< 詩篇 69 >

1 聖歌隊の指揮者によってゆりの花のしらべにあわせてうたわせたダビデの歌 神よ、わたしをお救いください。大水が流れ来て、わたしの首にまで達しました。
En Psalm Davids, om roserna, till att föresjunga. Gud, hjelp mig, ty vatten går allt intill mina själ.
2 わたしは足がかりもない深い泥の中に沈みました。わたしは深い水に陥り、大水がわたしの上を流れ過ぎました。
Jag sjunker ned i djup dy, der ingen botten uti är; jag är kommen i djup vatten, och floden vill fördränka mig.
3 わたしは叫びによって疲れ、わたしののどはかわき、わたしの目は神を待ちわびて衰えました。
Jag hafver ropat mig tröttan, min hals är hes, synen förgås mig; att jag så länge måste bida efter min Gud.
4 ゆえなく、わたしを憎む者はわたしの頭の毛よりも多く、偽ってわたしの敵となり、わたしを滅ぼそうとする者は強いのです。わたしは盗まなかった物をも償わなければならないのですか。
De som mig utan skuld hata, äro flere än jag håren på hufvudet hafver; de som mig med oskäl förfölja och förderfva, äro mägtige; jag måste betala det jag intet röfvat hade.
5 神よ、あなたはわたしの愚かなことを知っておられます。わたしのもろもろのとがはあなたに隠れることはありません。
Gud, du vetst min galenskap, och mina skulder äro dig intet förskylda.
6 万軍の神、主よ、あなたを待ち望む者がわたしの事によって、はずかしめられることのないようにしてください。イスラエルの神よ、あなたを求める者がわたしの事によって、恥を負わせられることのないようにしてください。
Låt dem icke på mig till skam komma, som dig förbida, Herre, Herre Zebaoth; låt dem icke till blygd komma, som dig söka, Israels Gud.
7 わたしはあなたのためにそしりを負い、恥がわたしの顔をおおったのです。
Ty för dina skuld lider jag försmädelse; mitt ansigte är fullt med blygd.
8 わたしはわが兄弟には、知らぬ者となり、わが母の子らには、のけ者となりました。
Jag är minom brödrom främmande vorden, och okänd mins moders barnom.
9 あなたの家を思う熱心がわたしを食いつくし、あなたをそしる者のそしりがわたしに及んだからです。
Ty dins hus nitälskan uppfräter mig, och deras försmädelser, som dig häda, falla uppå mig.
10 わたしが断食をもってわたしの魂を悩ませば、かえってそれによってそしりをうけました。
Och jag gret, och fastade bitterliga; och man begabbade mig dertill.
11 わたしが荒布を衣とすれば、かえって彼らのことわざとなりました。
Jag drog en säck uppå; men de gjorde der lek af.
12 わたしは門に座する者の話題となり、酔いどれの歌となりました。
De som i porten sitta, tassla om mig, och i dryckenskap qväder man om mig.
13 しかし主よ、わたしはあなたに祈ります。神よ、恵みの時に、あなたのいつくしみの豊かなるにより、わたしにお答えください。
Men jag beder, Herre, till dig, i behagelig tid; Gud, efter dina stora godhet, hör mig med dine trofasta hjelp.
14 あなたのまことの救により、わたしを泥の中に沈まぬよう助け出してください。わたしを憎む者から、また深い水からわたしを助け出してください。
Upptag mig utu träcken, att jag icke nedersjunker; att jag må frälst varda ifrå mina hatare, och utu de djupa vatten;
15 大水がわたしの上を流れ過ぎることなく、淵がわたしをのむことなく、穴がその口をわたしの上に閉じることのないようにしてください。
Att vattufloden icke fördränker mig, och djupet icke uppsluker mig, och gapet på gropene icke igentäppes öfver mig.
16 主よ、あなたのいつくしみの深きにより、わたしにお答えください。あなたのあわれみの豊かなるにより、わたしを顧みてください。
Hör mig, Herre, ty din godhet är tröstelig. Vänd dig till mig efter dina stora barmhertighet;
17 あなたの顔をしもべに隠さないでください。わたしは悩んでいるのです。すみやかにわたしにお答えください。
Och bortgöm icke ditt ansigte för dinom tjenare; ty mig är ångest. Hör mig snarliga.
