詩篇 78
1 わが民よわが敎訓をきき、わが口のことばになんぢらの耳をかたぶけよ
En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
2 われ口をひらきて譬喩をまうけ いにしへの玄幽なる語をかたりいでん
Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
3 是われらが曩にききしところ知しところ又われらが列祖のかたりつたへし所なり
Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
4 われら之をその子孫にかくさずヱホバのもろもろの頌美と能力とそのなしたまへる奇しき事跡とをきたらんとする世につげん
det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
5 そはヱホバ證詞をヤコブのうちにたて律法をイスラエルのうちに定めてその子孫にしらすべきことをわれらの列祖におほせたまひたればなり
Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
6 これ來らんとする代のちに生るる子孫がこれを知みづから起りてそのまた子孫につたへ
Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
7 かれらをして神によりたのみ神のみわざを忘れずその誡命をまもらしめん爲なり
Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
8 またその列祖のごとく頑固にしてそむくものの類となり そのこころ修まらず そのたましひ神に忠ならざる類とならざらん爲なり
Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
9 エフライムのこらは武具ととのへ弓をたづさへしに戰ひの日にうしろをそむけたり
Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
10 かれら神のちかひをまもらず そのおきてを履ことをいなみ
De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
11 ヱホバのなしたまへることとかれらに示したまへる奇しき事跡とをわすれたり
De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
12 神はエジプトの國にてゾアンの野にて妙なる事をかれらの列祖のまへになしたまへり
Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
13 すなはち海をさきてかれらを過ぎしめ水をつみて堆かくしたまへり
Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
14 ひるは雲をもてかれらをみちびき夜はよもすがら火の光をもてこれを導きたまへり
Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
15 神はあれのにて磐をさき大なる淵より汲がごとくにかれらに飮しめ
Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
16 また磐より流をひきて河のごとくに水をながれしめたまへり
Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
17 然るにかれら尚たえまなく罪ををかして神にさからひ荒野にて至上者にそむき
Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
18 またおのが慾のために食をもとめてその心のうちに神をこころみたり
De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
19 然のみならずかれらは神にさからひていへり 神は荒野にて筵をまうけたまふを得んや
Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
20 みよ神いはを撃たまへば水ほどばしりいで流あぶれたり 糧をもあたへたまふを得んや神はその民のために肉をそなへたまはんやと
Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
21 この故にヱホバこれを聞ていきどほりたまひき 火はヤコブにむかひてもえあがり怒はイスラエルにむかひて立騰れり
Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
22 こはかれら神を信ぜずその救にたのまざりし故なり
eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
23 されどなほ神はうへなる雲に命じて天の戸をひらき
Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
24 彼等のうへにマナをふらせて食はしめ天の穀物をあたへたまへり
han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
25 人みな勇士の糧をくらへり 神はかれらに食物をおくりて飽足らしめたまふ
Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
26 神は天に東風をふかせ大能もて南の風をみちびきたまへり
Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
27 神はかれらのうへに塵のごとく肉をふらせ海の沙のごとく翼ある鳥をふらせて
Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
28 その營のなかその住所のまはりに落したまへり
han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
29 斯てかれらは食ひて飽たりぬ 神はこれにその欲みしものを與へたまへり
Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
30 かれらが未だその慾をはなれず食物のなほ口のうちにあるほどに
Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
31 神のいかり旣にかれらに對ひてたちのぼり彼等のうちにて最もこえたる者をころしイスラエルのわかき男をうちたふしたまへり
då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
32 これらの事ありしかど彼等はなほ罪ををかしてその奇しきみわざを信ぜざりしかば
Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
33 神はかれらの日を空しくすぐさせ その年をおそれつつ過させたまへり
Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
34 神かれらを殺したまへる時かれら神をたづね歸りきたりて懇ろに神をもとめたり
När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
35 かくて神はおのれの磐いとたかき神はおのれの贖主なることをおもひいでたり
De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
36 然はあれど彼等はただその口をもて神にへつらひその舌をもて神にいつはりをいひたりしのみ
och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
