< 1 Kva 4 >
1 Hagi kini ne' Solomoni'a mika Israeli mopa kegava hu'ne.
καὶ ἦν ὁ βασιλεὺς Σαλωμων βασιλεύων ἐπὶ Ισραηλ
2 Hagi vugota kva vahetamimofo zamagi'a amane, Zadoki nemofo Azaria pristi nera mani'ne.
καὶ οὗτοι οἱ ἄρχοντες οἳ ἦσαν αὐτοῦ Αζαριου υἱὸς Σαδωκ
3 Hagi Sisa nemofokea Erihorefike, Ahizakea mika zante'ma avoma kreke eri fatgohu eri'za netre'na mani'na'e. Hagi Ahiluti nemofo Jehosafati'a maka'zama kini ne'mo'ma hiazama avompima krenentea ne' mani'ne.
καὶ Ελιαρεφ καὶ Αχια υἱὸς Σαβα γραμματεῖς καὶ Ιωσαφατ υἱὸς Αχιλιδ ὑπομιμνῄσκων
4 Hagi Jehoiada nemofo Benaia'a sondia vahete vugagota huno kegava higeno, Zadoki'ene Abiatakea pristi eri'za netre mani'na'e.
καὶ Σαδουχ καὶ Αβιαθαρ ἱερεῖς
5 Hagi Neteni nemofo Azaria'a kiapu vahete vugota huno kegava higeno, Netenina mago nemofo agi'a Zabudikino, agra pristi ne' mani'neno kini ne'mofona knare antahintahia ami'ne.
καὶ Ορνια υἱὸς Ναθαν ἐπὶ τῶν καθεσταμένων καὶ Ζαβουθ υἱὸς Ναθαν ἑταῖρος τοῦ βασιλέως
6 Hagi kini ne'mofo nompima me'nea zantamima kegavama hu nera Ahisari manigeno, Abda nemofo Adoniramu'a kazokazo eri'za vahetaminte kegava hu' nera mani'ne.
καὶ Αχιηλ οἰκονόμος καὶ Ελιαβ υἱὸς Σαφ ἐπὶ τῆς πατριᾶς καὶ Αδωνιραμ υἱὸς Εφρα ἐπὶ τῶν φόρων
7 Hagi Solomoni'a 12fu'a kumapintira mago'mago kva vahe zamazeri otige'za maka Israeli vahera kegava hu'neza kini ne'mofone, naga'anena ne'zana eri'za eme zamitere hu'naze. Hagi ana 12fu'a vahepintira mago ikante ikantera mago'mo ne'zana erino kini ne'ene naga'anena eme zamitere hu'naze.
καὶ τῷ Σαλωμων δώδεκα καθεσταμένοι ἐπὶ πάντα Ισραηλ χορηγεῖν τῷ βασιλεῖ καὶ τῷ οἴκῳ αὐτοῦ μῆνα ἐν τῷ ἐνιαυτῷ ἐγίνετο ἐπὶ τὸν ἕνα χορηγεῖν
8 Hagi ana 12fu'a kva vahetmimofo zamagi'a ama'ne, Efraemi agona kukampi me'nea kumatera Ben-huri kegava higeno,
καὶ ταῦτα τὰ ὀνόματα αὐτῶν Βενωρ ἐν ὄρει Εφραιμ εἷς
9 Makazi kuma'ma, Salbimi kuma'ma, Betsemesi kuma'ma, Elonbet-hanan kuma'enena Ben-dekeri kegava hu'ne.
υἱὸς Ρηχαβ ἐν Μαχεμας καὶ Βηθαλαμιν καὶ Βαιθσαμυς καὶ Αιλων ἕως Βαιθαναν εἷς
10 Hagi Aruboti kuma'ene Soko kuma'enena Ben-heseti kegava nehuno, Sokoti kuma'ene maka Heferi mopanena agra kegava hu'ne.
υἱὸς Εσωθ Βηρβηθνεμα Λουσαμηνχα καὶ Ρησφαρα
11 Hagi Ben-abinadapu'a maka Nafat-dori mopa kegava nehuno, Solomoni mofa Tafati ara eri'ne.
Χιναναδαβ καὶ Αναφαθι ἀνὴρ Ταβληθ θυγάτηρ Σαλωμων ἦν αὐτῷ εἰς γυναῖκα εἷς
12 Hagi Ahiludi nemofo Bana'a, Tanaki kuma'ene Megido kuma'ene kegava nehuno, Betsin mopane Zaretani kuma tavaonte'ma Jesrili kumamofo fenka kaziga me'nea mopa maka kegava nehuno, Betsani mopama Abel-mehola kumateti agafa huteno vuno Jokmeamuma vu'nea mopanena maka kegava hu'ne.
