1 Kva 10

1 Hagi Siba mopama kegava hu'nea kuini a'mo'ma Anumzamo'ma Solomonima azama higeno'ma knare'ma hiazamofo agenkema nentahino'a, amuhoma hu'nea agenoka kea antahigeno reheno ke'naku, Jerusalemi kumate e'ne. (Luk 11:31)

Och då Salomos rykte af Herrans Namn kom för Drottningen af rika Arabien, kom hon till att försöka honom med gåtor.

2 Hagi ana kuini a'mo'a eri'za vahe'arami hige'za aza hazageno mnanentake zantamine, rama'a goline, zago'amo marerirfa haveraminena, kemoli afu agumpi erinte'za Jerusalem kumate e'naze. Hagi ana kuini a'mo'a Solomoninte ehanatino maka antahintahi'afima me'nea nanekea eme asami'ne.

Och hon kom till Jerusalem med en ganska stor skara, med cameler, som speceri båro, och med mycket guld och ädla stenar. Och då hon kom in till Konung Salomo, talade hon med honom allt det hon sig föresatt hade.

3 Hagi ana a'mo'ma agenoka'ma hirera Solomoni'a mago zana agateoreno ana maka eriama huno kenona hunte'ne. Hagi ana a'mofoma kenonama hunte'neana, mago zamo'e huno Solomonina amuhoa huonte'ne.

Och Salomo sade henne det allt; och Konungenom var intet fördold, det han henne icke säga kunde.

4 Hagi Siba kuini a'mo'ma Solomoni knare antahintahi zama keno antahi'no'ma nehuno, noma ki'nea noma negeno,

Då nu Drottningen af rika Arabien såg all Salomos visdom, och det hus, som han byggt hade,

5 ne'zama nenaza trate'ma me'nea ne'zama negeno, eri'za vahe'ama eri'za kante'ma zamantege'za marerirfa kukenama hu'naza zana negeno, kinimofo waini tima tro hu eri'za vahe'ma negeno, tevefima kre fananehu ofama Ra Anumzamofo nompima nehiazama negeno'a, ke'a omne'ne.

Och rätterna på hans bord, och hans tjenares boningar, och hans tjenares ämbeten, och deras kläder, och hans skänkesvänner, och hans bränneoffer som han i Herrans hus offrade, kunde hon icke längre hålla sig;

6 Hagi anante ana a'mo'a kini nekura amanage hu'ne, Kagri kagenkene knare antahizanka'amofo agenkenema kuma'niregama mani'nena antahi'noana tamage!

Och sade till Konungen: Allt det jag i mitt land utaf ditt väsende, och af din visdom, hört hafver, det är sant.

7 Hianagi kuma'niregama mani'nena kagri kagenkema nentahi'na, havige hu'na hu'noane. Hagi menina nagra navufinti nege'na nagra nagesafinti antahue. Hagi antahintahi kamo'ene, knare'ma hunka hagenkama marerina zamofo kagenkema antahi'noa zana agatere'ne.

Och jag hafver icke velat trott det, tilldess jag är kommen, och hafver det med min ögon sett; och si, mig är icke hälften sagdt. Du hafver mer visdom och rikedomar, än ryktet är, som jag hört hafver.

8 Hagi kagri vahe'mo'zane, eri'za vahe'kamozanema, maka knama kavugama mani'ne'za knare antahizanka'ama nentahiza muse hugahaze.

Salige äro dine män, och dine tjenare, som alltid för dig stå, och höra din visdom.

9 Hagi Ra Anumzana kagri Anumzamo'ma musema huganteno Israeli vahe' kini trate'ma kavrente'nea Anumzamo'a, ragi erigahie. Na'ankure Agra Israeli vahera zmavesinte vava nehuno, fatgo hunka refko nehunka fatgo kavukava hunka Israeli vahera kegava huzmanto huno kinia kazeri oti'ne.

Lofvad vare Herren din Gud, som till dig lust haft hafver, så att han dig på Israels stol satt hafver; derföre, att Herren älskar Israel i evig tid, och hafver satt dig till Konung, att du rätt och redelighet göra skall.

