< 詩篇 7 >

1 ベニヤミンの人クシの言につきダビデ、ヱホバに對ひてうたへるシガヨンの歌 わが神ヱホバよわれ汝によりたのむ 願くはすべての逐せまるものより我をすくひ我をたすけたまへ
Davids oskyldighet, der han om söng Herranom, för Chus ords skull, den Jeminitens. Uppå dig, Herre, tröstar jag, min Gud; hjelp mig ifrån alla mina förföljare, och undsätt mig;
2 おそらくはかれ獅の如くわが霊魂をかきやぶり援るものなき間にさきてずたずたに爲ん
Att de icke få mina själ fatt såsom lejon, och sönderslita henne efter ingen hjelpare är.
3 わが神ヱホバよ もしわれ此事をなししならんには わが手によこしまの纏りをらんには
Herre min Gud, hafver jag sådant gjort, och är orätt i mina händer;
4 故なく仇ずるものをさへ助けしに禍害をもてわが友にむくいしならんには
Hafver jag vedergullit dem ondt, som mig med frid läto, eller gjort dem skada, som mine fiender voro utan sak;
5 よし仇人わがたましひを逐とらへ わが生命をつちにふみにじりわが榮を塵におくとも その作にまかせよ (セラ)
Så förfölje min fiende mina själ, och få henne fatt, och nedtrampe mitt lif på markena, och lägge mina äro uti stoft. (Sela)
6 ヱホバよなんぢの怒をもて起わが仇のいきどほりにむかひて立たまへ わがために目をさましたまへ なんぢは審判をおほせ出したまへり
Statt upp, Herre, i dine vrede; upphäf dig öfver mina fiendars grymhet; och hjelp mig åter in i det ämbete, som du mig befallt hafver;
7 もろもろの人の會がなんぢのまはりに集はしめ 其上なる高座にかへりたまヘ
Att folket må åter församla sig till dig; och för deras skull kom upp igen.
8 ヱホバはもろもろの民にさばきを行ひたまふ ヱホバよわが正義とわが衷なる完全とにしたがひて我をさばきたまへ
Herren är domare öfver folken; döm mig, Herre, efter mina rättfärdighet och fromhet.
9 ねがはくは惡きものの曲事をたちて義しきものを堅くしたまへ ただしき神は人のこころと腎とをさぐり知たまふ
Låt på de ogudaktigas ondsko en ände varda, och fordra de rättfärdiga; ty du, rättfärdige Gud, pröfvar hjerta och njurar.
10 わが盾をとるものは心のなほきものをすくふ神なり
Min sköld är när Gudi, hvilken de rätthjertade hjelper.
11 神はただしき審士ひごとに忿恚をおこしたまふ神なり
Gud är en rätt domare, och en Gud, som dageliga hotas.
12 人もしかへらずば神はその劍をとぎ その弓をはりてかまヘ
Vill man icke omvända sig, så hafver han hvässt sitt svärd, och spänt sin båga och måttar till;
13 これに死の器をそなへ その矢に火をそへたまはん
Och hafver lagt der dödelig skott uppå; sina pilar hafver han tillredt, till att förderfva.
14 視よその人はよこしまを産んとしてくるしむ 残害をはらみ虚偽をうむなり
Si, denne hafver ondt i sinnet, med olycko är han hafvandes; men ett fel skall han föda.
15 また坑をほりてふかくし己がつくれるその溝におちいれり
Han hafver grafvit ena grop, och kastat der grant ut, och är i den gropena fallen, som han gjort hade.
16 その残害はおのが首にかへり その強暴はおのが頭上にくだらん
Hans olycka skall uppå hans hufvud komma, och hans arghet uppå hans hjessa falla.
17 われその義によりてヱホバに感謝し いとたかきヱホバの名をほめうたはん
Jag tackar Herranom för hans rättfärdighets skull, och vill lofva Herrans Namn, dens Aldrahögstas.

< 詩篇 7 >