< 詩篇 124 >
1 ダビデがよんだ都もうでの歌 今、イスラエルは言え、主がもしわれらの方におられなかったならば、
En visa Davids i högre choren. Om Herren icke med oss vore; så säge Israel.
2 人々がわれらに逆らって立ちあがったとき、主がもしわれらの方におられなかったならば、
Om Herren icke med oss vore, när menniskorna sig emot oss sätta,
3 彼らの怒りがわれらにむかって燃えたったとき、彼らはわれらを生きているままで、のんだであろう。
Så uppsvulge de oss lefvande, då deras vrede sig öfver oss förgrymmar;
4 また大水はわれらを押し流し、激流はわれらの上を越え、
Så fördränkte oss vatten; strömmar ginge öfver våra själar;
Vatten ginge allt för högt öfver våra själar;
6 主はほむべきかな。主はわれらをえじきとして彼らの歯にわたされなかった。
Lofvad vare Herren, att han icke gifver oss till rofs uti deras tänder.
7 われらは野鳥を捕えるわなをのがれる鳥のようにのがれた。わなは破れてわれらはのがれた。
Vår själ är undkommen, såsom en fogel ens foglafängares snaro; snaran är söndergången, och vi äre löse.
Vår hjelp står i Herrans Namn, den himmel och jord gjort hafver.