< 1 Kroniku 11 >
1 Hagi anante mika Israeli vahe'mo'za Deviti'ma mani'nere Hebroni kumate omeri tru hu'za amanage hu'za asami'naze, ko tagra kagri kora mani'none.
Tout Israël s’assembla donc près de David à Hébron, disant: Nous sommes votre os et votre chair.
2 Hagi koma Soli'ma kinima mani'nea knafina kagra Israeli sondia vahera vugota huzamantenka hatera zamavarenka vunka enka hu'nane. Hagi Ra Anumzana kagri Anumzamo'a amanage huno kasami'ne, kagra Nagri vahe'mofona sipisipi afute'ma kegavama hiankna hunka ugagota huzmantenka kva huzmantegahane hu'ne.
Hier même et avant-hier, lorsque Saül régnait encore, vous étiez celui qui menait Israël au combat et le ramenait; car c’est à vous que le Seigneur votre Dieu a dit: C’est toi qui seras le pasteur de mon peuple Israël, et c’est toi qui seras son prince.
3 E'ina hu'negu maka Israeli ranara vahe'mo'zanena Deviti'ma Hebroni kumate mani'nerega azage'za, Ra Anumzamofo avufi huhagerafi huvempa kea hute'za, Ra Anumzamo'ma Samuelima asami'nea kante ante'za Devitina kinia azeri oti'naze.
Tous les anciens d’Israël vinrent donc vers le roi à Hébron; et David fit avec eux alliance devant le Seigneur; et ils l’oignirent roi sur Israël, selon la parole que le Seigneur avait dite par l’entremise de Samuel.
4 Hagi ana hute'za Deviti'ene maka Israeli vahe'mo'za Jebusi vahe'ma nemaniza kumate Jerusalemia kora Jebusie hu'za nehaza kumate vu'naze.
Et David alla, et tout Israël, à Jérusalem, c’est-à-dire Jébus, où se trouvaient les Jébuséens, habitants du pays.
5 Hianagi Jebusi kumate'ma nemaniza vahe'mo'za Devitinkura amanage hu'naze, kagra amarera omegosane. Hianagi Deviti'a ana vahetamina ha' huzmanteno Saioni kuma'ma hankave vihu keginama hu'naza kumara eri'ne. Hagi meni ana kumakura Deviti rankumare hu'za nehaze.
Et ceux qui habitaient dans Jébus dirent à David: Vous n’entrerez pas ici. Mais David prit la citadelle de Sion, qui est la cité de David,
6 Hagi ha'ma hu'zama Devitima nehuno'a amanage hu'ne, iza'o Jebusi vahe'ma ese'ma ha'ma huzmantesia ne'mo sondia vahe'niarera ugagota huno kva huzmantegahie, higeno Zeruaia nemofo Joapu anara higeno, Sondia vahe'amofo ugagota kva azeri oti'ne.
Et il dit: Quiconque frappera le premier un Jébuséen sera prince et chef de l’armée. Joab, fils de Sarvia, monta donc le premier, et il fut fait prince.
7 Hagi ana vihu kumara Deviti'a agra kuma erisegeno, e'i ana agafare Deviti rankumare hu'za nehaze.
Or David habita dans la citadelle, et c’est pourquoi elle fut appelée la cité de David.
8 Hagi Deviti'a ana kumamofona urami'nea kazigati kumara agafa huno eri so'e huno ki'no evu'ne. Ana higeno mago'a ana kumara Joapu eri ante fatgo huno evu'ne.
Et il bâtit la ville autour, depuis Mello jusqu’à l’enceinte; et Joab répara le reste de la ville.
9 Hagi Deviti'a maka zampina hageno marenerino ome hankavetino vu'ne. Na'ankure Hanavenentake Ra Anumzana Monafinka Ohampriga Sondia Vahete kva nemo'a agrane mani'negeno anara hu'ne.
Et David avançait, allant et croissant; et le Seigneur des armées était avec lui.
