1 Kva 16

1 Hagi Ra Anumzamo'a kini ne' Ba'asante'ma fore'ma hania zamofo nanekea, kasnampa ne' Hanani nemofo Jehuna anage huno asami'ne,

Och HERRENS ord kom till Jehu, Hananis son, mot Baesa; han sade:

2 Nagra kugusopafinti kavre'na Israeli vahe'ni'a kegava huo hu'noanagi, kagra Jeroboamu'ma hu'nea avu'ava avaririnka Israeli vahera zamazeri kumipi nezmantrenka, Nagrira nazeri narimpa hane.

»Se, jag har lyft dig upp ur stoftet och satt dig till furste över mitt folk Israel. Men du har vandrat på Jerobeams väg och kommit mitt folk Israel att synda, så att de hava förtörnat mig genom sina synder.

3 E'ina hanku Nagra Nebati nemofo Jeroboamu nagate'ma huzmante'noaza hu'na Ba'asagane maka nagaka'anena zamahe hana hugahue.

Därför vill jag bortsopa Baesa och hans hus; ja, jag vill göra med ditt hus såsom jag gjorde med Jerobeams, Nebats sons, hus.

4 Hagi Ba'asampiti'ma fore'ma hanaza vahera rankuma agu'afima fri'nageno'a, kramo'za negahaze. Hagi megi'ama fri'nazana vahera namaramimo'za negahaze.

Den av Baesas hus, som dör i staden, skola hundarna äta upp, och den av hans hus, som dör ute på marken, skola himmelens fåglar äta upp.»

5 Hagi Ba'asa'ma kinima mani'neno'ma hu'nea zantamine, hanave zantamima tro'ma hu'nea zamofo agenkea Israeli kini vahetmimofo agenkema krenentaza avontafepi krente'ne.

Vad nu mer är att säga om Baesa, om vad han gjorde och om hans bedrifter, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

6 Hagi Ba'asa'ma frigeno'a Tirza kumate asentazageno, nemofo Ela agri nona erino kinia mani'ne.

Och Baesa gick till vila hos sina fäder och blev begraven i Tirsa. Och hans son Ela blev konung efter honom.

7 Hagi Ra Anumzamo'ma Ba'asane naga'anema hazenke zamisia zamofo nanekea kasnampa ne' Hanani nemofo Jehunte hunte'ne. Na'ankure maka havi avu'ava'ma nehuno, maka'zama tro'ma hu'neazamo Ra Anumzamofona azeri arimpa ahegeno, Jeroboamu naga'ma zamahe fananema hu'neaza huno Ba'asa nagara zamahe fri vagare'ne.

Men genom profeten Jehu, Hananis son, hade HERRENS ord kommit till Baesa och hans hus, icke allenast för allt det onda som han hade gjort i HERRENS ögon, då han förtörnade honom genom sina händers verk, så att det måste gå honom såsom det gick Jerobeams hus, utan ock därför att han hade förgjort detta.

8 Hagi kini ne' Asa'ma 26si'a kafuma Juda vahe kinima nemanigeno'a, Ba'asa nemofo Ela'a Israeli vahe kinia efore hu'ne. Hagi Ela'a tare kafu Tirza kumatera kinia mani'neno, Israeli vahera kegava hu'ne.

I Asas, Juda konungs, tjugusjätte regeringsår blev Ela, Baesas son, konung över Israel i Tirsa och regerade i två år.

9 Hianagi karisi eri'za vano nehaza sondia vahera amu'nompinti refko huno kva nehia ne' Zimri'a Ela ahenaku kankamunku hake'ne. Hagi mago zupa Ela'a Tirza kumate mani'neno, noma'ama kegava nehia ne' Arza nompi aka ti neneno neginagi nehigeno,

Men hans tjänare Simri, som var hövitsman för den ena hälften av stridsvagnarna, anstiftade en sammansvärjning mot honom. Och en gång, då han i Tirsa hade druckit sig drucken i Arsas hus, överhovmästarens i Tirsa,

10 Zimri'a eno eme ahe fri'ne. Hagi kini ne' Asa'a 27ni'a kafu Juda vahe kinia nemanigeno, Zimri'a Elana ahe nefrino, agri nona erino Israeli vahe kinia mani'ne.

kom Simri dit och slog honom till döds -- det var i Asas, Juda konungs, tjugusjunde regeringsår -- och han själv blev så konung i hans ställe.

11 Hagi Zimri'ma anama kinima nemanino'a, maka Ba'asa nagapinti'ma fore'ma hu'nea vahera zamahe hana nehuno magore huno ne' mofavrea ozamatre'ne. Ana nehuno maka keonke zaga'ane, rone'araminena magore huno ozamatreno zamahe hana hu'ne.

Och när han hade blivit konung och intagit sin tron, förgjorde han hela Baesas hus, utan att låta någon av mankön bliva kvar, varken hans blodsförvanter eller hans vänner.

