< 1 Kva 12 >

1 Hagi Rehoboamu'a Sekemi kumate vu'ne, na'ankure maka Israeli vahe'mo'za agrira kini azeri oti'naku ana kumate omeri tru hu'nazageno'e.
Och Rehabeam drog till Sikem, ty hela Israel hade kommit till Sikem för att göra honom till konung.
2 Hagi Nebati nemofo Jeroboamu'ma ana nanekema nentahino'a, Solomoninku'ma koro'ma huno Isipima umani'neregatira atreno e'ne.
När Jerobeam, Nebats son, hörde detta -- han var då ännu kvar i Egypten, dit han hade flytt för konung Salomo; Jerobeam bodde alltså i Egypten,
3 Hagi Israeli kva vahe'mo'za Jeroboamuna ke hazageno ege'za, maka Israeli vahe'tamine vu'za Rehoboamuna amanage hu'za ome asami'naze,
men de sände ditbort och läto kalla honom åter -- då kom han tillstädes jämte Israels hela församling och talade till Rehabeam och sade:
4 negafa'a ra erizanke'za tamigeta amuho huta eri'zana erita e'none. Hagi menina kagra ana knatia eri oza hugeta fru huta eri'zanka'a erigantamneno.
"Din fader gjorde vårt ok för svårt; men lätta nu du det svåra arbete och det tunga ok som din fader lade på oss, så vilja vi tjäna dig."
5 Anagema hazageno'a, Rehoboamu'a amanage huno kenona hu'ne, vuta eta huta 3'a kna umaniteta ete eho, hige'za vu'za e'za hu'naze.
Han svarade dem: "Gån bort och vänten ännu tre dagar, och kommen så tillbaka till mig." Och folket gick.
6 Hagi vu'za ezama hazageno'a, Rehoboamu'a nefa Solomoni tavaonte'ma mani'nezama antahintahima nemiza ranra vahetami zamavare atru huno amanage huno zamantahige'ne, na'ane hu'na ama vahetmina kenona huzmantegahufi antahintahia namiho.
Då rådförde sig konung Rehabeam med de gamle som hade varit i tjänst hos hans fader Salomo, medan denne ännu levde; han sade: "Vilket svar råden I mig att giva detta folk?"
7 Hige'za amanage hu'za kenona hunte'naze, Kagrama menima ama vahe'tmimofo eri'za vahe'ma mani'naku'ma hanunka knare kema hunezaminka zamagrama kantahige'naza zama hananke'za kagri eri'za vahe mani vava hu'za vugahaze.
De svarade honom och sade: "Om du i dag underkastar dig detta folk och bliver dem till tjänst, om du lyssnar till deras bön och talar goda ord till dem, så skola de för alltid bliva dina tjänare."
8 Hianagi Rehoboamu'a ana ranra vahetamimofo kea ontahi erinetreno, magokama fore'ma hu'naza vahetmima agri eri'zama e'neriza vahe'mokizmi antahintahi eri'naku,
Men han aktade icke på det råd som de gamle hade givit honom, utan rådförde sig med de unga män som hade vuxit upp med honom, och som nu voro i hans tjänst.
9 amanage huno zamantahige'ne, Tamagra antahintahitmia hinke'na antahineno. Na'ane hu'na ama vahetmimo'zama hu'za negafa'ma knanentake eri'zama tamigetama e'neruna eri'zana eri oza huranto hu'zama haza vahe'tmina kenona huzmantegahufi antahintahia namiho, huno zamantahigege'za,
Han sade till dem: "Vilket svar råden I oss att giva detta folk som har talat till mig och sagt: 'Lätta det ok som din fader har lagt på oss'?"
10 agri'enema magoka zomare'naza vahe'mo'za amanage hu'za kenona hu'naze, Amanage hunka ana vahe'tmina zamasamio, katre nazamo'a nenfa amora agatere'ne.
De unga männen som hade vuxit upp med honom svarade honom då och sade: "Så bör du säga till detta folk som har talat till dig och sagt: 'Din fader gjorde vårt ok tungt, men lätta du det för oss' -- så bör du tala till dem: 'Mitt minsta finger är tjockare än min faders länd.
11 Hagi nenfa'a tamage huno knanentake eri'za tami'neanagi, anante antegofetu hu'na mago'ane knanentake eri'zana tamigahue. Hagi nenfa'a sefu knonu kema ontahizageno'a tamazeri fatgo hu'neanagi, nagra segintave sefu tamigahue, hunka zamasamio hu'za antahintahia ami'naze.
Så veten nu, att om min fader har belastat eder med ett tungt ok, så skall jag göra edert ok ännu tyngre; har min fader tuktat eder med ris, så skall jag tukta eder med skorpiongissel.'"
12 Hagi kini ne'mo'ma hu'nea kante ante'za 3'a knama evutege'za, Jeroboamu'ene maka Israeli vahetaminena Rehoboamunte e'naze.
Så kom nu Jerobeam med allt folket till Rehabeam på tredje dagen, såsom konungen hade befallt, i det han sade: "Kommen tillbaka till mig på tredje dagen."