10 Hagi ama'i ugagota hu'za hankavenentake sondia vahetamima Deviti'ma aza hu'za Israeli vahete kvama azeri oti'naza vahetamine. Hagi Ra Anumzamo'ma Israeli vahete kini manigahie hu'nea kante ante'za ama ana hankavenentake sondia vahetmimo'zane maka Israeli vahe'mo'zanena mago zamarimpa hu'za Devitina kinia azeri oti'naze.
Voici les premiers des hommes braves de David qui l’ont aidé à se faire roi sur tout Israël, selon la parole que le Seigneur avait dite à Israël;
11 Hagi Devitina hankavenentake sondia vahetmimofo zamagi'a amane, ese nera Hakmoni nagapinti nekino agi'a Jasobeamu'e. Agra Hankmoni nagapina ugagota sondia ne' mani'neankino, mago hapina 300'a vahe kevenutira zamahe fri'ne.
Et voici le nombre des hommes vigoureux de David: Jesbaam, fils d’Hachamoni, le premier entre les trente; c’est lui qui leva sa lance sur trois cents ennemis qu’il blessa en une seule fois.
12 Hagi ana 3'a hanavenentake sondia vahepintira anante'ma eme hu'nea nera Ahoa nagapinti Dodo nemofo Eleaza'e.
Et après lui, Eléazar l’Ahohite, fils de son oncle, était entre les trois puissants.
13 Hagi Eleaza'a mago zupa Deviti'ene Pas-damimi kumate mani'nakeno Filistia vahe'mo'za bali hozafi Israeli vahera hara eme huzmantege'za atre'za kore fre'naze.
C’est lui qui se trouva avec David à Phesdomim, quand les Philistins s’assemblèrent en ce lieu pour le combat: or la campagne de cette contrée était pleine d’orge, et le peuple s’était enfui devant les Philistins.
14 Hianagi Eleaza'ene Deviti'enena ana hoza amunompi oti'neke Filistia vahera hara hunezamantakeno Ra Anumzamo'a zanaza higeke Filistia vahera razampi hara huzamagatere'na'e.
Mais eux s’arrêtèrent au milieu du champ, et le défendirent; et, lorsqu’ils eurent frappé les Philistins, Dieu donna une grande victoire à son peuple.
15 Hagi Filistia sondia vahe'mo'zama Refaimi agupofima seli noma ki'zama mani'nazageno'a, 30'a ugagota sondia vahepintira 3'amo'za Deviti'ma Adulamu havegampima mani'nerega vu'naze.
Ainsi trois d’entre les trente princes vinrent au rocher sur lequel était David, à la caverne d’Odollam, quand les Philistins eurent campé dans la vallée de Raphaïm.
16 Hagi e'i ana knafina Deviti'a ana havegampi mani'negeno, mago'a Filistia sondia vahe'mo'za Betlehemi kumate mani'na'ze.
Or David était dans la forteresse, et une garnison de Philistins à Bethléhem.
17 Hagi anama higeno'a Deviti'a tinku avesigeno Betlehemima me'nea tinkura agesa nentahino amanage hu'ne, Betlehemi kumamofo kafante'ma me'nea tinkerifintima tima afino eme namige'na noasina knare hisine.
David donc forma un souhait et dit: Ô si quelqu’un me donnait de l’eau de la citerne de Béthléhem, qui est à la porte!
18 Hagi anagema higeno'a, ana 3'a hankave sondia vahe'mo'za vu'za Filistia vahe vihua ome tapage hu'za ufre'za Betlehemi kumamofo kafante'ma me'nea tinkeriretira tina afi'za Devitina eme ami'naze. Hianagi Deviti'a ana tina oneno Ra Anumzamofontega ofa huno tagitre'ne.
Ainsi ces trois hommes passèrent par le milieu du camp des Philistins, puisèrent de l’eau à la citerne de Béthléhem, laquelle était à la porte, et l’apportèrent à David, afin qu’il bût; mais il ne voulut pas, et il l’offrit volontiers au Seigneur,
19 Ana tima taginetreno'a Deviti amanage hu'ne, Anumzamofo agire tamage nehue, ama'i tina onegahue. Hagi ama ana timo'a mago'a tinknara osu'neanki agatereno, ama ana vahe'mofo korankna hu'neanki'na onegahue. Na'ankure ama ana tima ome afi'naza vahe'mo'za fri'zankura ontahi zamavufaga eri amne hu'za tina ome afi'za e'naze. E'inage nehuno ana tina Deviti'a one'ne. Hagi e'i ana 3'a hanavenentake sondia vahe'mo'za ana zana hu'naze.
