< エゼキエル書 20 >

1 第七年の五月十日に、イスラエルの長老たちのある人々が、主に尋ねるためにきて、わたしの前に座した。
Saning sarihto haih, khrah pangato thung ih ni hato naah, Angraeng to dueng hanah, thoemto Israel kacoehtanawk angzoh o moe, ka hmaa ah anghnut o.
2 時に主の言葉がわたしに臨んだ、
To naah Angraeng ih lok kai khaeah angzoh,
3 「人の子よ、イスラエルの長老たちに告げて言え。主なる神はこう言われる、あなたがたがわたしのもとに来たのは、わたしに何か尋ねるためであるか。主なる神は言われる、わたしは生きている、わたしはあなたがたの尋ねに答えない。
kami capa, kacoehta Israel caanawk khaeah na thuih pae han ih lok loe, Angraeng Sithaw mah hae tiah thuih: Kai lokdueng hanah maw nang zoh o? Kai ka hing baktiah, lok nang dueng o thai mak ai, tiah Angraeng Sithaw mah thuih, tiah thui paeh, tiah ang naa.
4 あなたは彼らをさばこうとするのか。人の子よ、あなたは彼らをさばこうとするのか。それなら彼らの先祖たちのした憎むべき事を彼らに知らせ、
Kami capa, nihcae lokcaek han na koeh maw? Nihcae to lok na caek han maw? Nihcae ampanawk mah sak ih panuet thok hmuennawk to panoeksak ah:
5 かつ彼らに言え。主なる神はこう言われる、わたしがイスラエルを選び、ヤコブの家の子孫に誓い、エジプトの地でわたし自身を彼らに知らせ彼らに誓って、わたしはあなたがたの神、主であると言った日、
Angraeng Sithaw mah, Israel ka qoih na niah, Jakob imthung takoh ih caanawk khaeah ban ka phok moe, lokkamhaih ka sak pacoengah Izip prae ah nihcae khaeah kam tueng pae, ban ka phok moe, nihcae khaeah, Kai loe nangcae ih Angraeng Sithaw ah ka oh, tiah thuih, tiah thui paeh, tiah ang naa.
6 その日にわたしは彼らに誓って、エジプトの地から彼らを導き出し、わたしが彼らのために探り求めた乳と蜜との流れる地、全地の中で最もすばらしい所へ行かせると言った。
To na niah Izip prae hoiah ka zaeh moe, nihcae han ka qoih pae ih prae boih pong kahoih koek, tahnutui hoi khoitui longhaih prae ah kang caeh o haih han, tiah nihcae khaeah ban phok hoiah lokkamhaih to ka sak.
7 わたしは彼らに言った、あなたがたは、おのおのその目を楽しませる憎むべきものを捨てよ。エジプトの偶像をもって、その身を汚すな。わたしはあなたがたの神、主であると。
To pacoengah nihcae khaeah, Nangcae boih mah na khet o ih panuet thok hmuennawk to takhoe o boih ah loe, Izip prae ih krangnawk hoiah amhnong o hmah; Kai loe nangcae ih Angraeng Sithaw ah ka oh, tiah a thuih, tiah ka naa.
8 ところが彼らはわたしにそむき、わたしの言うことを聞こうともしなかった。彼らは、おのおのその目を楽しませた憎むべきものを捨てず、またエジプトの偶像を捨てなかった。それで、わたしはエジプトの地のうちで、わたしの憤りを彼らに注ぎ、わたしの怒りを彼らに漏らそうと思った。
Toe nihcae mah kai to misa ah suek o, ka lok tahngai o ai; mi mah doeh mik hoiah sak ih panuet thok hmuennawk, Izip prae ih krangnawk to toeng o ai; to pongah Izip prae ah nihcae khae palungphuihaih koepsak hanah, nihcae nuiah palungphuihaih to ka kraih han, tiah ka poek.
9 しかしわたしはわたしの名のために行動した。それはエジプトの地から彼らを導き出して、周囲に住んでいた異邦人たちに、わたしのことを知らせ、わたしの名が彼らの目の前に、はずかしめられないためである。
To langlacadoeh Sithaw panoek ai kaminawk salakah ka hmin sethaih thuih han ai ah, nihcae ohhaih prae ih kaminawk boih hmaa ah Israel caanawk khaeah kam tueng pae moe, nihcae to Izip prae thung hoiah ka tacawt haih.