Βακχα υἱὸς Αχιλιδ Θααναχ καὶ Μεκεδω καὶ πᾶς ὁ οἶκος Σαν ὁ παρὰ Σεσαθαν ὑποκάτω τοῦ Εσραε καὶ ἐκ Βαισαφουδ Εβελμαωλα ἕως Μαεβερ Λουκαμ εἷς
13 Hagi Ben-geberi'e nehaza ne'mo Ramot-gilead kuma'ene Gilietima me'nea kumara kegava higeno, Manase nagapinti ne' Jairi Manase nagara kegava hu'neno, Argobi kaziga Basani mopafina 60'a kuma'ma ranra vihumo megagigeno Bronsireti kafama hagente'nea kumatmina kegava hu'ne.
υἱὸς Γαβερ ἐν Ρεμαθ Γαλααδ τούτῳ σχοίνισμα Ερεγαβα ἣ ἐν τῇ Βασαν ἑξήκοντα πόλεις μεγάλαι τειχήρεις καὶ μοχλοὶ χαλκοῖ εἷς
14 Hagi Ido nemofo Ahinadapu Mahanaimi kumara kegava hu'ne.
Αχιναδαβ υἱὸς Αχελ Μααναιν εἷς
15 Hagi Ahimasi'e nehaza ne'mo Naftali nagamofo kumara kegava hu'neno, (Solomoni mofa Basematina ara eri'ne.)
Αχιμαας ἐν Νεφθαλι καὶ οὗτος ἔλαβεν τὴν Βασεμμαθ θυγατέρα Σαλωμων εἰς γυναῖκα εἷς
16 Husi nemofo Bana'a Asa nagamofo mopane, Bealoti kuma'enena kegava hu'ne.
Βαανα υἱὸς Χουσι ἐν τῇ Μααλαθ εἷς
17 Hagi Parua nemofo Jehosafati'a Isaka nagamofo mopa kegava hu'ne.
Σαμαα υἱὸς Ηλα ἐν τῷ Βενιαμιν
18 Hagi Ela nemofo Simei'a, Benzameni naga'mofo mopa kegava hu'ne.
Γαβερ υἱὸς Αδαι ἐν τῇ γῇ Γαδ γῇ Σηων βασιλέως τοῦ Εσεβων καὶ Ωγ βασιλέως τοῦ Βασαν καὶ νασιφ εἷς ἐν γῇ Ιουδα
19 Hagi Uri nemofo Gebari'a Giliati mopa kegava hu'neno, Amori vahe kini ne' Sihoni mopane, Basani vahe kini ne' Ogi mopanena kegava hu'ne. Hagi ana mopa magoke kva ne'mo kegava hu'ne.
Ιωσαφατ υἱὸς Φουασουδ ἐν Ισσαχαρ
20 Hagi Juda vahe'ene, Israeli vahe'mo'zanena ra hu'za hageri ankenafi kasepankna hu'naze. Hagi ana vahe'mo'zane'zane tinena nene'za musena nehu'za mani so'e hu'naze.
21 Hagi Solomoni'ma kegavama hu'nea mopa, Yufretis tinteti vuno Filistia mopare vuteno, Isipi mopa atupare ome atre'ne. Hagi anampima nemaniza vahe'mo'za agri agorga maka knafina mani'ne'za, takesi zagoa nemi'za, eri'zama'a erinte'naze.
καὶ ἐχορήγουν οἱ καθεσταμένοι οὕτως τῷ βασιλεῖ Σαλωμων καὶ πάντα τὰ διαγγέλματα ἐπὶ τὴν τράπεζαν τοῦ βασιλέως ἕκαστος μῆνα αὐτοῦ οὐ παραλλάσσουσιν λόγον καὶ τὰς κριθὰς καὶ τὸ ἄχυρον τοῖς ἵπποις καὶ τοῖς ἅρμασιν ᾖρον εἰς τὸν τόπον οὗ ἂν ᾖ ὁ βασιλεύς ἕκαστος κατὰ τὴν σύνταξιν αὐτοῦ
22 Solomoni'ene agri nompima nemaniza vahe'mo'zama mago knamofo agu'afima nesaza ne'zama eri'za e'nazana, 30'a donki afumo'ma eriga avamente knare'ma huno kane witine, 60'a donki afumo'ma eriga avamente kane so'ema hu'nea witia eri'za e'naze.
καὶ ταῦτα τὰ δέοντα τῷ Σαλωμων ἐν ἡμέρᾳ μιᾷ τριάκοντα κόροι σεμιδάλεως καὶ ἑξήκοντα κόροι ἀλεύρου κεκοπανισμένου
23 Hanki witire'ma negriza bulimakao afutamina 10ni'agi, trazante'ma negriza bulimaka afutamina 20'agi, 100'a sipisipi afutamine ruzahu ruzahu dia afutamine, afovage kokoreramine avre'za e'naze.
καὶ δέκα μόσχοι ἐκλεκτοὶ καὶ εἴκοσι βόες νομάδες καὶ ἑκατὸν πρόβατα ἐκτὸς ἐλάφων καὶ δορκάδων καὶ ὀρνίθων ἐκλεκτῶν σιτευτά
24 Na'ankure Solomoni'a Yufretisi timofona zage fre kaziga Tifsa kumateti agafa huteno vuno, Gazama uhanati'nea mopane, ana mopafi kini vahetaminena kegava huzmante'ne. Hagi kegavama hu'nea mopamofo atumpama ome atre eme atrema hu'nerega ha'zana omanege'za fru hu'za mani'naze.
