< ヨブ 記 37 >
1 これがためにわが心もまたわななき、その所からとび離れる。
Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.
2 聞け、神の声のとどろきを、またその口から出るささやきを。
Hören, hören huru hans röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.
3 彼はこれを天が下に放ち、その光を地のすみずみまで至らせられる。
Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.
4 その後、声とどろき、彼はそのいかめしい声をもって鳴り渡られる。その声の聞える時、彼はいなずまを引きとめられない。
Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.
5 神はその驚くべき声をもって鳴り渡り、われわれの悟りえない大いなる事を行われる。
Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.
6 彼は雪に向かって『地に降れ』と命じ、夕立ちおよび雨に向かって『強く降れ』と命じられる。
Se, åt snön giver han bud: »Fall ned till jorden», så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.
7 彼はすべての人の手を封じられる。これはすべての人にみわざを知らせるためである。
Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.
Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.
Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;
10 神のいぶきによって氷が張り、広々とした水は凍る。
med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.
11 彼は濃い雲に水気を負わせ、雲はそのいなずまを散らす。
Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.
12 これは彼の導きによってめぐる。彼の命じるところをことごとく世界のおもてに行うためである。
De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.
13 神がこれらをこさせるのは、懲しめのため、あるいはその地のため、あるいはいつくしみのためである。
Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.
14 ヨブよ、これを聞け、立って神のくすしきみわざを考えよ。
Lyssna då härtill, du Job; stanna och betänk Guds under.
15 あなたは知っているか、神がいかにこれらに命じて、その雲の光を輝かされるかを。
Förstår du på vad sätt Gud styr deras gång och låter ljungeldarna lysa fram ur sina moln?
16 あなたは知っているか、雲のつりあいと、知識の全き者のくすしきみわざを。
Förstår du lagen för skyarnas jämvikt, den Allvises underbara verk?
17 南風によって地が穏やかになる時、あなたの着物が熱くなることを。
Förstår du huru kläderna bliva dig så heta, när han låter jorden domna under sunnanvinden?
18 あなたは鋳た鏡のように堅い大空を、彼のように張ることができるか。
Kan du välva molnhimmelen så som han, så fast som en spegel av gjuten metall?
19 われわれが彼に言うべき事をわれわれに教えよ、われわれは暗くて、言葉をつらねることはできない。
Lär oss då vad vi skola säga till honom; för vårt mörkers skull hava vi intet att lägga fram.
20 わたしは語ることがあると彼に告げることができようか、人は滅ぼされることを望むであろうか。
Ej må det bebådas honom att jag vill tala. Månne någon begär sitt eget fördärv?
21 光が空に輝いているとき、風過ぎて空を清めると、人々はその光を見ることができない。
Men synes icke redan skenet? Strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.
22 北から黄金のような輝きがでてくる。神には恐るべき威光がある。
I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät;
23 全能者はわれわれはこれを見いだすことができない。彼は力と公義とにすぐれ、正義に満ちて、これを曲げることはない。
den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet.
24 それゆえ、人々は彼を恐れる。彼はみずから賢いと思う者を顧みられない」。
Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka -- dem alla aktar han ej på.