< 哀歌 3 >

1 我はかれの震怒の笞によりて艱難に遭たる人なり
Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
2 かれは我をひきて黒暗をあゆませ光明にゆかしめたまはず
Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
3 まことに屢々その手をむけて終日われを攻なやまし
Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
4 わが肉と肌膚をおとろへしめ わが骨を摧き
Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
5 われにむかひて患苦と艱難を築きこれをもて我を圍み
Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
6 われをして長久に死し者のごとく暗き處に住しめ
I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
7 我をかこみて出ること能はざらしめわが鏈索を重くしたまへり
Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
8 我さけびて助をもとめしとき彼わが祈禱をふせぎ
Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
9 斫たる石をもてわが道を塞ぎわが途をまげたまへり
Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
10 その我に對することは伏て伺がふ熊のごとく潜みかくるる獅子のごとし
En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
11 われに路を離れしめ 我をひきさきて獨くるしましめ
Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
12 弓を張りてわれを矢先の的となし
Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
13 矢筒の矢をもてわが腰を射ぬきたまへり
Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
14 われはわがすべての民のあざけりとなり 終日うたひそしらる
Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
15 かれ我をして苦き物に飽しめ茵蔯を飮しめ
Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
16 小石をもてわが齒を摧き灰をもて我を蒙ひたまへり
Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
17 なんぢわが靈魂をして平和を遠くはなれしめたまへば我は福祉をわすれたり
Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
18 是において我みづから言り わが氣力うせゆきぬ ヱホバより何を望むべきところ無しと
Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
19 ねがはくは我が艱難と苦楚茵蔯と膽汁とを心に記たまへ
Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
20 わがたましひは今なほ是らの事を想ひてわが衷に鬱ぐ
Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
21 われこの事を心におもひ起せり この故に望をいだくなり
Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
22 われらの尚ほろびざるはヱホバの仁愛によりその憐憫の盡ざるに因る
HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
23 これは朝ごとに新なり なんぢの誠實はおほいなるかな
Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
24 わが靈魂は言ふ ヱホバはわが分なり このゆゑに我彼を待ち望まん
HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
25 ヱホバはおのれを待ち望む者とおのれを尋ねもとむる人に恩惠をほどこしたまふ
HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
26 ヱホバの救拯をのぞみて靜にこれを待は善し
Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
27 人わかき時に軛を負は善し
Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
28 ヱホバこれを負せたまふなれば獨坐して黙すべし
Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
29 口を塵につけよ あるひは望あらん
Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
30 おのれを撃つ者に頬をむけ 充足れるまでに恥辱をうけよ
Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
31 そは主は永久に棄ることを爲したまはざるべければなり
Ty Herren förkastar icke för evig tid;
32 かれは患難を與へ給ふといへどもその慈悲おほいなればまた憐憫を加へたまふなり
utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
33 心より世の人をなやましかつ苦しめ給ふにはあらざるなり
Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
34 世のもろもろの俘囚人を脚の下にふみにじり
Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
35 至高者の面の前にて人の理を抂げ
att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
36 人の詞訟を屈むることは主のよろこび給はざるところなり
att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
37 主の命じたまふにあらずば誰か事を述んにその事即ち成んや
Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
38 禍も福もともに至高者の口より出るにあらずや
Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
39 活る人なんぞ怨言べけんや 人おのれの罪の罰せらるるをつぶやくべけんや
Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
40 我等みづからの行をしらべかつ省みてヱホバに歸るべし
Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
41 我ら天にいます神にむかひて手とともに心をも擧べし
Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
42 われらは罪ををかし我らは叛きたり なんぢこれを赦したまはざりき
Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
43 なんぢ震怒をもてみづから蔽ひ 我らを追攻め殺してあはれまず
Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
44 雲をもてみづから蔽ひ 祈禱をして通ぜざらしめ
Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
45 もろもろの民の中にわれらを塵埃となしたまへり
Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
46 敵は皆われらにむかひて口を張れり
Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
47 恐懼と陷阱また暴行と滅亡我らに來れり
Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
48 わが民の女の滅亡によりてわが眼には涙の河ながる
Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
49 わが目は斷ず涙をそそぎて止ず
Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
50 天よりヱホバの臨み見て顧みたまふ時にまで至らん
till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
51 わが邑の一切の女等の故によりてわが眼はわが心をいたましむ
Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
52 故なくして我に敵する者ども鳥を追ごとくにいたく我をおひ
Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
53 わが生命を坑の中にほろぼし わが上に石を投かけ
De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
54 また水わが頭の上に溢る 我みづから言り滅びうせぬと
Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
55 ヱホバよ われ深き坑の底より汝の名を呼り
Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
56 なんぢ我が聲を聽きたまへり わが哀歎と祈求に耳をおほひたまふなかれ
Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
57 わが汝を龥たりし時なんぢは近よりたまひて恐るるなかれと宣へり
Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
58 主よなんぢはわが靈魂の訴を助け伸べ わが生命を贖ひ給へり
Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
59 ヱホバよ なんぢは我がかうむりたる不義を見たまへり 願はくは我に正しき審判を與へたまへ
Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
60 なんぢは彼らが我を怨み われを害せんとはかるを凡て見たまへり
Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
61 ヱホバよなんぢは彼らが我を詈り 我を害せんとはかるを凡て聞きたまへり
Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
62 かの立て我に逆らふ者等の言語およびその終日われを攻んとて運らす謀計もまた汝これを聞たまへり
Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
63 ねがはくは彼らの起居をかんがみたまへ 我はかれらに歌ひそしらる
Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
64 ヱホバよ なんぢは彼らが手に爲すところに循がひて報をなし
Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
65 かれらをして心くらからしめたまはん なんぢの呪詛かれらに歸せよ
Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
66 なんぢは震怒をもてかれらを追ひ ヱホバの天の下よりかれらをほろぼし絶ちたまはん
Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.

< 哀歌 3 >