< 詩篇 109 >

1 聖歌隊の指揮者によってうたわせたダビデの歌 わたしのほめたたえる神よ、もださないでください。
En Psalm Davids, till att föresjunga. Gud, mitt lof, tig icke;
2 彼らは悪しき口と欺きの口をあけて、わたしにむかい、偽りの舌をもってわたしに語り、
Ty de hafva upplåtit sin ogudaktiga och falska mun emot mig, och tala emot mig med falska tungor.
3 恨みの言葉をもってわたしを囲み、ゆえなくわたしを攻めるのです。
Och de tala hätskeliga emot mig allestäds, och strida emot mig utan sak.
4 彼らはわが愛にむくいて、わたしを非難します。しかしわたしは彼らのために祈ります。
Derföre, att jag älskar dem, äro de emot mig; men jag beder.
5 彼らは悪をもってわが善に報い、恨みをもってわが愛に報いるのです。
De bevisa mig ondt för godt, och hat för min kärlek.
6 彼の上に悪しき人を立て、訴える者に彼を訴えさせてください。
Sätt ogudaktiga öfver honom, och Satan stånde på hans högra hand.
7 彼がさばかれるとき、彼を罪ある者とし、その祈を罪に変えてください。
Den som sig af honom lära låter, hans lefverne vare ogudaktigt, och hans bön vare synd.
8 その日を少なくし、その財産をほかの人にとらせ、
Varde hans dagar få, och hans ämbete tage en annar.
9 その子らをみなしごにし、その妻をやもめにしてください。
Varde hans barn faderlös, och hans hustru enka.
10 その子らを放浪者として施しをこわせ、その荒れたすまいから追い出させてください。
Hans barn gånge husvill och tigge, och söke, såsom de der förderfvade äro.
11 彼が持っているすべての物を債主に奪わせ、その勤労の実をほかの人にかすめさせてください。
De ockrare utsuge allt det han hafver, och de främmande bortröfve hans gods.
12 彼にいつくしみを施す者はひとりもなく、またそのみなしごをあわれむ者もなく、
Och ingen bevise honom godt, och ingen förbarme sig öfver hans faderlösa.
13 その子孫を絶えさせ、その名を次の代に消し去ってください。
Hans efterkommande varde utrotade; deras namn varde i androm led utplånad.
14 その父たちの不義は主のみ前に覚えられ、その母の罪を消し去らないでください。
På hans fäders missgerning varde tänkt för Herranom, och hans moders synd varde intet utplånad.
15 それらを常に主のみ前に置き、彼の記憶を地から断ってください。
Herren låte dem aldrig komma utu sin ögnasyn, och deras åminnelse varde utrotad på jordene;
16 これは彼がいつくしみを施すことを思わず、かえって貧しい者、乏しい者を責め、心の痛める者を殺そうとしたからです。
Derföre att han så platt ingen barmhertighet hade; utan förföljde den elända och fattiga, och den bedröfvada, till att dräpa honom.
17 彼はのろうことを好んだ。のろいを彼に臨ませてください。彼は恵むことを喜ばなかった。恵みを彼から遠ざけてください。
Och han ville hafva förbannelse, den skall ock komma honom; han ville icke välsignelse, så skall hon ock vara långt ifrå honom.
18 彼はのろいを衣のように着た。のろいを水のようにその身にしみこませ、油のようにその骨にしみこませてください。
Och han drog förbannelse uppå sig, såsom sina skjorto; och hon är ingången i hans inelfver, såsom vatten, och såsom olja uti hans ben.
19 またそれを自分の着る着物のようにならせ、常に締める帯のようにならせてください。
Hon varde honom såsom en klädnad, den han uppå sig hafver, och såsom ett bälte, der han allestädes omgjordar sig med.
20 これがわたしを非難する者と、わたしに逆らって悪いことを言う者の主からうける報いとしてください。
Alltså ske dem af Herranom, som mig emot äro, och tala ondt emot mina själ.
21 しかし、わが主なる神よ、あなたはみ名のために、わたしを顧みてください。あなたのいつくしみの深きにより、わたしをお助けください。
Men du, Herre, Herre, var du med mig för ditt Namns skull; ty din nåd är min tröst, fräls mig.
22 わたしは貧しく、かつ乏しいのです。わたしの心はわがうちに傷ついています。
Ty jag är fattig och elände; mitt hjerta är bedröfvadt i mig.
23 わたしは夕日の影のように去りゆき、いなごのように追い払われます。
Jag går bort såsom en skugge, den fördrifven varder, och varder förjagad såsom gräshoppor.
24 わたしのひざは断食によってよろめき、わたしの肉はやせ衰え、
Min knä äro svage af fasto, och mitt kött är magert, och hafver ingen fetma.
25 わたしは彼らにそしられる者となりました。彼らはわたしを見ると、頭を振ります。
Och jag måste vara deras begabberi; när de se mig, rista de sitt hufvud.
26 わが神、主よ、わたしをお助けください。あなたのいつくしみにしたがって、わたしをお救いください。
Gör mig bistånd, Herre, min Gud; hjelp mig efter dina nåd;
27 主よ、これがあなたのみ手のわざであること、あなたがそれをなされたことを、彼らに知らせてください。
Att de måga förnimma, att det är din hand; att du, Herre, detta gör.
28 彼らはのろうけれども、あなたは祝福されます。わたしを攻める者をはずかしめ、あなたのしもべを喜ばせてください。
Förbanna de, så välsigna du; sätta de sig emot mig, så varde de till skam; men din tjenare glädje sig.
29 わたしを非難する者にはずかしめを着せ、おのが恥を上着のようにまとわせてください。
Mine motståndare varde med försmädelse beklädde, och varde med sine skam öfvertäckte, såsom med en kjortel.
30 わたしはわが口をもって大いに主に感謝し、多くの人のなかで主をほめたたえます。
Jag vill mycket tacka Herranom med min mun, och lofva honom ibland många.
31 主は貧しい者の右に立って、死罪にさだめようとする者から彼を救われるからです。
Ty han står dem fattiga på högra handene, att han skall hjelpa honom ifrå dem som hans lif fördöma.

< 詩篇 109 >