehe'zama mani'nage'na zamagritera Nagra'a nazeri ante amara osu'nofi?

Och en Guds man kom till Eli, och sade till honom: Så säger Herren: Jag hafver uppenbarat mig dins faders huse, då de ännu voro uti Egypten i Pharaos hus;

28 Hagi neramageho Aronina maka Israeli naga nofipintira Nagra'a huhampri antogeno pristi vahe zaza kukena hu'neno, Nagri navuga pristi eri'zana kresramna vu itarera marerino e'nerino, mananentake'zana kremna vu'ne. Hagi mika Israeli vahe'mo'zama ofama tevefima haza ne'zana, miko kagri kagehe'i pristi naga zami'noe.

Och utvalde honom der mig, för all Israels slägter till Presterskap, att han skulle offra på mitt altare, och upptända rökverk, och bära lifkjortel för mig: och gaf dins faders huse all Israels barnas offer.

29 Hagi nahigeta Nagrite'ma Israeli vahe'mo'zama kresramnama hihoma hu'na huzmante'noa kante ante'za noniafima ofama eme haza ofa antahi onamike, renkrerera nereke eri havizana hu'na'e. Hagi nahigenka tare mofavreka'a ra zanagia nezanaminka, Nagria ra nagia onami'ne? Na'ankure knare afu'ma Nagrite'ma ofama eme hazana, tamagragukera antahita neneta afovagera hu'naze.

Hvi spjernar du då emot mitt offer och spisoffer, som jag budit hafver i tabernaklet, och du ärar dina söner mer än mig, så att I göden eder utaf allt mitt folks Israels spisoffers förstling?

30 E'inahu zama hanku Israeli vahe Ra Anumzamo'a anage huno hu'ne, Kagri naga'ene kagehe'i naga'mo'za pristi eri'zana erivava hugahaze hu'na hu'noanagi, anara osugahaze. Na'ankure Nagri'ma ra nagima namisamokizmia, ra zamagi zamigahue. Hagi Nagri nagima eri haviza hanamokizmia, zamazeri henkami atregahue.

Derföre säger Herren Israels Gud: Jag hafver sagt, att ditt hus och dins faders hus skulle vandra för mig evinnerliga. Men nu säger Herren: Det vare långt ifrå mig; utan den mig ärar, honom vill jag ock ära: men den mig föraktar, han skall komma på skam.

31 Hagi antahiho, mago kna ne-eankina hanavetamia erinetrena, tamafahe'i hanavea eritra'nena tamagri naga'pina magore huno ranra vahera omanigahie.

Si, den tid skall komma, att jag skall bryta din arm sönder, och dins faders hus arm, så att ingen gammal skall vara i dino huse.

32 Hagi tamagra negetma kanive neresage'na Israeli vahera asomura huzamantegahue. Hianagi tamagri naga'pina, magore huno ozafareno ranra vahera mani'nenageta ke vava osugahaze.

Och du skall se din motståndare uti tabernaklet i allo Israels godo; och ingen gammal skall vara i dins faders hus evinnerliga.

33 Hagi ana hutesuge'zama ofri'zama magoke magoke'ma manisaza vahe'mo'za zamasuzampi nemanisage'za, mofavrema kasezamantesaza mofavremo'za, ozafa ore'ne'za ame hu'za frigahaze.

Dock vill jag icke utrota af dig allan man ifrå mitt altare, på det din ögon skola försmäkta, och din själ gräma sig; och hela hopen i dino huse skola dö, då de till manna komne äro.

34 Hagi tare mofavreka'a Hopni'ene Finiasikea magoke zupage frisakenka, ana maka ke'nimo'a tamage hu'ne hunka antahigahane.

Och detta skall vara dig ett tecken, som båda dina söner Hophni och Pinehas öfvergå skall: På en dag skola de både dö.

35 Hianagi nagri kema antahinamisia pristi ne' azeri oti'nena, Nagri nagu'afine antahizampima me'nea kemofo amage anteno eri'zana enerino, miko zupa Nagrama huhamprinte'nua kini vahe'mofo avuga eri'zana erivava huno vugahie.

Och jag skall uppväcka mig en trogen Prest, och han skall göra såsom det i mino hjerta och mine själ är; honom skall jag bygga ett säkert hus, så att han skall vandra inför minom Smorda i alla dagar.

36 Hianagi kagri naga'pinti'ma ofri'ma mani'namo'za miko zupa ana pristi ne'te e'za zamare'na emere'za, ne'zama nesunazana omaneanki hurantegeta pristi eri'zana enerita, breti ankrahe'a erita namneno hugahaze.

Och den qvar blifver af ditt hus, han skall komma och falla neder för honom, om en silfpenning och ett stycke bröd, och skall säga: Käre, låt mig komma till en Prestadel, att jag må äta en beta bröd.