Disant: Loin de moi que je fasse cela en la présence de Dieu, et que je boive le sang de ces hommes! parce que c’est au péril de leurs âmes qu’ils ont apporté cette eau. Et, pour ce motif, il ne voulut point boire. Voilà ce que firent ces trois hommes très vigoureux.
20 Hagi Joapu nefu Abisai'a 30'a sondia vahete kva nekino, 3'a vahe'mo'zama eri'zankna ra agima eri'nea nera, 300'a ha' vahetami kevea zamahe friteno, ana ra agia eri'ne.
Abisaï aussi, frère de Joab, était lui-même le premier des trois: c’est lui qui leva sa lance contre trois cents ennemis qu’il blessa, et lui qui était le plus renommé entre les trois,
21 Hagi Abisai'a ana 3'a vahe'mokizimia zamagetereno ra avo erino, kvazimi mani'ne. E'ina hu'neanagi, agra ana 3'a ranra vahepina mago'zamia omani'ne. Hagi agra 30'a vahe'mokizmi kva mani'ne.
Illustre entre ces trois seconds, et chef: cependant il n’atteignait pas les trois premiers.
22 Hagi Kapzeli kumateti mago nera Johoiada nemofo Benaia'a hankavenentake sondia ne' mani'neankino, agra harafa vahe'mo'zama nehaza zana ranra zantmi nehuno, tare Moapu harafa netrena neznaheno, ko'mopa ko'ma rianknafina kerifintira laionia ahe'ne.
Banaïas de Cabséel, fils de Joïada, était un homme très vigoureux, qui avait fait beaucoup d’exploits: c’est lui qui tua les deux Ariel de Moab: et lui qui descendit et tua le lion au milieu de la citerne au temps de la neige.
23 Hagi magora Isipiti tusizankna nekrefa zaza'amo'a 2mitagi hafu hu'nea ne' ahe fri'ne. Hagi ana Isipi ne'mofo karugru keve'amo'a tavrave trohu masinimofo aini'agna hu'neanagi, Benaia'a ana karugru keve'a hanareno, agri karugru kevereti ana Isipi nekrefa arefri'ne.
C’est lui aussi qui tua l’Egyptien dont la stature était de cinq coudées, et qui avait une lance comme une ensouple de tisserands; il descendit donc vers lui avec sa verge, et il lui arracha la lance qu’il tenait en sa main, et il le tua de sa lance.
24 Hagi Benaia'a e'inama hiazante 3'a hanavenentake sondia vahe'mo'zama eri'nazankna agia eri'ne.
Voilà ce que fit Banaïas, fils de Joïada, qui était très renommé entre les trois guerriers vigoureux,
25 Hagi agra 30'a sondia vahe'tmina zamagatereno ra agi eri'neanagi, 3'a vahepina mago'zamia omani'ne. Hagi Deviti'a avate kvama hunentaza sondia vahetmimofo kva ne' Beniana azeri oti'ne.
Et le premier entre les trente: cependant il n’atteignait pas les trois premiers. Or David le mit près de son oreille.
