< 詩篇 140 >

1 伶長にうたはしめたるダビデのうた ヱホバよねがはくは惡人よりわれを助けいだし 我をまもりて強暴人よりのがれしめたまへ
För sångmästaren; en psalm av David.
2 かれらは心のうちに残害をくはだて たえず戦闘をおこす
Rädda mig, HERRE, från onda människor, bevara mig från våldets män,
3 かれらは蛇のごとくおのが舌を利す そのくちびるのうちに蝮の毒あり (セラ)
för dem som uttänka ont i sina hjärtan och dagligen rota sig samman till strid.
4 ヱホバよ願くはわれを保ちてあしきひとの手よりのがれしめ 我をまもりてわが足をつまづかせんと謀るあらぶる人よりのがれしめ給へ
De vässa sina tungor likasom ormar, huggormsgift är inom deras läppar. (Sela)
5 高ぶるものはわがために羂と索とをふせ 路のほとりに網をはり かつ機をまうけたり (セラ)
Bevara mig, HERRE, för de ogudaktigas händer, beskydda mig för våldets män, som uttänka planer för att bringa mig på fall.
6 われヱホバにいへらく汝はわが神なり ヱホバよねがはくはわが祈のこゑをきき給へ
Stolta människor lägga ut för mig snaror och garn; de breda ut nät invid vägens rand, giller sätta de för mig. (Sela)
7 わが救のちからなる主の神よ なんぢはたたかひの日にわが首をおほひたまへり
Jag säger till HERREN: »Du är min Gud.» Lyssna, o HERRE, till mina böners ljud.
8 ヱホバよあしきひとの欲のままにすることをゆるしたまふなかれ そのあしき企図をとげしめたまふなかれ おそらくは彼等みづから誇らん (セラ)
HERRE, Herre, du min starka hjälp, du beskärmar mitt huvud, på stridens dag.
9 われを圍むものの首はおのれのくちびるの残害におほはるべし
Tillstäd icke, HERRE; vad de ogudaktiga begära; låt deras anslag ej lyckas, de skulle eljest förhäva sig. (Sela)
10 もえたる炭はかれらのうへにおち かれらは火になげいれられ ふかき穴になげいれられて再びおきいづることあたはざるべし
Över de mäns huvuden, som omringa mig, må den olycka komma, som deras läppar bereda.
11 惡言をいふものは世にたてられず 暴ぶるものはわざはひに追及れてたふさるべし
Eldsglöd må regna över dem; må de kastas i eld, i djup som de ej komma upp ur.
12 われは苦しむものの訴とまづしきものの義とをヱホバの守りたまふを知る
En förtalets man skall ej bestå i landet; en ond våldsman skall jagas, med slag på slag.
13 義者はかならず聖名にかんしやし直者はみまへに住ん
Jag vet att HERREN skall utföra den betrycktes sak och skaffa de fattiga rätt. Ja, de rättfärdiga skola prisa ditt namn och de redliga bo inför ditt ansikte.

< 詩篇 140 >