12 Hagi Ra Anumzamo'a Ba'asama hazenkema ami kema kasnampa ne' Jehuma asami'nea kante anteno, maka Ba'asa nagapinti'ma fore'ma hu'naza vahetmina zamahe hana hu'ne.

Så utrotade Simri hela Baesas hus, i enlighet med det ord som HERREN hade talat till Baesa genom profeten Jehu --

13 Na'ankure Ba'asa'ene nemofo Ela'enena kumi nehuke, Israeli vahe'enena zamazeri kumipima nezmantreke, kaza osu havi anumzana tro hunte'neke, mono'ma hunta'azamo'a Ra Anumzamofona azeri arimpa ahe'na'e.

detta för alla de synders skull som Baesa och hans son Ela hade begått, och genom vilka de hade kommit Israel att synda, så att de förtörnade HERREN, Israels Gud, med de fåfängliga avgudar som de dyrkade.

14 Hagi Ela'ma kinima mani'negeno'ma fore'ma hu'nea zantamine, maka zama agrama hu'nea zamofo agenkea Israeli kini vahetmimofo agenkema krente'naza avontafepi krente'naze.

Vad nu mer är att säga om Ela och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

15 Hagi kini ne' Asa'ma 27ni'a kafuma Juda vahe kinima nemanigeno, Zimri'a Israeli vahe kinia 7ni'a zagegnafi Tirza kumatera mani'ne. Hagi Israeli sondia vahe'mo'za Filistia vahe kumara Gibetonia avazagigagi'naze.

I Asas, Juda konungs, tjugusjunde regeringsår blev Simri konung och regerade i sju dagar, i Tirsa. Folket höll då på att belägra Gibbeton, som tillhörde filistéerna.

16 Hagi ana kuma'ma avazagigagi'naza sondia vahe'mo'za Zimri'ma Elama ahea nanekema nentahiza, sondia vahete kva ne' Omrina ana zupage Israeli vahe kinia azeri oti'naze.

Medan nu folket höll på med belägringen, fingo de höra sägas »Simri har anstiftat en sammansvärjning; han har ock dräpt konungen.» Då gjorde hela Israel samma dag Omri, den israelitiske härhövitsmannen, till konung, i lägret.

17 Hagi ana'ma hutazageno'a, Omri'a Israeli sondia vahera Gibetoni kumateti zamavareno marerino Israeli vahe rankumapi Tirzama mani'naza vahera hara ome huzmante'ne.

Därefter drog Omri med hela Israel upp från Gibbeton, och de angrepo Tirsa.

18 Hagi Zimri'ma keama ha'ma eme hu'za ana kuma'ma emerizageno'a, kini ne'mofo nompi ufreno ha'ma hanigeno fraki'naza noma hunaraginte'nefi umaniteno, ana nona teve tagintegeno nereno agri'enena terasge'ne.

Men när Simri såg att staden var intagen, gick han in i konungshusets palatsbyggnad och brände upp konungshuset jämte sig själv i eld och omkom så --

19 Na'ankure Jeroboamu'ma kumi'ma nehuno, Israeli vahe'ma zamazeri kumipima zmante'neaza huno, agra Ra Anumzamofo avurera kefo avu'ava nehuno, Israeli vahera zamazeri kumipi zamatre'ne.

detta för de synders skull som han hade begått, i det att han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och vandrade på Jerobeams väg och i den synd som denne hade gjort, och genom vilken han hade kommit Israel att synda.

20 Hagi Zimri'ma kinima mani'neno'ma hu'nea zantmimofo agenkene, Elama ahenea agenkea Israeli kini vahetmimofo agenkema krenentea avontafepi krente'naze.

Vad nu mer är att säga om Simri och om den sammansvärjning som han anstiftade, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

21 Hagi ana'ma hazageno'a, Israeli vahe'mo'za tarefi atane'za magokaziga Ginati nemofo Tibni kinia azeri otizageno, mago kagiza Omri avariri'naze.

Nu delade sig Israels folk i två hälfter; den ena hälften av folket höll sig till Tibni, Ginats son, och ville göra honom till konung, och den andra hälften höll sig till Omri.

22 Hianagi Omrima avaririza hanaveti'za Ginati nemofo Tibnima avariri'naza vahera hara huzmagatere'za, Tibnina ahe nefriza Omrina kinia azeri oti'naze.

Men den del av folket som höll sig till Omri, fick överhanden över den del som höll sig till Tibni, Ginats son. Och när Tibni var död, blev Omri konung.

23 Hagi kini ne' Asa'ma 31ni'a kafu Juda vahe kinima nemanigeno'a, Omri'a Israeli vahe kinia 12fu'a kafufi mani'ne. Hianagi 6si'a kafufi Tirza kumatera Israeli vahe kinia mani'ne.

