< 1 Korinti 5 >

1 Hagi amanahu naneke eme hazage'na antahi'noe, mago monko avu'ava zamo'a tamagri amunompi fore hu'ne, megi'a vahe'mo'za amanahu havi avu'avara nosaze. Ama ana avu'avamo'a amanahu hu'ne, mago'mo'a nefa a'ma eri'neazanku nehue.
Det går ett allmänneligit rykte, att boleri är ibland eder; och sådant boleri, der ock icke Hedningarne veta af säga, att en hafver sins faders hustru.
2 Higetma tamagaze nehuta, tamasunku hugahazanagi, tusi tamavufga ra nehaze. Anazama hu'nemofona amu'nontmifintira avre atregahaze.
Och I ären uppblåste, der I mycket heldre skullen hafva sörjt; på det att den sådant bedrifvit hafver, måtte utkastas ifrån eder.
3 Tamage huno navufgamo'a tamagranena anampina omani'noanagi, avamunimo'a tamagrane mani'nege'na, iza'o anazama hu'nemofona, anampi mani'neno hiaza hu'na hago refko hunte'na ke'noe.
Men jag, såsom den med kroppen frånvarandes är, dock med andan närvarandes, hafver allaredo såsom närvarandes beslutit,
4 Tamagrama Rantimofo Jisasi agifima eritruma hanafina, Rantimofo Jisasi hanavefi avamupina tamagrane manigahue.
I vårs Herras Jesu Christi Namn, uti edor församling, med minom anda, och samt med vårs Herras Jesu Christi kraft,
5 Nagrama nehuana, ana nera Sata azampi avre atrenkeno amega avufga azeri haviza nehinkeno, Ramo'ma esnia knarera avamu'a agu'vazigahie.
Att den, som det så bedrifvit hafver, skall gifvas Satane i våld, till köttsens förderf; på det anden må salig blifva på Herrans Jesu dag.
6 Tamagra tamagi erisaga nehazageno knarera nosie. Sikonima herazafima, osi'a zistima antageno ana mika'zama azeri zonereana tamagra ontahi'nazafi?
Edor berömmelse är icke god. Veten I icke, att litet surdeg försyrer hela degen?
7 Korapa zistia erinetretma, tamagra kasefa zo-ore bretigna hutma maniho. E'i ana avamente tamage zo-ore breti mani'naze. Na'ankure Kraisi'ma atama eri'nea zamo'a, kinafinti ozmahe zmagetere'nea knare'ma antahimi'za nenaza (Pasova) sipisipi afu fri'neankna hu'ne.
Renser fördenskull ut den gamla sur degen, att I mågen blifva en ny deg, såsom I ock ären osyrade; ty vi hafve ock ett Påskalamb, som är Christus, offrader för oss.
8 Ana hu'negu ana knare'ma muse hanunana, korapa zistima ante'nea bretia, kumi'ene havi avu'avateti osanune. Hianagi ana knare musema hanunana, zo'ore bretia, e'i tamage kene, tamage avu'avateti'ene musena hugahune.
Derföre låter oss hålla Påska, icke uti den gamla surdegen, och icke uti ondskones och arghetenes surdeg; utan uti renhetenes och sanningens osyrade deg.
9 Ko'ma avoma krerami'nofina monko avu'ava zampi mani'nesia vahe'ene tragotetma omaniho hu'na hu'noe.
Jag hafver skrifvit eder till uti brefvena, att I intet skullen hafva skaffa med bolare.
10 Nagra nehuana megi'a vahe'mo'za monko avu'ava nehazampi, vahe'mofo zanku kezamanunu nehaza vahepi, zamagraguke nentahiza vahepi, krunage hu'za musufanesaza vahepi, havi anumzante mono hunentaza vahe'ene tragotetma omanihogura nosue. Tamagrama amanahu vahe'ma zamatre varegahunema hanutma, ama mopa atrevagareho.
Det menar jag icke om denna verldenes bolare, eller om giriga, eller om röfvare, eller om afgudadyrkare; annars måsten I rymma utu verlden.
11 Hu'neanagi nagrama avoma krerami'nofina, mago ne'mo'ma Kraisinte namentinti nehue nehuno, monko avu'avaza nehuno, vahe zante kenunu nehuno, havi anumzante mono hunenteno, vahe huhaviza hunenteno, aka ti neno neginagi nehuno, havige huno kumzafa zante hania vahe'enena tragoteta ne'zana onetfa hiho hu'na hu'noe.
Men nu hafver jag skrifvit eder, att I skolen intet hafva skaffa med dem, nämliga om någor vore som kallas en broder, och är en bolare, en girig, en afgudadyrkare, en skändare, en drinkare, eller en röfvare; med sådana skolen I ock icke äta.
12 Megi'a mani'naza vahe'ma refko'ma huzmante eri'zana nagri zana omne'ne. Hianagi mono agu'afima mani'nea vahera, tamagra amne refko huzmantegahaze.
Ty hvad kommer mig vid döma dem, som ute äro? Dömen icke I dem, som inne äro?
13 Hu'neanagi Anumzamo megi'a mani'naza vahera refko huzmantegahie. Amu'nontamifinti havi avu'ava'ma hania nera, tamagra'a ahenati atreho. (Diu-Kas 17:7)
Men dem, som ute äro, dömer Gud; drifver ock sjelfve den ut ifrån eder, som onder är.

< 1 Korinti 5 >