18 わたしに近く寄って、わたしをあがない、わが敵のゆえにわたしをお救いください。
Nalka dig till mina själ, och förlossa henne; förlossa mig för mina fiendars skull.
19 あなたはわたしの受けるそしりと、恥と、はずかしめとを知っておられます。わたしのあだは皆あなたの前にあります。
Du vetst min försmädelse, skam och blygd; alle mine fiender äro för dig.
20 そしりがわたしの心を砕いたので、わたしは望みを失いました。わたしは同情する者を求めたけれども、ひとりもなく、慰める者を求めたけれども、ひとりも見ませんでした。
Försmädelse bråkar mig hjertat sönder, och kränker mig; jag vänter, att någor ville varkunna sig, men der är ingen; och efter hugsvalare, men jag finner ingen.
21 彼らはわたしの食物に毒を入れ、わたしのかわいた時に酢を飲ませました。
Och de gåfvo mig galla äta, och ättiko dricka uti minom stora törst.
22 彼らの前の食卓を網とし、彼らが犠牲をささげる祭を、わなとしてください。
Deras bord varde för dem en snara, till vedergällning, och till ena fällo.
23 彼らの目を暗くして見えなくし、彼らの腰を常に震わせ、
Deras ögon varde mörk, så att de intet se; och deras länder låt städse ostadiga vara.
24 あなたの憤りを彼らの上にそそぎ、あなたの激しい怒りを彼らに追いつかせてください。
Utgjut dina ogunst uppå dem, och din grymma vrede gripe dem.
25 彼らの宿営を荒し、ひとりもその天幕に住まわせないでください。
Deras boning varde öde, och ingen vare som uti deras hyddom bor.
26 彼らはあなたが撃たれた者を迫害し、あなたが傷つけられた者をさらに苦しめるからです。
Ty de förfölja den du slagit hafver, och berömma att du slår dina illa.
27 彼らに、罰に罰を加え、あなたの赦免にあずからせないでください。
Låt dem falla uti den ena synden efter den andra, att de icke komma till dina rättfärdighet.
28 彼らをいのちの書から消し去って、義人のうちに記録されることのないようにしてください。
Utskrapa dem utu de lefvandes bok; att de med de rättfärdiga icke uppskrefne varda.
29 しかしわたしは悩み苦しんでいます。神よ、あなたの救がわたしを高い所に置かれますように。
Men jag är elände, och hafver ondt; Gud, din hjelp beskydde mig.
30 わたしは歌をもって神の名をほめたたえ、感謝をもって神をあがめます。
Jag vill lofva Guds Namn med en viso, och vill högeliga ära honom med tacksägelse.
31 これは雄牛または角とひずめのある雄牛にまさって主を喜ばせるでしょう。
Det skall bättre täckas Herranom, än en stut, den horn och klöfvar hafver.
32 へりくだる者は、これを見て喜べ。神を求める者よ、あなたがたの心を生きかえらせよ。
De elände se det, och glädja sig; och de som Gud söka, dem skall hjertat lefva.
33 主は乏しい者に聞き、その捕われ人をかろしめられないからである。
Ty Herren hörer de fattiga, och föraktar icke sina fångna.
34 天と地は主をほめたたえ、海とその中に動くあらゆるものは主をほめたたえよ。
Honom lofve himmelen, jorden och hafvet, och allt det deruti röres.
35 神はシオンを救い、ユダの町々を建て直されるからである。そのしもべらはそこに住んでこれを所有し、
Ty Gud skall hjelpa Zion, och bygga Juda städer; att man der bo skall, och besitta dem.
36 そのしもべらの子孫はこれを継ぎ、み名を愛する者はその中に住むであろう。
Och hans tjenares säd skall ärfva dem; och de som hans Namn älska, skola blifva derinne.

< 詩篇 69 >