I Asas, Juda konungs, trettioförsta regeringsår blev Omri konung över Israel och regerade i tolv år; i Tirsa regerade han i sex år.

24 Hagi Sameria agona mopamofo nefa Semantetira, Omri'a 70 kilo hu'nea silva zagoreti ana mopa mizaseno rankuma tro huteno, ana mopa agafa ne' agire asamareno, Samarie huno ana kumamofo agi'a ante'ne.

Han köpte berget Samaria av Semer för två talenter silver; och han bebyggde berget och kallade staden som han byggde där Samaria, efter Semer, den man som hade varit bergets ägare.

25 Hagi ko'ma maniza e'naza kini vahetmina Omri'a zamagatereno, rama'a kefo avu'ava Ra Anumzamofo avurera hu'ne.

Men Omri gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han gjorde mer ont än någon av dem som hade varit före honom.

26 Na'ankure Nebati nemofo Jeroboamu'ma Israeli vahe'ma zamazeri kumipima nezamanteno Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamofoma azeri arimpama ahe'nea avu'ava avaririno, Omri'a kaza osu havi anumzantmina tro hunte'neno mono'ma huntea zamo Ra Anumzamofona azeri rimpahe'ne.

Han vandrade i allt på Jerobeams, Nebats sons, väg och i de synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda, så att de förtörnade HERREN, Israels Gud, med de fåfängliga avgudar de dyrkade.

27 Hagi Omri'ma kinima mani'nea knafima fore'ma hu'nea zantamina Israeli kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.

Vad nu mer är att säga om Omri, om vad han gjorde och om de bedrifter han utförde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

28 Hagi Omri'a frigeno Sameria asentazageno, nemofo Ahapu agri nona erino kinia mani'ne.

Och Omri gick till vila hos sina fäder och blev begraven i Samaria. Och hans son Ahab blev konung efter honom.

29 Hagi Kini ne' Asa'ma 38'a kafuma Juda vahe kinima nemanigeno'a, Omri nemofo Ahapu Israeli vahe kinia efore huno mani'ne. Hagi Omri nemofo Ahapu'a 22'a kafu Sameria kumatera kinia mani'neno Israeli vahera kegava hu'ne.

Ahab, Omris son, blev konung över Israel i Asas, Juda konungs, trettioåttonde regeringsår; sedan regerade Ahab, Omris son, i tjugutvå år över Israel i Samaria.

30 Hagi ko'ma maniza e'naza kini vahetmina zamagatereno, Omri nemofo Ahapu'a rama'a kefo avu'ava Ra Anumzamofo avurera hu'ne.

Men Ahab, Omris son, gjorde vad ont var i HERRENS ögon, mer än någon av dem som hade varit före honom.

31 Hagi Ahapu'a knare navu'nava nehue huno antahi amne nehuno, Nebati nemofo Jeroboamu'ma hu'nea kefo avu'avara agatereno, Saidoni kini ne' Etba'ali mofa' Jesebelina ara omenerino, Bali havi anumzamofonte monora hunte'ne.

Det var honom icke nog att vandra i Jerobeams, Nebats sons, synder; han tog ock till hustru Isebel, dotter till Etbaal, sidoniernas konung, och gick så åstad och tjänade Baal och tillbad honom.

32 Hagi Ahapu'a Sameria kumatera Bali havi anumzamofo mono no kino, agu'afina kresramna vu ita tro hunte'ne.

Och han reste ett altare åt Baal i Baalstemplet som han hade byggt i Samaria.

33 Hagi anantera Asera a' havi anumzamofo amema'ama me' zafarami retru rentetere hu'ne. Hagi e'ina'ma hia zamo'a, ko'ma maniza e'naza kini vahetmimo'zama hu'naza kefo avu'avara agatereno, rama'a kefo avu'ava huno Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamofona azeri arimpa ahe'ne.

Därtill lät Ahab göra Aseran. Så gjorde Ahab mer till att förtörna HERREN, Israels Gud, än någon av de Israels konungar som hade varit före honom.

34 Hagi Ahapu'ma kinima mani'nea knafi, Beteli kumateti ne' Hieli'a Jeriko kumara ete eri agafa huno ki'ne. Hagi Ra Anumzamo'ma Nuni nemofo Josuama asami'nea kante anteno, ana kuma'ma eri agafa huno negigeno'a, ese mofavre'a Abiramu'a fri'ne. Hagi ana kumama kivagareno, ana kumamofo rankafama hagenentegeno'a, henka mofavre'a Segupu'a fri'ne. (Josua 6:26)

Under hans tid byggde beteliten Hiel åter upp Jeriko. Men när han lade dess grund, kostade det honom hans äldste son Abiram, och när han satte upp dess portar, kostade det honom hans yngste son Segib -- i enlighet med det ord som HERREN hade talat genom Josua, Nuns son.