26 Hagi Devitina hankavenentake sondia vahetmimofo zamagi'a, Joapu nefu Asaheli'ma, Dodo nemofo Betlehemu kumateti ne' Elhanani'ma,
Mais les hommes les plus vaillants dans l’armée étaient Asaël, frère de Joab, et Elchanan, fils de son oncle paternel de Béthléhem,
27 Harori nagapinti ne' Samoti'ma, Peloni nagapinti ne' Helesi'ma,
Sammoth, l’Arorite, et Hellès, le Phalonite,
28 Tekoa kumateti ne' Ikesi nemofo Ira'ma, Anatoti kumateti ne' Aviezeri'ma,
Ira, le Thécuite, fils d’Accès; Abiézer d’Anathoth,
29 Husa nagapinti ne' Sibekai'ma, Ahoa nagapinti ne' Zalmoni'ma,
Sobbochaï, l’Husathite, Haï, l’Ahohite,
30 Netofa nagapinti ne' Maharai'ma, Netofa nagapinti ne' Bana ne'mofo Heledi'ma,
Maharaï, le Nétophathite, Héled, fils de Baana, le Nétophathite,
31 Gibea kumateti, Benzameni nagapinti ne' Ribai nemofo Itai'ma, Piratoni nagapinti ne' Benaia'ma,
Ethaï, fils de Ribaï, de Gabaath, des fils de Benjamin; Banaïa, le Pharatonite,
32 Gasa tinkrahopinti ne' Hurai'ma, Araba nagapinti ne' Abieli'ma,
Huraï, du torrent de Gaas, Abiel, l’Arbathite, Azmoth, le Bauramite, Éliaba, le Salabonite.
33 Baharumu nagapinti ne' Azmaveti'ma, Salboni nagapinti ne' Eliaba'ma,
Les fils d’Assem, le Gézonite, étaient Jonathan, fils de Sagé, l’Ararite,
34 Gizoni nagapinti ne' Hasemi'ma, Harari nagapinti ne' Sage nemofo Jonatani'ma,
Ahiam, fils de Sachar, l’Ararite,
35 Harari nagapinti ne' Sakari nemofo Ahiamu'ma, Uri nemofo Elifari'ma
Eliphal, fils d’Ur;
36 Mekera nagapinti ne' Heferi'ma, Peloni nagapinti ne' Ahizama,
Hépher, le Méchérathite, Ahia, le Phélonite,
37 Kameri nagapinti ne' Hezro'ma, Ezbai nemofo Narai'ma,
Hesro, du Carmel, Naaraï, fils d’Asbaï,
38 Neteni nefu Joeli'ma, Hagri nemofo Mibhari'ma,
Joël, frère de Nathan, Mibahar, fils d’Agaraï;
39 Amoni nagapinti ne' Zeleki'ma, Joapu hankoma e'neria ne' Beroti nagapinti ne' Zeruia nemofo Naharai'ma,
Sélec, l’Ammonite, Naaraï, le Bérothite, écuyer de Joab, fils de Sarvia;
40 Jatiri nagapinti ne' Ira'ma, Jatiri nagapinti ne' Garepi'ma,
Ira, le Jéthréen, Gareb, le Jéthréen,
41 Hiti nagapinti ne' Uria'ma, Alai nemofo Zabati'ma,
Urie, l’Héthéen, Zabad, fils d’Oholi,
42 Rubeni naga kva ne'ma 30'a sondia vahe'enema vanoma nehia ne' Siza nemofo Adina'ma,
Adina, fils de Siza, le Rubénite, prince des Rubénites, et trente avec lui;
43 Maka nemofo Hanani'ma, Mitan nagapinti ne' Josafati'ma,
Hanam, fils de Maacha, et Josaphat, le Mathanite,
44 Astaroti nagapinti ne' Usia'ma, Aroeli kumateti Hotamu ne' mofavrerare Sama'ene Jeielikegi,
Ozia, l’Astharothite, Samma et Jéhiel, les fils d’Hotham, le Arorite,
45 Tizi nagapinti netre Simri nemofokea Jediaeli'ene nefu ne' Joha'ma,
Jédihel, fils de Samri, et Joha, son frère, le Thosaïte;
46 Mahava nagapinti ne' Elieli'ma, Elnamu nemofoke Jeribai'ene Josavia'ene, Moapu nagapinti ne' Itma'ma,
Éliel, le Mahumite, et Jéribaï, et Josaïa, le fils d’Elnaëm, et Jethma, le Moabite, Eliel, et Obed, et Jasiel de Masobia.
47 Erieli'ma, Obeti'ma, Mezoba nagapinti ne' Jasieli'e.