ὅτι ἦν ἄρχων πέραν τοῦ ποταμοῦ καὶ ἦν αὐτῷ εἰρήνη ἐκ πάντων τῶν μερῶν κυκλόθεν
25 Hanki Solomoni'ma kinima manino vu'nea knafina, maka Juda vahe'mo'zane Israeli vahe'mo'zanena ha'ma hu avu'ava zana omnege'za knare hu'za mani'naze. Hagi Dani mopareti'ma vuno, sauti kaziga Beseba kumate'ma uhanati'neana, wainine fiki zafaramina mago mago nagamofona metere hige'za ana zafamofo tonapi manitere hu'naze.
26 Solomoni'a karisima renteno avazuma huno vanoma nehia hosi afutamimofo nona 40ti tauseni'a no kintegeno, hosi agumpima vano hu vahera 12tauseni'a vahezaga mani'naze.
27 Hagi 12fu'a vugota kva vahe'ma zamazeri otia vahe'mo'za Kini ne' Solomonine, maka agri nompinti'ma ne'zama nenaza vahetmimofo ne'zana mago mago ikantera eri'za etere hazage'za magore hu'za ne'zankura atupara osu'naze.
28 Hagi Kini ne'mofo hosi afutamine karisima rentenoma vanoma nehia hosi afutamimofo ne'zana baline, trazanena ana knareke eri'za eme zami'naze.
29 Hagi Anumzamo'a Solomonina rama'a knare antahi'zane, antahiama'ma hu antahi'zanena amigeno, ana antahi'zamo'a hageri ankenafi kahepankna hu'ne.
καὶ ἔδωκεν κύριος φρόνησιν τῷ Σαλωμων καὶ σοφίαν πολλὴν σφόδρα καὶ χύμα καρδίας ὡς ἡ ἄμμος ἡ παρὰ τὴν θάλασσαν
30 Hagi tamage huno Solomoni knare antahi'zamo'a, maka knare antahi'zane vahe'ma zage hanati kazigane, Isipinema mani'naza vahe'mokizmi antahintahi'zana zamagatere'ne.
καὶ ἐπληθύνθη Σαλωμων σφόδρα ὑπὲρ τὴν φρόνησιν πάντων ἀρχαίων ἀνθρώπων καὶ ὑπὲρ πάντας φρονίμους Αἰγύπτου
31 Na'ankure agri knare antahintahizamo'a maka vahe'mofo knare antahintahi'zana zamagatenereno, Ezra nagapinti ne' Maholi mofavreramina Etani'ma, Hemeni'ma, Kalkolima, Dadanima, Maholi amohe'mokizmi knare antahintahizanena zamagatere'ne.
καὶ ἐσοφίσατο ὑπὲρ πάντας τοὺς ἀνθρώπους καὶ ἐσοφίσατο ὑπὲρ Γαιθαν τὸν Εζραΐτην καὶ τὸν Αιμαν καὶ τὸν Χαλκαλ καὶ Δαρδα υἱοὺς Μαλ
32 Hagi Solomoni'a 3tauseni'a knare antahizamofonkea kreno, 1tausen 5fu'a zagamera kre'ne.
καὶ ἐλάλησεν Σαλωμων τρισχιλίας παραβολάς καὶ ἦσαν ᾠδαὶ αὐτοῦ πεντακισχίλιαι
33 Hagi nanekema hu'neana ra zafa sida zafareti agafa huteno, vuno osi hisopu trazama have keginafintima nehagea trazante uhanati'ne. Hagi zagagafagu'ene namaraminku'ene zamasaguregati'ma regarorohe'za vanoma nehaza zagaramine, nozamegu'ene nanekea hu'ne.
καὶ ἐλάλησεν περὶ τῶν ξύλων ἀπὸ τῆς κέδρου τῆς ἐν τῷ Λιβάνῳ καὶ ἕως τῆς ὑσσώπου τῆς ἐκπορευομένης διὰ τοῦ τοίχου καὶ ἐλάλησεν περὶ τῶν κτηνῶν καὶ περὶ τῶν πετεινῶν καὶ περὶ τῶν ἑρπετῶν καὶ περὶ τῶν ἰχθύων
34 Hagi maka kokantegati vahe'mo'zane, maka ama mopafi kini vahe'mo'nena Solomoni knare antahintahima antahinakura agrite e'naze.
καὶ παρεγίνοντο πάντες οἱ λαοὶ ἀκοῦσαι τῆς σοφίας Σαλωμων καὶ ἐλάμβανεν δῶρα παρὰ πάντων τῶν βασιλέων τῆς γῆς ὅσοι ἤκουον τῆς σοφίας αὐτοῦ