10 すなわち、わたしはエジプトの地から彼らを導き出して、荒野に連れて行き、
Nihcae to Izip prae thung hoiah ka tacawtsak moe, praezaek ah ka hoih.
11 わたしの定めを彼らに授け、わたしのおきてを彼らに示した。これは人がこれを行うことによって生きるものである。
Nihcae khaeah zaehhoihaih lok to ka paek moe, ka lokcaekhaihnawk to ka patuk, sah kami loe hing tih.
12 わたしはまた彼らに安息日を与えて、わたしと彼らとの間のしるしとした。これは主なるわたしが彼らを聖別したことを、彼らに知らせるためである。
Nihcae ciimsakkung loe Angraeng, Kai ni, tiah a panoek o hanah, Kai hoi nihcae salak angmathaih ah Ka Sabbath to ka paek.
13 しかしイスラエルの家は荒野でわたしにそむき、わたしの定めに歩まず、人がそれを行うことによって、生きることのできるわたしのおきてを捨て、大いにわたしの安息日を汚した。そこでわたしは荒野で、わたしの憤りを彼らの上に注ぎ、これを滅ぼそうと思ったが、
Toe Israel imthung takoh mah praezaek ah kai misa angthawk o thuih; sah kami mah hing hanah ka paek ih, Ka lokcaekhaihnawk to patoek o moe, ka patuk ih loknawk to pazui o ai; kai ih Sabbath doeh amhnong o sak; to pongah nihcae to paduek hanah, praezaek ah nihcae nuiah palungphuihaih ka kraih han, tiah ka poek.
14 わたしはわたしの名のために行動した。それはわたしが彼らを導き出して見せた異邦人の前に、わたしの名が汚されないためである。
Toe Sithaw panoek ai kaminawk salakah ka hmin sethaih thuih han ai ah, a oh o haih prae kaminawk boih hmaa ah Israel caanawk to Izip prae thung hoiah ka tacawt haih.
15 ただし、わたしは荒野で彼らに誓い、わたしが彼らに与えた乳と蜜との流れる地、全地の最もすばらしい地に、彼らを導かないと言った。
Toe nihcae han ka paek ih prae boih pong kahoih koek, tahnutui hoi khoitui longhaih prae ah ka caeh haih mak ai, tiah praezaek ah nihcae nuiah ban payangh hoiah lokkamhaih ka sak boeh;
16 これは彼らがその心に偶像を慕って、わがおきてを捨て、わが定めに歩まず、わが安息日を汚したからである。
tipongah tih nahaeloe nihcae loe ka lokcaekhaihnawk patoek o moe, ka patuk ih loknawk to pazui o ai, kai ih Sabbath doeh amhnong o sak; a poek o haih palungthin doeh krangnawk bangah ni a suek o.
17 けれどもわたしは彼らを惜しみ見て、彼らを滅ぼさず、荒野で彼らを絶やさなかった。
Toe nihcae to ka tahmen pongah kang hmaasak ai, praezaek ah doeh ka duehsak ai.
18 わたしはまた荒野で彼らの子どもたちに言った、あなたがたの先祖の定めに歩んではならない。そのおきてを守ってはならない。その偶像をもって、あなたがたの身を汚してはならない。
Praezaek ah a caanawk khaeah kai mah, Nam panawk patukhaih lok to pazui o hmah, nihcae lokcaekhaih doeh pakuem o hmah loe, a sak o ih krangnawk hoi doeh amhnong o hmah:
19 主なるわたしはあなたがたの神である。わが定めに歩み、わがおきてを守ってこれを行い、
Kai loe na Angraeng Sithaw ah ka oh; ka patuk ih lok to pazui oh, ka lokcaekhaihnawk to pakuem oh loe, sah oh.
20 わが安息日を聖別せよ。これはわたしとあなたがたとの間のしるしとなって、主なるわたしがあなたがたの神であることを、あなたがたに知らせるためである。
Nangcae hoi kai salakah angmathaih oh hanah, ka Sabbath ninawk to kaciim ah zaa oh; to naah Kai loe nangcae ih Angraeng Sithaw ni, tiah na panoek o tih, tiah ang naa.