13 Hianagi kini ne'mo'a ranra vahe'mo'zama amiza antahintahia eri netreno, ana vahetamina knanentake ke hunezamanteno,
Då gav konungen folket ett hårt svar; ty han aktade icke på det råd som de gamle hade givit honom.
14 kasefa vahe'mo'zama amiza antahintahi avaririno amanage hu'ne. Nenfa'a kna eriza tamami'neanagi, nagra anante antegofetu hu'na mago'ane knanentake eri'za tamigahue. Hagi nenfa'a sefu knonu kema ontahizageno'a tamazeri fatgo hu'neanagi, nagra segintave sefu tamigahue.
Han talade till dem efter de unga männens råd och sade: "Har min fader gjort edert ok tungt, så skall jag göra edert ok ännu tyngre; har min fader tuktat eder med ris, så skall jag tukta eder med skorpiongissel."
15 Ana nehuno kini ne'mo'a ana vahe'mokizmi nanekea ontahi'ne. Hagi ana'ma hu'neana Ra Anumzamo'ma Silo kumateti ne' Nebati nemofo Ahi'zama asamigeno Jeroboamuma eme asami'nea kemo'a nena rgare'ne.
Alltså hörde konungen icke på folket; ty det var så skickat av HERREN, för att hans ord skulle uppfyllas, det som HERREN hade talat till Jerobeam, Nebats son, genom Ahia från Silo.
16 Hagi Israeli vahe'mo'zama kazama kini ne'mo'ma ke'zimima ontahige'za, amanage hu'za kenona hunte'naze. Deviti nagapintira, tagra na'a eri'none? Tagra Jesi nemofo zana erisantia ohare'none. Hagi Israeli vahemota nontamirega vuta eta hiho. Hagi Deviti nagamota tamagra'a kegava hiho, hu'za nehu'za nozimirega vu'za e'za hu'naze.
Då nu hela Israel förnam att konungen icke ville höra på dem, gav folket konungen detta svar: "Vad del hava vi i David? Ingen arvslott hava vi i Isais son. Drag hem till dina hyddor, Israel. Se nu själv om ditt hus, du David." Därefter drog Israel hem till sina hyddor.
17 Hianagi mago'a Israeli vahe'ma Juda kumatamimpima nemaniza vahete Rehoboamu'a kegava huzmante'ne.
Allenast över de israeliter som bodde i Juda städer förblev Rehabeam konung.
18 Anante Kini ne' Rehoboamu'a eri'za vahete kva ne'a Adoramuna huntegeno vige'za Israeli vahe'mo'za havenknonu ahe fri'naze. Ana'ma hazageno'a Rehoboamu'a ame'ama huno karisi'a erifatgo nehuno, Jerusalemi freno vu'ne.
Och när konung Rehabeam sände åstad Adoram, som hade uppsikten över de allmänna arbetena, stenade hela Israel denne till döds; och konung Rehabeam själv måste med hast stiga upp i sin vagn och fly till Jerusalem.
19 Ana higeno ana knareti'ma eno menima ehanati'neana, Israeli vahe'mo'za Deviti nagapinti'ma fore'ma hu'naza vahe'mo'zama kegavama huzmante'zankura zamavaresra nehu'za ha'rezmante'naze.
Så avföll Israel från Davids hus och har varit skilt därifrån ända till denna dag.
20 Hagi Israeli vahe'mo'zama Jeroboamu'ma Isipiti'ma e'nea kema nentahi'za, ke hazageno atru'ma hu'za mani'nazafi ege'za, maka Israeli vahete kini azeri oti'naze. Ana hazageno Deviti naga'mo'za Juda nagake'za kegava hu'naze.
Men när hela Israel hörde att Jerobeam hade kommit tillbaka, sände de och läto kalla honom till folkförsamlingen och gjorde honom till konung över hela Israel; ingen höll sig till Davids hus, utom Juda stam allena.
21 Hagi Solomoni ne'mofo Rehoboamu'a Jerusalemi kumate'ma enehanatino'a, Israeli vahe'ma ha'ma huzmanteno mopama ete erino kegavama huzmante'nakura 180 tauseni'a sondia vahe Juda nagapinti'ene Benzamini nagapintira zamazeri atru hu'ne.
Och när Rehabeam kom till Jerusalem, församlade han hela Juda hus och Benjamins stam, ett hundra åttio tusen utvalda krigare, för att de skulle strida mot Israels hus och återvinna konungadömet åt Rehabeam, Salomos son.
22 Hianagi Anumzamo'a amanage huno kasnampa ne' Semaiana asami'ne,
Men Guds ord kom till gudsmannen Semaja;
23 Juda kini ne' Solomoni nemofo Rehoboamune, maka Juda naga'ene, Benzameni naga'ene mago'a vahetaminena amanage hunka zamasamio,
han sade: "Säg till Rehabeam, Salomos son, Juda konung, och till hela Juda hus och Benjamin och till det övriga folket:
24 Ra Anumzamo'a amanage hie, tamagra nagatami'a hara huozmantetma atreta kumitmirega viho. Na'ankure anazama fore'ma nehiana Nagra hugeno fore nehie! Hige'za Ra Anumzamo'ma hiankante ante'za kumazmirega vu'naze.
