箴言 知恵の泉 26
1 誉が愚かな者にふさわしくないのは、夏に雪が降り、刈入れの時に雨が降るようなものだ。
Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
2 いわれのないのろいは、飛びまわるすずめや、飛びかけるつばめのようなもので、止まらない。
Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
3 馬のためにはむちがあり、ろばのためにはくつわがあり、愚かな者の背のためにはつえがある。
Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
4 愚かな者にその愚かさにしたがって答をするな、自分も彼と同じようにならないためだ。
Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
5 愚かな者にその愚かさにしたがって答をせよ、彼が自分の目に自らを知恵ある者と見ないためだ。
Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
6 愚かな者に託して事を言い送る者は、自分の足を切り去り、身に害をうける。
Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
7 あしなえの足は用がない、愚かな者の口には箴言もそれにひとしい。
Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
8 誉を愚かな者に与えるのは、石を石投げにつなぐようだ。
Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
9 愚かな者の口に箴言があるのは、酔った者が、とげのあるつえを手で振り上げるようだ。
Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
10 通りがかりの愚か者や、酔った者を雇う者は、すべての人を傷つける射手のようだ。
En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
11 犬が帰って来てその吐いた物を食べるように、愚かな者はその愚かさをくり返す。
Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
12 自分の目に自らを知恵ある者とする人を、あなたは見るか、彼よりもかえって愚かな人に望みがある。
Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
13 なまけ者は、「道にししがいる、ちまたにししがいる」という。
Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
14 戸がちょうつがいによって回るように、なまけ者はその寝床で寝返りをする。
Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
15 なまけ者は手を皿に入れても、それを口に持ってゆくことをいとう。
Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
16 なまけ者は自分の目に、良く答えることのできる七人の者よりも、自らを知恵ありとする。
Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
17 自分に関係のない争いにたずさわる者は、通りすぎる犬の耳をとらえる者のようだ。
Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
19 隣り人を欺いて、「わたしはただ戯れにした」という者は、燃え木または矢、または死を、投げつける気違いのようだ。
är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»
20 たきぎがなければ火は消え、人のよしあしを言う者がなければ争いはやむ。
När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
21 おき火に炭をつぎ、火にたきぎをくべるように、争いを好む人は争いの火をおこす。
Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
22 人のよしあしをいう者の言葉はおいしい食物のようで、腹の奥にしみこむ。
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
23 くちびるはなめらかであっても、心の悪いのは上ぐすりをかけた土の器のようだ。
Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
24 憎む者はくちびるをもって自ら飾るけれども、心のうちには偽りをいだく。
En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
25 彼が声をやわらげて語っても、信じてはならない。その心に七つの憎むべきものがあるからだ。
Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
26 たとい偽りをもってその憎しみをかくしても、彼の悪は会衆の中に現れる。
Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
27 穴を掘る者は自らその中に陥る、石をまろばしあげる者の上に、その石はまろびかえる。
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
28 偽りの舌は自分が傷つけた者を憎み、へつらう口は滅びをきたらせる。
En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
