詩篇 81
1 聖歌隊の指揮者によってギテトのしらべにあわせてうたわせたアサフの歌 われらの力なる神にむかって高らかに歌え。ヤコブの神にむかって喜びの声をあげよ。
För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.
2 歌をうたい、鼓を打て。良い音の琴と立琴とをかきならせ。
Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
3 新月と満月とわれらの祭の日とにラッパを吹きならせ。
Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
4 これはイスラエルの定め、ヤコブの神のおきてである。
Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
5 神が出てエジプトの国を攻められたとき、ヨセフのなかにこれを立てて、あかしとされた。わたしはかしこでまだ知らなかった言葉を聞いた、
Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
6 「わたしはあなたの肩から重荷をのぞき、あなたの手をかごから免れさせた。
Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
7 あなたが悩んだとき、呼ばわったのでわたしはあなたを救った。わたしは雷の隠れた所で、あなたに答え、メリバの水のほとりで、あなたを試みた。 (セラ)
»Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
8 わが民よ、聞け、わたしはあなたに勧告する。イスラエルよ、あなたがわたしに聞き従うことを望む。
I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)
9 あなたのうちに他の神があってはならない。あなたは外国の神を拝んではならない。
Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
10 わたしはエジプトの国から、あなたをつれ出したあなたの神、主である。あなたの口を広くあけよ、わたしはそれを満たそう。
Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
11 しかしわが民はわたしの声に聞き従わず、イスラエルはわたしを好まなかった。
Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
12 それゆえ、わたしは彼らをそのかたくなな心にまかせ、その思いのままに行くにまかせた。
Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
13 わたしはわが民のわたしに聞き従い、イスラエルのわが道に歩むことを欲する。
Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
14 わたしはすみやかに彼らの敵を従え、わが手を彼らのあだに向けよう。
O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
15 主を憎む者も彼らに恐れ従い、彼らの時はとこしえに続くであろう。
Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
16 わたしは麦の最も良いものをもってあなたを養い、岩から出た蜜をもってあなたを飽かせるであろう」。
De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen. Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»