10 Anage nehuno ana a'mo'a Solomonina kna'amo'a 4tani hu'nea goline, mnanetake zantmanine, zago'amo marerirfa haveraminena rama'a ami'ne. Hagi Siba kuini a'mo'ma erino'ma e'nea avamentera, mnanentake zantamina Solomonina mago'mo'e huno erino eme omi'ne.

Och hon gaf Konungenom hundrade och tjugu centener guld, och ganska mycket speceri, och ädla stenar. Der kom icke sedan så mycket speceri, såsom Drottningen af rika Arabien Konung Salomo gaf.

11 Hagi Hiramu venteramimo'a Ofiri kumatetira goline, rama'a alamuk zafaramine, zago'amo mareri haveraminena erino e'ne.

Dertill de Hirams skepp, som guld förde af Ophir, förde också ganska mycket hebenträ, och ädla stenar.

12 Hagi kini ne'mo'a ana zafaraminuti Ra Anumzamofo mono none, agra nonena negino, hapue nehaza zavenama mago'a zavenane tro hu'ne. Hagi venteramimo'ma erino'ma e'neankna zafa mago'mo'e huno erinora ome'ne.

Och Konungen lät göra af hebenträ pelare i Herrans hus, och i Konungshuset, och harpor och psaltare för sångare. Der kom icke sedan så mycket hebenträ, vardt ej heller sedt, allt intill denna dag.

13 Hagi ana'ma higeno'a kini ne' Solomoni'a musezantamima amia agofetura Siba kuini a'mo'ma nazankuro antahigea zana amne ami'ne. Hagi ana'ma higeno'a Siba kuini a'mo'a eri'za vahe'ane ete mopa zimirega vu'naze.

Och Konung Salomo gaf Drottningene af rika Arabien allt det hon begärade och beddes, förutan det han gaf henne af sig sjelf. Och hon vände om, och drog med sina tjenare i sitt land igen.

14 Hagi Solomoni'a mago'mago kafufina kna'amo'a 23tani hu'nea goli eritere hu'ne.

Men det guld, som Salomo inkom årliga, var till vigt sexhundrad sex och sextio centener;

15 Hagi zagore'ma fenoma netraza vaheteti'ene, Arabia kini vahetaminteti'ene, Israeli mopama refko hu'za kvama huterema hu'naza vahetaminteti takesi zagomo'a anampina eofre'ne.

Förutan det af krämare och köpmän, och af apothekare, och ifrå de nästa Konungar, och ifrå de yppersta i landet kom.

16 Hagi Solomoni'a goli ruguta huno 200'a ranra hanko tro hu'ne. Hagi kna'amo'a 7 kilo naza hu'nea golireti mago'mago hankoa trohutere hu'ne.

Och Konung Salomo lät göra tuhundrad spetsar af bästa guld; sexhundrad stycke guld lät han till hvar spets;

17 Hagi ne'one hankoramina hamanteti golia ruguta huno 300'a tro hu'ne. Hagi kna'amo'a 2kilo hu'nea golireti mago'mago hankoa trohutere hu'ne. Ana huteno Lebanoni afuza zafema huno kinte'nea nompi ana zantamina ante'ne.

Och trehundrad sköldar, af bästa guld; ju tre pund guld till hvar sköld. Och Konungen lade dem uti det huset af Libanons skog.

18 Ana nehuno kini ne'mo'a kini tra'a razankrerfa trohuteno, elefantimofo zaza aveteti (ivory) ana trara avasesea hunteteno, knare zantfa hu'nea golireti erino vazinte'ne.

Och Konungen gjorde en stor stol af elphenben, och bedrog honom med ädlasta guld.

19 Hagi ana kini trate'ma agama reno mareri trara 6si'a ahenteno mrenerino, ana tra'mofo amefiga'a golireti amagenama ante'zana eri fagigi nenteno, bulimakao anenta afu'mofo agenopa tro hunenteno, azama ante harage'ma hu zafa ana tratera ahenenteno, tare laioni amema'a tro huno ana tra'mofona kantigama retrurente'ne.

Och stolen hade sex trappor; och hufvudet af stolen var rundt baktill, och voro stolpar på båda sidor vid sätet, och tu lejon stodo vid stolparna.

20 Ana nehuno 6'a tra'ma ahenoma marerinerera, kantigama mago'mago Laionimofo amema'a tro huno antetere huno mareri'geno ana makara 12fu'a laioni amema'a me'ne. Hagi e'inahu kini trara mago kini ne'mo'e huno ama mopafina trora osu'ne.