Så säger HERREN: I skolen icke draga upp och strida mot edra bröder, Israels barn. Vänden tillbaka hem, var och en till sitt, ty vad som har skett har kommit från mig." Och de lyssnade till HERRENS ord och vände om och gingo sin väg, såsom HERREN hade befallt.
25 Ana higeno Jeroboamu'a Efraemi agona kokampi vuno Sekemu ku'mamofo kegina ome azeri hankavetino tro nehuno, ana kumapi mani'ne. Hagi anantetira vuno Penueli kuma kegina azeri hanavetino ki'ne.
Men Jerobeam befäste Sikem i Efraims bergsbygd och bosatte sig där. Därifrån drog han åstad och befäste Penuel.
26 Hagi ana'ma nehuno'a, Jeroboamu'a amanage huno agu'afina antahintahia antahi'ne, Nagrama kvahu so'ema osnugeno'a amama kegavama hu'noa vahe'mo'za ete Deviti nagatega vugahaze.
Och Jerobeam sade vid sig själv: "Såsom nu är, kan riket komma tillbaka till Davids hus.
27 Hagi ama vahetamimo'za Jerusalemima Ra Anumzamofo mono nontegama ofama ome kresramnama vunaku'ma nevanageno'a, antahintahi zamimo'a rukrahe hinke'za ra zamimofo Juda kini ne, Rehoboamuntega ome ante'za nagrira nahe fri'za agri agiafi umanigahaze huno agu'afina antahi'ne.
Ty om folket här får draga upp och anställa slaktoffer i HERRENS hus i Jerusalem, så kan folkets hjärta vända tillbaka till deras herre Rehabeam, Juda konung; ja, då kunna de dräpa mig och vända tillbaka till Rehabeam, Juda konung."
28 Hagi ana antahintahima nentahino'a antahintahima ami vahe'mofo antahintahi erino tare golire bulimaka afu anentatre tro hunenteno, amanage huno vahetmina zamasmi'ne, Hago rama'agna Jerusalemia marerize. Hagi Israeli vahe'ma Isipiti'ma tamavre atiramino'ma e'nea anumzana ama'nagi keho nehuno,
Sedan nu konungen hade överlagt härom, lät han göra två kalvar av guld. Därefter sade han till folket: "Nu må det vara nog med edra färder upp till Jerusalem. Se, här är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land."
29 ana golire bulimakao afu anentatrema tro'ma hu'neana magora Beteli kumate nenteno, magora Dani kumate ante'ne.
Och han ställde upp den ena i Betel, och den andra satte han upp i Dan.
30 Ana'ma hiana tusi kumi erifore hu'ne, na'ankure Israeli vahe'tmimo'za afeteragi, Dani kumatera vu'za ana kaza osu havi anumzana monora ome hunte'naze.
Detta blev en orsak till synd; folket gick ända till Dan för att träda fram inför den ena av dem.
31 Hagi Jeroboamu'a agonaramimpina havi anumzamofo mono hunte nontmina kinenteno, Livae nagapintira zamazeri oranotino, ru nagapinti pristi vahe'tmina zamazeri oti'ne.
Han byggde också upp offerhöjdshus och gjorde till präster allahanda män ur folket, sådana som icke voro av Levi barn.
32 Hagi ka'ma kokampima seli noma ki'za mani'zama e'naza zanku'ma antahimi'za ne'zama kre'za nene'za mono'ma nehazazamofo avaharo huno Jeroboamu'a 8ti ikamofo 15ni knazupa Beteli kumatera monora nehuno, ne'zana kreno ne'ne. Ana nehuno bulimakao afutamina aheno golire bulimakao anentama troma hunte'nerera Kresramana vunenteno, havi anumzantmimofo mono kuma'ma tro'ma hunteterema hu'nere'ma kegavamahu vahera, pristi vahetami zamazeri oti'ne.
Och Jerobeam anordnade en högtid i åttonde månaden, på femtonde dagen i månaden, lik högtiden Juda, och steg då upp till altaret; så gjorde han i Betel för att offra åt de kalvar som han hade låtit göra. Och de män som han hade gjort till offerhöjdspräster lät han göra tjänst i Betel.
33 Hagi Jeroboamu'ma agra agesafinti'ma eri fore'ma hu'neana 8ti ikamofona 15 knazupa Beteli kumate'ma tro'ma hunte'nea kresramna vu itarera mareri'ne. Hagi ne'zama kreno neneno musema huno mono'ma hu kna erifore nehuno, ana itare marerino ofa hu'ne.
Till det altare som han hade gjort i Betel steg han alltså upp på femtonde dagen i åttonde månaden, den månad som han av eget påfund hade valt. Han anordnade nämligen då en högtid för Israels barn och steg upp till altaret för att där tända offereld.

< 1 Kva 12 >