21 しかしその子どもたちはわたしにそむき、わが定めに歩まず、人がこれを行うことによって、生きることのできるわたしのおきてを守り行わず、わが安息日を汚した。そこでわたしはわが憤りを彼らの上に注ぎ、荒野で彼らに対し、わが怒りを漏らそうと思った。
Toe a caanawk mah ka lok to aek o; sah kami loe hinghaih ah kaom, ka patuk ih loknawk to pazui o ai, ka lokcaekhaih doeh pakuem o ai, sah doeh sah o ai, kai ih Sabbathnawk to amhnong o sak; to pongah praezaek ah nihcae khaeah palungphuihaih ka koepsak hanah, palungphuihaih nihcae nuiah ka kraih han, tiah ka poek.
22 しかしわたしはわが手を翻して、わが名のために行動した。それはわたしが彼らを導き出して見せた異邦人の前に、わたしの名が汚されないためである。
Toe Sithaw panoek ai kaminawk salakah ka hmin sethaih thuih han ai ah, ban ka zuh let moe, a oh o haih prae kaminawk boih hmaa ah Israel caanawk to ka tacawt haih.
23 ただしわたしは荒野で彼らに誓い、わたしは異邦人の間に彼らを散らし、国々の中に彼らをふりまくと言った。
Sithaw panoek ai kaminawk salakah kang haehsak phang moe, prae boih ah kam hetsak han tiah, nihcae khaeah ban ka phok moe, praezaek ah lokkamhaih to ka sak;
24 これは彼らがわがおきてを行わず、わが定めを捨て、わが安息日を汚し、彼らの目にその先祖の偶像を慕ったからである。
tipongah tih nahaeloe nihcae loe am panawk ih krangnawk bangah mik padai o moe, ka lokcaekhaih to pazui o ai, ka patuk ih loknawk to patoek o moe, ka Sabbath doeh kaciim ah zaa o ai.
25 またわたしは彼らに良くない定めと、それによって生きることのできないおきてとを与え、
To pongah kahoih ai lokcaekhaih hoi hinghaih kapaek ai lok takroekhaih to nihcae hanah ka paek boeh;
26 そして、彼らのういごに火の中を通らせるその供え物によって、彼らを汚し、彼らを恐れさせた。わたしがこれを行ったのは、わたしが主であることを、彼らに知らせるためである。
Kai loe Angraeng ah ka oh, tiah nihcae mah panoek o thai hanah, nihcae mah caa lu hoi hmai angbawnhaih a sak o naah, nihcae kam rosak hanah, nihcae mah angbawnhaih ah paek ih tangqumnawk to kam hnongsak.
27 それゆえ人の子よ、イスラエルの家に告げて言え。主なる神はこう言われる、あなたがたの先祖はまた、不信の罪を犯してわたしを汚した。
To pongah kami capa, Israel imthung takoh khaeah na thuih han ih lok loe Angraeng Sithaw mah, Hae pongah nam panawk mah kai kasae ang thuih o moe, ka koeh ai ih zaehaih to a sak o boeh.
28 わたしが彼らに与えようと誓った地に、彼らを導き入れた時、彼らはすべての高い丘と、すべての茂った木とを見て、その所で犠牲をささげ、忌むべき供え物をささげ、またこうばしいかおりをその所に上らせ、その所に灌祭を注いだ。
Nihcae to ban phok moe, hmuen paek hanah lokkamhaih prae thungah ka caeh haih naah, maesang hoi kabuk thingnawk to a hnuk o naah, to ahmuen ah angbawnhaih to a sak o, kai palungphuisak hanah hmuen paekhaih to a sak o; hmuihoih to thlaek o moe, naek han koi hmuennawk to a kraih o, tiah thuih.
29 (わたしは彼らに言った、あなたがたが通うその高き所はなんであるか。それでその名は今日までバマととなえられている。)
To naah nihcae khaeah, Tih sak han ih maw hmuensang ah na caeh o? tiah ka naa. To hmuensang loe vaihni ni khoek to Bamah, tiah kawk o.
30 それゆえ、イスラエルの家に言え。主なる神はこう言われる、あなたがたは、その先祖のおこないに従って、その身を汚し、その憎むべきものを慕うのか。
To pongah Israel imthung takoh khaeah thuih han ih lok loe, Angraeng Sithaw mah, Nam panawk mah sak o ih baktih toengah kamhnong hmuen to maw na sak o? Nihcae mah sak o ih panuet thok zaehaih hmuennawk to na sak o maw?
