< 詩篇 92 >
1 いとたかき者よヱホバにかんしやし聖名をほめたたふるは善かな
En psalm, en sång för sabbatsdagen.
2 あしたに汝のいつくしみをあらはし 夜々なんぢの眞實をあらはすに
Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
3 十絃のなりものと筝とをもちゐ 琴の妙なる音をもちゐるはいと善かな
att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,
4 そはヱホバよ なんぢその作爲をもて我をたのしませたまへり 我なんぢの手のわざをよろこびほこらん
med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.
5 ヱホバよ汝のみわざは大なるかな汝のもろもろの思念はいとふかし
Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.
Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.
7 惡きものは草のごとくもえいで 不義をおこなふ衆庶はさかゆるとも 遂にはとこしへにほろびん
En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.
Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.
9 ヱホバよ吁なんぢの仇ああなんぢの仇はほろびん 不義をおこなふ者はことごとく散されん
Men du, HERRE, är hög evinnerligen.
10 されど汝わが角をたかくあげて 野の牛のつののごとくならしめたまへり 我はあたらしき膏をそそがれたり
Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.
11 又わが目はわが仇につきて願へることを見わが耳はわれにさからひておこりたつ惡をなすものにつきて願へることをききたり
Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.
12 義しきものは棕櫚の樹のごとく榮え レバノンの香柏のごとくそだつべし
Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.
13 ヱホバの宮にうゑられしものはわれらの神の大庭にさかえん
Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.
14 かれらは年老てなほ果をむすび豊かにうるほひ緑の色みちみちて
Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.
15 ヱホバの直きものなることを示すべし ヱホバはわが巌なりヱホバには不義なし
Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska; så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.