37 そはかれらのこころは神にむかひて堅からず その契約をまもるに忠信ならざりき
Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
38 されど神はあはれみに充たまへばかれらの不義をゆるして亡したまはず屡ばそのみいかりを轉してことごとくは忿恚をふりおこし給はざりき
Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
39 又かれがただ肉にして過去ばふたたび歸りこぬ風なるをおもひいで給へり
Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
40 かれらは野にて神にそむき荒野にて神をうれへしめしこと幾次ぞや
Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
41 かれらかへすがへす神をこころみイスラエルの聖者をはづかしめたり
Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
42 かれらは神の手をも敵より贖ひたまひし日をもおもひいでざりき
De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
43 神はそのもろもろの豫兆をエジプトにあらはしその奇しき事をゾアンの野にあらはし
då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
44 かれらの河を血にかはらせてその流を飮あたはざらしめ
Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
45 また蝿の群をおくりてかれらをくはしめ蛙をおくりてかれらを亡させたまへり
han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
46 神はかれらの田產を蟊賊にわたし かれらの勤勞を蝗にあたへたまへり
Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
47 神は雹をもてかれらの葡萄の樹をからし霜をもてかれらの桑の樹をからし
han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
48 その家畜をへうにわたしその群をもゆる閃電にわたし
han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
49 かれらの上にはげしき怒といきどほりと怨恨となやみと禍害のつかひの群とをなげいだし給へり
Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
50 神はその怒をもらす道をまうけ かれらのたましひを死よりまぬかれしめず そのいのちを疫癘にわたし
Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
51 エジプトにてすべての初子をうちハムの幕屋にてかれらの力の始をうちたまへり
Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
52 されどおのれの民を羊のごとくに引いだし かれらを曠野にてけだものの群のごとくにみちびき
Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
53 かれらをともなひておそれなく安けからしめ給へり されど海はかれらの仇をおほへり
Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
54 神はその聖所のさかひ その右の手にて購たまへるこの山に彼らを携へたまへり
Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
55 又かれらの前にてもろもろの國人をおもひいだし準縄をもちゐ その地をわかちて嗣業となし イスラエルの族をかれらの幕屋にすまはせたまへり
Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
56 然はあれど彼等はいとたかき神をこころみ之にそむきてそのもろもろの證詞をまもらず
Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
57 叛きしりぞきてその列祖の如く眞實をうしなひ くるへる弓のごとくひるがへりて逸ゆけり
de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
58 高處をまうけて神のいきどほりをひき刻める像にて神の嫉妬をおこしたり
De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
59 神ききたまひて甚だしくいかり大にイスラエルを憎みたまひしかば
Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
60 人々の間におきたまひし幕屋なるシロのあげばりを棄さり
Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
61 その力をとりことならしめ その榮光を敵の手にわたし
han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
62 その民を劍にあたへ その嗣業にむかひて甚だしく怒りたまへり
Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
63 火はかれらのわかき男をやきつくし かれらの處女はその婚姻の歌によりて譽らるることなく
Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
64 かれらの祭司はつるぎにて仆れ かれらの寡婦は喪のなげきだにせざりき
Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
65 斯るときに主はねぶりし者のさめしごとく勇士の酒によりてさけぶがごとく目さめたまひて
Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
66 その敵をうちしりぞけ とこしへの辱をかれらに負せたまへり
Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
67 またヨセフの幕屋をいなみエフライムの族をえらばず
Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
68 ユダの族そのいつくしみたまふシオンの山をえらびたまへり
Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
69 その聖所を山のごとく永遠にさだめたまへる地のごとくに立たまへり
Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
70 またその僕ダビデをえらびて羊の牢のなかよりとり
Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
71 乳をあたふる牝羊にしたがひゆく勤のうちより携へきたりてその民ヤコブその嗣業イスラエルを牧はせたまへり
Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
72 斯てダビデはそのこころの完全にしたがひてかれらを牧ひ その手のたくみをもて之をみちびけり
Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
