詩篇 58

1 なんぢら默しゐて義をのべうるか 人の子よなんぢらなほき審判をおこなふや

För sångmästaren; »Fördärva icke»; av David; en sång.

2 否なんぢらは心のうちに惡事をおこなひ その手の強暴をこの地にはかりいだすなり

Talen I väl i eder stumhet vad rättfärdigt är? Dömen I såsom rätt är, I människors barn?

3 あしきものは胎をはなるるより背きとほざかり生れいづるより迷ひていつはりをいふ

Nej, i hjärtat uppgören I onda anslag; I vägen ut i landet edra händers våld.

4 かれらの毒は蛇のどくのごとし かれらは蠱術をおこなふものの甚たくみにまじなふその聲をだにきかざる耳ふさぐ聾ひの蝮のごとし

De ogudaktiga äro avfälliga allt ifrån modersskötet; de lögnaktiga fara vilse ända från sin moders liv.

5 かれらの毒は蛇のどくのごとし かれらは蠱術をおこなふものの甚たくみにまじなふその聲をだにきかざる耳ふさぐ聾ひの蝮のごとし

Gift är i dem, likt ormens gift; en döv huggorm likna de, en som tillstoppar sitt öra,

6 神よかれらの口の歯ををりたまヘ ヱホバよ壯獅の牙をぬきくだきたまへ

så att han icke hör tjusarnas röst, icke den förfarne besvärjarens.

7 願くはかれらを流れゆく水のごとくに消失しめ その矢をはなつときは折れたるごとくなし給はんことを

Gud, krossa tänderna i deras mun; bryt ut, o HERRE, de unga lejonens kindtänder.

8 また融てきえゆく蝸牛のごとく婦のときならず產たる目をみぬ嬰のごとくならしめ給へ

Låt dem bliva till intet, likasom vatten som förrinner. När någon skjuter sina pilar, blive de såsom utan udd.

9 なんぢらの釜いまだ荊蕀の火をうけざるさきに靑をも燃たるをもともに狂風にて吹さりたまはん

Må han vara lik snigeln, som upplöses och förgås, lik en kvinnas foster, som ej fick skåda solen.

10 義者はかれらが讎かへさるるを見てよろこび その足をあしきものの血のなかにてあらはん

Förrän edra grytor hava hunnit märka bränslet, och medan köttet ännu är rått, skall en glödvind rycka bort det.

11 かくて人はいふべし實にただしきものに報賞あり實にさばきをほどこしたまふ神はましますなりと

Den rättfärdige skall glädja sig, när han skådar hämnden, han skall två sina fötter i den ogudaktiges blod. Och människorna skola säga: »Ja, den rättfärdige får sin lön; ja, det finnes en Gud som dömer på jorden.»