Och tolf lejon stodo på de sex trappor på båda sidor. Sådant är icke gjordt i något Konungarike.

21 Hagi maka Solomoni'ma tima nenea kapuramine Lebanoni afuza zafe huno'ma noma'agu'ma agima antemi'nea nompima me'nea zuomparamina goliretike tro hu'ne. Hagi Silvaretira trora osu'naze. Na'ankure Solomoni knafina silvamofo kna'amo'a evurami'ne.

All Konung Salomos dryckekar voro af guld; och käril uti huset af Libanons skog voro också af klart guld; förty silfver aktade man intet i Salomos tid.

22 Hagi kini ne'mo'a rama'a vente ante'negeno, Hiramu venteramine hagerimpina vano hu'ne. Hagi 3'a kafufina magoke knazupa ana venteramimo'a elefanti afumofo zaza ave'ma (ivory) golima silvama, monkima ranra namaraminena avre'za etere hu'naze.

Ty Konungens skepp, som till hafs foro med Hirams skepp, kommo en gång i hvar tre år, och förde guld, silfver, elphenben, apor och påfoglar.

23 Ana higeno ama mopafi kini vahe'mokizmia, kini ne' Solomoni'a feno zampine knare antahintahifina zamagatere'ne.

Alltså vardt Konung Salomo större med rikedomar och visdom, än alle Konungar på jordene.

24 Hagi maka kokankoka vahe'mo'za Solomoninte e'za Anumzamo'ma amia knare antahintahia eme antahi'naze.

Och all verlden begärade se Salomo, att de måtte höra den vishet, som Gud honom i hans hjerta gifvit hade.

25 Hagi kafune kafunena mago'mago vahe'mo'zama Solomonima agenaku'ma aza vahe'mo'za silvane, goline, kukenane, ha' zantamine, mere nehaza mnanentake pauranena eme nemiza, hosi afutamine, miulie nehaza donki afutaminena avre'za musezana eme ami'naze.

Och alle båro honom skänker, silfver och gyldene tyg, kläder och harnesk, örter, hästar, mulor, hvart år.

26 Hagi Solomoni'a ha'ma hu'zantamina 1tausen 4 hantreti'a karisirami eri tru nehuno, 12 tauseni'a hosi afutami eritru hu'ne. Hagi karisima ante kumatmima tro'ma huntenefine, Jerusalemi kumapinena, ana zantamina zamante'ne.

Och Salomo drog tillhopa vagnar och resenärar, så att han hade tusende och fyrahundrad vagnar, och tolftusend resenärar; och han lät dem uti vagnsstäderna, och när Konungenom i Jerusalem.

27 Hagi kini ne'mo'a rama'a silva eritru higeno havemo'ma hiaza huno Jerusalemi kumapina amne zankna nehigeno, rama'a sida zafa eritru higeno, sikamo zafamo'ma Juda neone agonafima hiaza huno amne zankna hu'ne.

Och Konungen gjorde, att silfver i Jerusalem var så mycket som stenar, och cederträ så mycket som mulbärträ i dalarna.

28 Hagi Solomoni'a hosi afutamina Isipiti'ene Kue kumateti'ene mizase'ne. Hagi Kue kumateti'ma hosi afu'tamima mizanesaza zago avamenteti, Solomoni eri'za vahe'mo'za hosi afutamina Kue kumatetira mizana hu'naze.

Och man förde hästar utur Egypten till Salomo, och allahanda varor, och Konungens köpmän köpte samma varor;

29 Hagi ana knafina Isipitira mago'mago karisiramina 600'a silva zagoreti (6.8 kilo) mi'za nese'za, mago'mago hosi afu'tmina 150'a silva zagoreti (1.7 kilo) mizasetere hu'naze. Hagi Hiti kini vahetaminte'ene, Siria kini vahe'mokizmire'ene ana zantamina zagorera atre'naze.

Och förde dem utur Egypten; hvar vagn för sexhundrad silfpenningar, och hvar häst för hundrade och femtio. Alltså förde man dem ock till alla de Hetheers Konungar, och till de Konungar i Syrien, genom deras hand.