31 あなたがたは、その供え物をささげ、その子供に火の中を通らせて、今日まですべての偶像をもって、その身を汚すのである。イスラエルの家よ、わたしは、なおあなたがたに尋ねられるべきであろうか。わたしは生きている。わたしは決してあなたがたに尋ねられるはずはないと、主なる神は言われる。
Tangqum paekhaih to na sak o, na capanawk to hmai angbawnhaih ah na paek o; vaihni ni khoek to krangnawk hoi nam hnong o vop pongah, Aw Israel imthung takohnawk, kai khaeah lok nang dueng o thai tih maw? Kai ka hing baktiah, nangcae mah lok nang dueng o thai mak ai, tiah thui ah, tiah Angraeng Sithaw mah ang naa.
32 あなたがたの心にあること、すなわち『われわれは異邦人のようになり、国々のもろもろのやからのようになって、木や石を拝もう』との考えは決して成就しない。
Nangcae mah, Sithaw panoek ai kaminawk baktiah, thing hoiah sak ih sithaw, thlung hoiah sak ih sithaw bok, prae kaminawk baktiah ka oh o han, tiah na poek o ih baktiah angcoeng thai mak ai.
33 主なる神は言われる、わたしは生きている、わたしは必ず強い手と伸べた腕と注がれた憤りとをもって、あなたがたを治める。
Kai ka hing baktiah, thacak ban, ban ka payangh moe, palungphuihaih kang kraih o thuih pacoengah, nangcae to kang uk han, tiah Angraeng Sithaw mah thuih.
34 わたしはわが強い手と伸べた腕と注がれた憤りとをもって、あなたがたをもろもろの民の中から導き出し、その散らされた国々から集め、
Kaminawk salak hoiah kang zaeh o han, nam het o haih prae thung hoi thacak kaminawk ban thung hoiah kang zaeh o pacoengah, ban payangh moe, palungphui kraih thuihaih thung hoiah doeh kang tacuu o han.
35 もろもろの民の荒野に導き入れ、その所で顔と顔とを合わせて、あなたがたをさばく。
Praezaek ah kaom congca kaminawk khaeah kang hoih o moe, to ah mikhmai kangtong ah lok kang caek o han.
36 すなわち、エジプトの地の荒野で、あなたがたの先祖をさばいたように、わたしはあなたがたをさばくと、主なる神は言われる。
Nam panawk Izip praezaek ah lok ka caek baktih toengah, nangcae doeh lok kang caek o han, tiah Angraeng Sithaw mah thuih.
37 わたしはあなたがたに、むちの下を通らせ、数えてはいらせ、
Kaimah ih cunghet tlim ah kang caeh o sak moe, lokkamhaih thungah kang kun o sak han:
38 あなたがたのうちから、従わぬ者と、わたしにそむいた者とを分かち、その寄留した地から、彼らを導き出す。しかし彼らはイスラエルの地に入ることはできない。こうしてあなたがたはわたしが主であることを知るようになる。
Ka nuiah sethaih sah kaminawk, kai tuh kaminawk to nangcae salak hoiah ka tapraek moe, nihcae to a oh o haih prae thung hoiah ka tacawt haih han, toe nihcae loe Israel prae thungah akun o mak ai; to naah Kai loe Angraeng Sithaw ni, tito na panoek o tih.
39 それで、イスラエルの家よ、主なる神はこう言われる、あなたがたはわたしに聞かないなら、今も後も、おのおのその偶像に行って仕えるがよい。しかし再び供え物と偶像とをもって、わたしの聖なる名を汚してはならない。
Aw Israel imthung takoh, nangcae hanah Angraeng Sithaw mah hae tiah thuih; Caeh o boih ah loe, na bok o ih krangnawk hanah toksah pae oh! Ka lok na tahngai o ai cadoeh, akra ai ah na sin o ih tangqumnawk, krangnawk hoiah kai ih ciimcai ahmin to nam hnong o sak mak ai boeh.
