詩篇 78
1 アサフのマスキールの歌 わが民よ、わが教を聞き、わが口の言葉に耳を傾けよ。
En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
2 わたしは口を開いて、たとえを語り、いにしえからの、なぞを語ろう。
Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
3 これはわれらがさきに聞いて知ったこと、またわれらの先祖たちがわれらに語り伝えたことである。
Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
4 われらはこれを子孫に隠さず、主の光栄あるみわざと、その力と、主のなされたくすしきみわざとをきたるべき代に告げるであろう。
det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
5 主はあかしをヤコブのうちにたて、おきてをイスラエルのうちに定めて、その子孫に教うべきことをわれらの先祖たちに命じられた。
Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
6 これは次の代に生れる子孫がこれを知り、みずから起って、そのまた子孫にこれを伝え、
Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
7 彼らをして神に望みをおき、神のみわざを忘れず、その戒めを守らせるためである。
Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
8 またその先祖たちのようにかたくなで、そむく者のやからとなり、その心が定まりなく、その魂が神に忠実でないやからとならないためである。
Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
9 エフライムの人々は武装し、弓を携えたが、戦いの日に引き返した。
Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
10 彼らは神の契約を守らず、そのおきてにしたがって歩むことを拒み、
De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
11 神がなされた事と、彼らに示されたくすしきみわざとを忘れた。
De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
12 神はエジプトの地と、ゾアンの野でくすしきみわざを彼らの先祖たちの前に行われた。
Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
13 神は海を分けて彼らを通らせ、水を立たせて山のようにされた。
Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
14 昼は雲をもって彼らを導き、夜は、よもすがら火の光をもって彼らを導かれた。
Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
15 神は荒野で岩を裂き、淵から飲むように豊かに彼らに飲ませ、
Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
16 また岩から流れを引いて、川のように水を流れさせられた。
Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
17 ところが彼らはなお神にむかって罪をかさね、荒野でいと高き者にそむき、
Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
18 おのが欲のために食物を求めて、その心のうちに神を試みた。
De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
19 また彼らは神に逆らって言った、「神は荒野に宴を設けることができるだろうか。
Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
20 見よ、神が岩を打たれると、水はほとばしりいで、流れがあふれた。神はまたパンを与えることができるだろうか。民のために肉を備えることができるだろうか」と。
Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
21 それゆえ、主は聞いて憤られた。火はヤコブにむかって燃えあがり、怒りはイスラエルにむかって立ちのぼった。
Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
22 これは彼らが神を信ぜず、その救の力を信用しなかったからである。
eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
23 しかし神は上なる大空に命じて天の戸を開き、
Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
24 彼らの上にマナを降らせて食べさせ、天の穀物を彼らに与えられた。
han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
25 人は天使のパンを食べた。神は彼らに食物をおくって飽き足らせられた。
Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
26 神は天に東風を吹かせ、み力をもって南風を導かれた。
Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
27 神は彼らの上に肉をちりのように降らせ、翼ある鳥を海の砂のように降らせて、
Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
28 その宿営のなか、そのすまいのまわりに落された。
han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
29 こうして彼らは食べて、飽き足ることができた。神が彼らにその望んだものを与えられたからである。
Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
30 ところが彼らがまだその欲を離れず、食物がなお口の中にあるうちに、
Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
31 神の怒りが彼らにむかって立ちのぼり、彼らのうちの最も強い者を殺し、イスラエルのうちのえり抜きの者を打ち倒された。
då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
32 すべてこれらの事があったにもかかわらず、彼らはなお罪を犯し、そのくすしきみわざを信じなかった。
Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
33 それゆえ神は彼らの日を息のように消えさせ、彼らの年を恐れをもって過ごさせられた。
Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
34 神が彼らを殺されたとき、彼らは神をたずね、悔いて神を熱心に求めた。
När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
35 こうして彼らは、神は彼らの岩、いと高き神は彼らのあがないぬしであることを思い出した。
De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
36 しかし彼らはその口をもって神にへつらい、その舌をもって神に偽りを言った。
