箴言 知恵の泉 1
1 ダビデの子イスラエルの王ソロモンの箴言
Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
2 こは人に智慧と訓誨とをしらしめ哲言を暁らせ
Till att deraf lära vishet och tukt;
3 さとき訓と公義と公平と正直とをえしめ
Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
4 拙者にさとりを與へ少者に知識と謹愼とを得させん爲なり
Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
5 智慧ある者は之を聞て學にすすみ 哲者は智略をうべし
Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
6 人これによりて箴言と譬喩と智慧ある者の言とその隠語とを悟らん
Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
7 ヱホバを畏るるは知識の本なり 愚なる者は智慧と訓誨とを軽んず
Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
8 我が子よ汝の父の教をきけ 汝の母の法を棄ることなかれ
Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
9 これ汝の首の美しき冠となり 汝の項の妝飾とならん
Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
10 わが子よ惡者なんぢ誘ふとも從ふことなかれ
Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
11 彼等なんぢにむかひて請ふ われらと偕にきたれ 我儕まちぶせして人の血を流し 無辜ものを故なきに伏てねらひ
Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
13 われら各様のたふとき財貨をえ 奪ひ取たる物をもて我儕の家に盈さん
Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
14 汝われらと偕に籤をひけ 我儕とともに一の金嚢を持べしと云とも
Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
15 我が子よ彼等とともに途を歩むことなかれ 汝の足を禁めてその路にゆくこと勿れ
Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
16 そは彼らの足は惡に趨り 血を流さんとて急げばなり
Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
17 (すべて鳥の目の前にて羅を張は徒労なり)
Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
18 彼等はおのれの血のために埋伏し おのれの命をふしてねらふ
Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
19 凡て利を貧る者の途はかくの如し 是その持主をして生命をうしなはしむるなり
Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
20 智慧外に呼はり衝に其聲をあげ
Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
21 熱閙しき所にさけび 城市の門の口邑の中にその言をのぺていふ
Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
22 なんぢら拙者のつたなきを愛し 嘲笑者のあざけりを樂しみ 愚なる者の知識を惡むは何時までぞや
Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
23 わが督斥にしたがひて心を改めよ 視よわれ我が霊を汝らにそそぎ 我が言をなんぢらに示さん
Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
24 われ呼たれども汝らこたへず 手を伸たれども顧る者なく
Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
25 かへつて我がすべての勧告をすて我が督斥を受ざりしに由り
Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
26 われ汝らが禍災にあふとき之を笑ひ 汝らの恐懼きたらんとき嘲るべし
Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
27 これは汝らのおそれ颶風の如くきたり 汝らのほろび颺風の如くきたり 艱難とかなしみと汝らにきたらん時なり
När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
28 そのとき彼等われを呼ばん 然れどわれ應へじ 只管に我を求めん されど我に遇じ
Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
29 かれら知識を憎み又ヱホバを畏るることを悦ばず
Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
30 わが勤に從はず凡て我督斥をいやしめたるによりて
Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
31 己の途の果を食ひおのれの策略に飽べし
Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
32 拙者の違逆はおのれを殺し 愚なる者の幸福はおのれを滅さん
Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
33 されど我に聞ものは平穏に住ひかつ禍害にあふ恐怖なくして安然ならん
Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