40 主なる神は言われる、わたしの聖なる山、イスラエルの高い山の上で、イスラエルの全家はその地で、ことごとくわたしに仕える。その所でわたしは喜んで彼らを受けいれ、あなたがたのささげ物と最上の供え物とを、その聖なるささげ物と共に求める。
Tipongah tih nahaeloe kai ih kaciim mae, Israel maesang ah, Israel imthung takoh boih, prae thungah kaom kaminawk boih mah kai ih tok to sah o tih boeh; to ah nihcae to ka talawk moe, to ahmuen ah hmuen paekhaih, athai tangsuek, kahoih koek thingthainawk hoi ciimcai hmuennawk to kang talawk pae o boih han, tiah Angraeng Sithaw mah thuih.
41 わたしがあなたがたをもろもろの民の中から導き出し、かつてあなたがたを散らした国々から集める時、こうばしいかおりとして、あなたがたを喜んで受けいれる。そしてわたしは異邦人の前で、あなたがたの中に、わたしの聖なることをあらわす。
Prae kaminawk salak hoiah kang zaeh o moe, nam het o haih prae congca thung hoiah kang pakhueng o let naah, na sin o ih hmuihoihnawk hoiah kang talawk o han, to naah loe nangcae rang hoiah Sithaw panoek ai kaminawk hmaa ah ka ciimcaihaih to amtueng tih boeh.
42 こうしてわたしがあなたがたを、イスラエルの地、すなわちあなたがたの先祖たちに与えると誓った地に、はいらせる時、あなたがたはわたしが主であることを知るようになる。
Ban ka payangh moe, nam panawk khaeah paek han lokkam ih Israel prae thungah kang caeh o haih naah, Kai loe Angraeng Sithaw ni, tiah na panoek o tih.
43 またその所であなたがたは、その身を汚したあなたがたのおこないと、すべてのわざとを思い出し、みずから行ったすべての悪事のために、自分を忌みきらうようになる。
To ah nangmacae ih tuinuen, na sak o ih panuet thok hmuennawk to na panoek o boih tih boeh; to naah loe na sak o ih kasae hmuennawk boih to na panuet o tih.
44 イスラエルの家よ、わたしがあなたがたの悪しきおこないによらず、またその腐れたわざによらず、わたしの名のために、あなたがたを扱う時、あなたがたはわたしが主であることを知るのであると、主なる神は言われる」。
Aw Israel imthung takoh, nangcae tuinuen sethaih hoi kasae toksakhaih pongah na ai ah, kaimah ih ahmin hanah nangcae nuiah hmuen ka sak naah, Kai loe Angraeng ni, tiah na panoek o tih, tiah Angraeng Sithaw mah thuih.
45 主の言葉がまたわたしに臨んだ、
Angraeng ih lok kai khaeah angzoh,
46 「人の子よ、顔を南に向け、南に向かって語り、ネゲブの森の地に対して預言せよ。
kami capa, aloih bangah anghae ah, aloih bang misa tukhaih lok to thui ah loe, aloih bang prae ih taw khaeah misa tukhaih lok to taphong ah;
47 すなわちネゲブの森に言え、主の言葉を聞け、主なる神はこう言われる、見よ、わたしはあなたのうちに火を燃やす。その火はあなたのうちのすべての青木と、すべての枯れ木を焼き滅ぼし、その燃える炎は消されることがなく、南から北まで、すべての地のおもては、これがために焼ける。
aloih bang prae ih taw khaeah, Angraeng ih lok to tahngai oh; Angraeng Sithaw mah, Khenah, hmai hoi kang thlaek han boeh, nang ih kahing thing hoi kangqo thingnawk to kangh boih tih; hmai kangqong loe paduek thai mak ai, aloih bang hoi aluek bang khoek to long ah kaom hmuennawk to kangh boih tih.
48 すべて肉なる者は、主なるわたしがこれを焼いたことを見る。その火は消されない」。
Hmai loe Kai Angraeng mah ni thlaek, tiah kaminawk boih mah hnu o tih, tiah thui paeh, tiah ang naa.
49 そこでわたしは言った、「ああ主なる神よ、彼らはわたしについてこう語っています、『彼はたとえをもって語る者ではないか』と」。
To naah kai mah, Aw, Angraeng Sithaw! Nihcae mah, Hae kami loe patahhaih na ai maw a thuih, tiah na naa o mak ai maw? tiah ka naa.

< エゼキエル書 20 >