och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
37 彼らの心は神にむかって堅実でなく、神の契約に真実でなかった。
Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
38 しかし神はあわれみに富まれるので、彼らの不義をゆるして滅ぼさず、しばしばその怒りをおさえて、その憤りをことごとくふり起されなかった。
Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
39 また神は、彼らがただ肉であって、過ぎ去れば再び帰りこぬ風であることを思い出された。
Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
40 幾たび彼らは野で神にそむき、荒野で神を悲しませたことであろうか。
Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
41 彼らはかさねがさね神を試み、イスラエルの聖者を怒らせた。
Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
42 彼らは神の力をも、神が彼らをあだからあがなわれた日をも思い出さなかった。
De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
43 神はエジプトでもろもろのしるしをおこない、ゾアンの野でもろもろの奇跡をおこない、
då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
44 彼らの川を血に変らせて、その流れを飲むことができないようにされた。
Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
45 神ははえの群れを彼らのうちに送って彼らを食わせ、かえるを送って彼らを滅ぼされた。
han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
46 また神は彼らの作物を青虫にわたし、彼らの勤労の実をいなごにわたされた。
Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
47 神はひょうをもって彼らのぶどうの木を枯らし、霜をもって彼らのいちじく桑の木を枯らされた。
han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
48 神は彼らの家畜をひょうにわたし、彼らの群れを燃えるいなずまにわたされた。
han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
49 神は彼らの上に激しい怒りと、憤りと、恨みと、悩みと、滅ぼす天使の群れとを放たれた。
Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
50 神はその怒りのために道を設け、彼らの魂を死から免れさせず、そのいのちを疫病にわたされた。
Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
51 神はエジプトですべてのういごを撃ち、ハムの天幕で彼らの力の初めの子を撃たれた。
Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
52 こうして神はおのれの民を羊のように引き出し、彼らを荒野で羊の群れのように導き、
Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
53 彼らを安らかに導かれたので彼らは恐れることがなかった。しかし海は彼らの敵をのみつくした。
Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
54 神は彼らをその聖地に伴い、その右の手をもって獲たこの山に伴いこられた。
Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
55 神は彼らの前からもろもろの国民を追い出し、その地を分けて嗣業とし、イスラエルの諸族を彼らの天幕に住まわせられた。
Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
56 しかし彼らはいと高き神を試み、これにそむいて、そのもろもろのあかしを守らず、
Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
57 そむき去って、先祖たちのように真実を失い、狂った弓のようにねじれた。
de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
58 彼らは高き所を設けて神を怒らせ、刻んだ像をもって神のねたみを起した。
De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
59 神は聞いて大いに怒り、イスラエルを全くしりぞけられた。
Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
60 神は人々のなかに設けた幕屋なるシロのすまいを捨て、
Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
61 その力をとりことならせ、その栄光をあだの手にわたされた。
han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
62 神はその民をつるぎにわたし、その嗣業にむかって大いなる怒りをもらされた。
Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
63 火は彼らの若者たちを焼きつくし、彼らのおとめたちは婚姻の歌を失い、
Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
64 彼らの祭司たちはつるぎによって倒れ、彼らのやもめたちは嘆き悲しむことさえしなかった。
Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
65 そのとき主は眠った者のさめたように、勇士が酒によって叫ぶように目をさまして、
Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
66 そのあだを撃ち退け、とこしえの恥を彼らに負わせられた。
Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
67 神はヨセフの天幕をしりぞけ、エフライムの部族を選ばず、
Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
68 ユダの部族を選び、神の愛するシオンの山を選ばれた。
Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
69 神はその聖所を高い天のように建て、とこしえに基を定められた地のように建てられた。
Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
70 神はそのしもべダビデを選んで、羊のおりから取り、
Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
71 乳を与える雌羊の番をするところからつれて来て、その民ヤコブ、その嗣業イスラエルの牧者とされた。
Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
72 こうして彼は直き心をもって彼らを牧し、巧みな手をもって彼らを導いた。
Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
